Stolthet, Hjärta, Tradition

***

Vad vill Peter Forsberg och Oddset få fram med den här filmen? Vad är poängen och vilka syften tjänar det? Det är så oerhört märkligt och otydligt så jag kan inte undvika att bli nyfiken.

Att Örebro inte har några supportrar känner vi alla till, därför uppmärksammas sällan vad som sker på läktarna där uppe. Men jag tycker det kan vara på sin plats att lyfta fram deras Nalleprojekt som gick av stapeln igår.

***
Efter att ha sett videoklipp från Dackehallen så inser jag att supporterkulturen har utvecklats i oanade riktningar. Jag får nog träna lite på min Hard Bass så jag inte känner mig utanför när jag kommer hem.

***

På tal om Örebro. Jag satt och tittade på sändningarna från Futsal-VM för döva i Örebro häromkvällen. SVT Play sände direkt och av oklar anledning så fastnade jag och tittade på damsemifinalerna. Det var väldigt tomt på läktarna dock och några futsalligiester syntes inte till. Därför blev jag minst sagt förvånad av den här artikeln.

Jag har har fastnat helt för svt´s serie 'Allt för Sverige'. Det är en så oerhört corny och amerikansk serie så jag kan inte låta bli att tycka om den. Jag förstår kritiken mot att tävlingsmomenten förstör ganska mycket och inte borde vara med i ett sånt här program. Men att tävla i att med munnen fånga köttbullar släppta från toppen av en flaggstång är så oerhört fånigt så det blir roande. Det i kombinationen med de extremt amerikanska deltagarna gör att serien på ett väldigt bra vis visar på kulturskillnader och hur märkliga vi Svenskar kan vara i utomståendes ögon. Varje måndag sitter jag därför nu bänkad och streamar det senaste avsnittet av amerikanernas jakt på sitt förflutna.

***

***

...

Förhoppningsvis är vi på fortsatt klättring uppåt nu. Nu är vi förbi Almtuna, om än bara tillfälligt kanske, och fortsätter dryga ut avståndet neråt. Jag vill fortfarande förbi Troja och då känns onsdagens match i Sunnerbohov som ett utomordentligt tillfälle att ta oss förbi dem. Eftersom jag inte heller såg gårdagens match så kan jag inte mer än upprepa vad jag har skrivit tidigare, vi känns så oerhört mycket stabilare nu och att vi kan vinna matcher där vi tydligen inte spelar särskilt bra lovar gott inför fortsättningen. 
***
Igår kväll var jag ute en sväng med ett gäng koreanska föra detta arbetskamrater. Vi pratade familjeliv, samhälle och välfärd. Det är i såna situationer som jag blir oerhört stolt över att kunna berätta om den oerhörda välfärd som finns i Sverige. Förtroendet för välfärdsstaten i Sverige är oerhört stort jämfört med den misstro som finns mot den koreanska staten. Istället är det företag som i så stor utsträckning som möjligt försöker erbjuda de samhällstjänsterna. Ibland känns det som om vi inte alltid värdesätter den trygghet vi trots allt har i Sverige. Ett tecken på det är hur vi nu säljer ut mycket av det som har byggt upp stabiliteten. Företagen försöker tränga sig in överallt och för den som har råd så finns det finare skolor eller finare sjukhem. Jag känner en oro när jag läser om hur Växjö Kommun försöker köpa ut de svaga och sjuka och jag är rädd för vart Sverige är på väg.

***

Vart är vi på väg? En dansk stad med Calluna vulgaris... Ljung-by förstås. Är inte du på väg dit? Anmäl dig nu! Och när du ändå håller på och anmäler dig så ska du också givetvis anmäla dig till Gröna Brigadens 30-årsfest som närmar sig.

I och med allt snack om matcharrangemang, intron och fyrverkerier så kom jag att tänka på Dackehallen och vilka låtar som främst förknippas med vårt arrangemang. Här kommer en lista som främst osar 90-tal, men även ett par nyare låtar har hittat in. Jag gjorde därför också en samling moderna favoriter, låtar som på senare år har gjort avtryck i Dackehallen. Jag är övertygad om att det finns fler låtar som vi förknippar med Dackehallen. Listan är nu uppdaterad med en volym 2, och som alla Greatest Hits-samlingar med någon som helst självaktning så finns där ett par stora hits. Jag tänker framför allt på J. Geils Band med Centerfold och Tom Robinson med 2-4-6-8 Motorway. Givna 90-talshits. Ge förslag om det fortfarande saknas några låtar, så kan det kanske vara värt att krysta fram även en volym 3.

1. Thore Skogman - Pop opp i topp
2. Cheap Trick- I Want You To Want Me
3. Jarl Freijs Orkester - Knallen i Dackehallen
4. DAD - Sleeping My Day Away
5. Chuck Berry - No Particular Place to Go
6. Hans Zimmer - The Rock soundtrack
7. Carlene Carter - Every Little Thing
8. Opus - Live is Life (Den spelas i alla ishallar, men den har alltid passat oss lite, lite bättre)
9. The Marcels - Blue Moon
10. Favoriterna - TAIF
11. Status quo - Rockin' All Over The World

Under alla åren på Växjö Universitet så upparbetade jag en ganska bra förmåga till att kladda i mitt block samtidigt som jag lyssnade på föreläsaren. Igår var jag på en konferens som handlade om hur utomstående media kan påverka framtiden för Nordkorea. Det var en oerhört intressant konferens där en av journalisterna i dokumentären Burma VJ nog var allra intressantast att lyssna på. Hur som helst, jag satt och lyssnade samtidigt som jag förstrött skrev TAIF med samma blockbokstäver som jag gjort sen högstadiet. Nästa gång jag tittade upp så hade jag en filmkamera i ansiktet. Så nu återstår bara frågan om jag framställs i Koreansk TV som en ointresserad och orakad västerlänning, eller som en stolt TAIFare med grym simultankapacitet.

***
Idag är det 20 år sedan Freddie Mercury dog. Med andra ord en bra dag att bjuda er på vad som kan vara tidernas bästa låt.

***
Jag hatar att shoppa. Jag får en närmast ångestliknande känsla när jag kliver in i klädbutiker och får massa frågor från personalen . Men ibland måste jag, och då har jag ofta samma plan. Jag vet vad jag vill ha i förväg, jag finner en lämplig butik och gör en militärisk insats. Igår var jag ute efter en tjockare och aningen finare kofta, gärna med luva. I andra butiken fick jag napp omgående, och när jag provade den så satt den perfekt. Done deal. In och ut på tvåminuter.

***
På tal om musik. Här är Dackehallsklassikerna som en playlist på Spotify. Framför allt känner jag att Carlene Carter, The Marcels, J. Gelis Band samt Tom Robinson Band är låtar som jag är oerhört glad att jag kunde återknyta till. Tack till alla som tipsade både här i bloggen och på Twitter.
***

Piratpartiet vill att internet ska vara fritt. Men ibland undrar jag om det inte vore bäst om det fanns vissa mognadskrav på att få vara del av det offentliga rummet.
***
Hur nöjd jag än är med min nya tröja så har det visat sig att tröjan jag provade i butiken var större än den tröja jag fick med mig i min kasse, trots att det är samma storlek. Så just nu pågår en intensiv utstretchningskampanj så jag kan ha tröjan på mig imorgon när jag ska på fest med nya ambassadören.

Det blev ännu en förlust mot Örebro, något som känns som en ganska tråkig vana vid det här laget. För en som inte har sett matchen så är det ganska lätt att dra snabba slutsatser. Av vad jag har sett och läst så spelade vi jämt med Örebro och vi ledde med 4-3 med tio minuter var, men Örebro är för bra. Det är därför Örebro leder serien. Det finns en spetskompetens och enskilda spelare som gör att de vinner jämna matcher.

***

Men vad har hänt med publiksiffrorna på sistone? Det är för dåligt att vi har under 2000 personer på en hemmamatch mot serieledande Örebro. Och varför har det försämrats nu? Nu verkar det som om laget spelar bra, men folk slutar att komma. Fler än jag som är utomlands?

***
Borås, Troja, Sundsvall och Almtuna fortsätter alla att förlora mer eller mindre regelbundet så läget i botten är oförändrat. Jag tror och hoppas att både Borås och Sundsvall är för dåliga för att ta sig över strecket. Men jag vill ta mig förbi Almtuna, och jag vill framför allt ta mig förbi Troja. Seger mot Sundsvall imorgon utökar gapet neråt och bör även vara en god chans att ta in på både Troja och Almtuna som har svåra bortamatcher.

***

"Sedan gör Robin Jacobsson 4-3 mycket snyggt vid bortre stolpen på ett pass av Santorelli. Det föregick av en tackling där domaren tecknade ”res dig upp”. Han stod nära situationen och tvekade aldrig. Efter målet så tjatade Örebrospelarna i minst 5 minuter och då tar han en utvisning för highstick på David Laudius. En Laudius som inte ens var inne på isen. Ingen förstod någonting."
Det låter som en repris av Tingsryd-Hammarby 2001 när Hammarby gjorde mål samtidigt som de fick en man utvisad. En utvisning där Bjarne Hurtig kunde skjuta in avgörandet.

***

Twitterflödet i morse var fyllt av kommentarer om antingen Conny 'Valderrama' Strömberg eller Barcelona. Kritiken var dock densamma.

Tack för den här tiden S24.

***

Jag vaknar aningen mör idag. Gårdagens innebandyträning blev ganska slitsam. Det blir inte bättre av att vår träningshall ofta återspeglar utomhustemperaturen, och nu när temperaturen ligger runt nollan i Korea så blir det med andra ord kallt även inomhus. Dock kämpar vi på och med den finska elitseriestjärnan i spetsen så ångar vi på mot ligaguldet.

Korea är på många sätt världens modernaste stad. Väldigt mycket sköts via smartphones, sensorer och annat som vi inte kommer se på många år i Sverige. Nya tekniska lösningar är ofta fascinerande och underlättar ofta livet på många vis. Men samtidigt tycker jag om Seoul för att det på ett väldigt bra sätt kombinerar det traditionella med allt det moderna. Det går att besöka tempel där himlen i bakgrunden är fylld av skyskrapor. Nytt och gammalt, samtidigt. Sida vid sida. I Korea finns det en symbios mellan framtiden och det förflutna.

Idag när jag gick i gamla stan i Seoul och hade SMP live i tankarna så slog det mig hur viktig den kobinationen är. SMP´s hockeymagasin om Växjö Lakers nya isprojektion, och en evenemangsansvarig som talar om hur folk går på Lakers av alla möjliga skäl förutom ishockeyn, var för mig ett skrämmande program. Förvisso bekräftades alla våra fördomar om Lakers, men samtidigt så var det en syn på hockey som jag inte tror någonsin skulle kunna passa oss . Det har länge talats om den moderna ishockeyn och hur chanslösa vi är som inte anammar den. Ett resonemang som vi inte tror på, och som vi måste motbevisa för att överleva.

Och det är här någonstans jag finner en likhet, en av väldigt få dessutom, mellan Korea och Seoul. Korea är givetvis mer extrema än TAIF vad det gäller att anamma det nya. Men vi är i alla fall två aktörer som är måna om att bygga på vårt förflutna mot framtiden. Vi accepterar förändringar i den värld där vi agerar, men vi vet båda att vår tradition och kultur har varit en nog så viktig ingrediens i våra framgångar. Det är just därför som vi grönvita så ofta lyfter fram vår historia, utan den är vi inte oss själva. Det är därför jag aldrig tror att vi kommer att ha en event manager som diskuterar isprojektioner eller hur vi ska locka folk till Dackehallen som inte bryr sig om ishockeyn. Jag tänker inte påstå att vår modell passar alla, men jag vågar nog påstå att ingen annan modell skulle passa oss.

Tingsrydfansens kelgris Marcus Leifby visar sig återigen ha mycket gemensamt med undertecknad.

Tillbaka på Club Ellui igen. Asiens största nattklubb. När jag har besök från Sverige så måste den helt klart ingå i veckans obligatoriska sightseeing. Lika naturlig del av Korea som tempel, inlagd vitkål och att sjunga karaoke. Nu hamnade den förvisso av förståliga skäl i garderoben, men likväl tycker jag att det är en trevlig känsla att gå till en klubb som är top-of-the-line iklädd min Gröna Brigaden-luva. "Mjuk som en getpäls", sa en Koreanska till mig.

***

Minusgrader i Korea, då kommer den grönvita palestinasjalen samt TAIF-mössan fram.

Inför förra säsongen så skrev jag något om att sportsliga resultat inte var det viktigaste. Jag var mer ute efter att vi gjort ett gott intryck, att vi togs på allvar och inte skulle göra bort oss. Jag fick ingenting av det. Först nu verkar det dock som att vi får den respekt jag tycker vi borde ha, och det mycket tack vare sportsliga resultat. Nu skrämmer vi de andra lagen, tidningar tippar att vi ska vinna och ingen vill åka till Dackehallen. Nu är vi det jävliga laget från mitten av skogen som vi så gärna vill vara. Troja, känner ni flåset?
***
Och så var det TAIFaren som ska flytta till Växjö, och jag sitter i Korea och tipsar om vilka som tidsmässigt är bäst att samåka med.
***
Att vakna upp till en seger mot Almtuna är precis lika fint som höstvädret i Seoul. Färgerna är otroliga samt luften lika ren och klar som 3-0. En metropolis på 25 miljoner har så oerhört många nya ställen att bjuda på, om man bara ger sig ut i vimlet. Ibland känns det här som en stad jag aldrig skulle kunna bli trött på. Och ibland är det en stad som blir förbannat trött på. Trött på byråkrati och hierarkier.
***
TAIF - Lakers J20, 5-1. Simon Dahl gjorde sitt första mål efter comebacken.
***
För alla er som har bokat in datum för mina föreläsningar i Sverige i december, avboka dem. Projektet inställt. Det visade sig att jag inte var tillräckligt officiell i Koreanernas ögon. Efter två månaders planerande så var det någon som började tvivla på min kapacitet och om jag verkligen kunde genomföra vad jag lovade. Att vad jag lovat redan var bekräftat var det ingen som tänkte på. Jävligt surt på många sätt och vis, speciellt eftersom jag verkligen såg fram emot att resa till Sverige och väcka uppmärksamhet för Nordkorea-frågan. Surt, men det går fler tåg hoppas jag.

Jag har som sagt besök i Korea nu i dagarna. Och efter tolv timmars sightseeing ute på stan idag så är jag mer än lagom mör. Klockan är redan elva, och redan imorgon kl 07 är det dags igen. För mig är detta hårda bud, och därför får bloggen lida en aning (i vanlig ordning är jag rädd). Väckarklockan är ställd lite extra tidigt så att jag ska kunna stiga upp i tid för att läsa på ordentligt om segermatchen mot Almtuna. Vinner vi den så bjuder jag på lite extra twitter och facebookuppdateringar. Tills dess, sov så gott!

***
Igår köpte jag flygbiljetter hem till Sverige. Mitt schema har kastats om en del den senaste tiden och det får effekter även på hur jag kommer att följa TAIF. Tanken var att jag skulle åka till Leksand, men nu får jag nog skjuta på den planen. Istället blir det ett besök i gemytliga Malmö Arena. Jag landar i Köpenhamn på kvällen den nionde december, och därmed är det ofrånkomligt att jag stannar i Malmö en dag extra för att se mitt Tingsryd AIF spela allsvensk ishockey.
***

Karlskronas Miljonman gjorde mål direkt, det har nog ingen missat. Men förvånande nog är det fortfarande ingen som 'enligt säkra källor vet hur mycket han tjänar'. Mycket märkligt...

***

En måndag morgon börjar med en kopp kaffe och gårdagens Agenda. Diskussionen om den senaste tidens vårdskandaler är på sätt och vis oroande. För mig är det svårt att förstå varför vi monterar ner och säljer ut den svenska välfärden till företag i skatteparadis utomlands. Visst har det funnits problem inom den offentliga sektorn, men jag är övertygad om att det vore bättre att åtgärda de felen än att överlåta ansvaret till profithungrande män som bor på Kings Road i Chelsea, London.

***

Vinterstudion på SVTPlay är blockerad utomlands. Precis som så mycket annat jag vill se. Skit.

Igår var ännu en strålande höstdag i Korea. Jag passade då på att tillsammans med ett par goda vänner att ge oss ut i naturen lite. Även om Seoul är en enorm storstad så är staden byggd runt rätt många kullar / berg. Därför behöver man inte ge sig särskilt långt för att finna oaser där storstaden helt plötsligt känns väldigt avlägsen. Ett par timmar i skogen på mt Gwanaksan med ett par flaskor risvin var ett skönt och behövligt break från neon och betong. Det är inte särskilt lustigt att man längtar bort någon gång.

I bloggosfären har det dykt upp ett grymt klipp som doftar nostalgi och tidigt 90-tal. Robert Lauls har dessutom satt ihop en lista på 60 skäl till varför man bör se klippet, om och om igen. Det här bör ni helt enkelt inte missa.

Imorgon är det så äntligen dags för hockey igen. Men S24 sänder inte, och efter att ha sett sändningsschemat för de närmsta månaderna så är det inget svårt beslut att säga upp det avtalet. Morgondagens hemmamatch mot Södertälje känns som ett bra tillfälle att visa att den formkurvan vi hade inte bara var en tillfällighet. Våra segrar följdes upp av förluster mot Leksand och borta mot Oskarshamn. Accepterbara förluster, men för att överleva så krävs det att man tar även de oväntade segrarna. Som mot Malmö och mot Södertälje.

***

Jag fick ett svar på min fråga om varför alla matcher ska gälla något. Ett svar som likväl inte säger mig så mycket. För mig ligger det i idrottens natur att lag som är för dåliga och förlorar för mång matcher inte förtjänar att ha något att spela för. Likaså tycker jag att lag som är riktigt bra och vinner tillräckligt många matcher förtjänar att det i slutet av serien kommer ett par matcher då de kan koppla av. I 'Vem vill bli miljonär' finns det livlinor. Inom idrotten är det 'The winner takes it all' som gäller.

Bloggaren Mjörnberg hade häromdagen ett inlägg om Ettans nya superutformning. Varför införa ett nytt virrvarr av kvalserier, fortsättningsserier och playoff? Om div1 blir bättre på det viset så är det naturligtvis bra. Men argumentet att det skulle ge alla matcher större betydelse förvirrar mig. Jag vet inte varför folk inom hockeyn envisas med att alla lag ska ha något att spela för, och att alla matcher ska gälla något. Varför ska alla matcher betyda något? Om man nu är tillräkligt bra och har vunnit serien, då måste man väl förtjäna att ta det lite lugnt de sista matcherna av grundserien. Likt Helsingborg kunde göra i allsvenskan.

***
***

Information om festen du inte får missa finns här. Det erbjuds som sagt var troligtvis ingen Karaoke, men jag är övertygad om att ni kan ha trevligt likväl. I mellandagarna 2001 hade vi faktiskt också fest, utan att någon nog tänkte på att Gröna Brigaden firade 20 år som supporterklubb. Den gången stod Rugbyklubben i Växjö som värd. Vi samlades tidigt och fortsatte långt in på småtimmarna. Under dagen spelade vi träningsmatch mot en nystartad ishockeyförening i Växjö och vi hade det väldigt gemytligt. Oskulden togs i Växjö Ishall, det var inledningen på en blivande TAIF-spelares försök att göra sig väldigt impopulär bland fansen och en natt då jag var nära att gräva mig egen bivack för att undkomma snöstormen. Jag är helt övertygad om att festen på LuckySeven blir minst lika minnesvärd.

Bland diverse bloggar har det de senaste dagarna varit populärt att länka och kommentera Tampa Bay Lightnings försvarsspel. Själv ser jag mest likheter till hur mitt Hongdae Hwarang taktiskt manövrerade ut motståndarna den gångna helgen. Jag antar att det är ett vågspel mellan att vinna eller att underhålla. Frågan är vad som i slutändan är viktigast.

Det har i bloggvärlden också inatt varit populärt att påpeka det låga intresset för landslagsturneringar. 5000 personer kom för att se Tre Kronor spela i Örnsköldsvik. Jag har skrivit om det förr, och jag kan göra det igen. Men anonyma motståndare kommer aldrig att engagera en publik. Vi vill se vårt lag spela mot en motståndare som det finns lite känslor för, inte mot ett helt anonymt lag. Med den slutsatsen gjord så tycker jag att man därmed bör lägga ner alla planer på en eventuell Europaliga. Det kommer inte att fungera. Den svenska publiken vill ha minst lika mycket innehåll som yta. Och då tror jag Linköping-Luleå åtta dagar i veckan är att föredra jämfört med Linköping-Eisbären Berlin.

Att jag tycker väldigt mycket om att resa är inte någon hemlighet. Jag blir fast i Korea ett par månader ytterligare, men i april verkar jag bli bjuden till Vietnam. Då är tillfället för gott för att inte stanna kvar i den regionen ytterligare några veckor för att även se mig om i Laos och Cambodja. Igår köpte jag därför en ny Lonelyplanet för Sydostasien. En bok som jag nu skummar fram och tillbaka samtidigt som jag drömmer om nya platser och nya äventyr.
***
TAIF är också ett av mina större intressen. Det är ganska tyst på den fronten just nu dock. Vi är spellediga fram till på måndag, så de närmsta dagarna blir det nog svårt för mig att drabbas av någon TAIF-feber.
***
På tal om att resa. Det senaste avsnittet av SVT´s nya program Resebyrån handlar om städernas stad, Rom. Italienskans hemstad. Jag har ärligt talat tappat räkningen på hur många gångar jag har varit där nu. Fem. Sex kanske. Det finns nog ingen stad i världen där jag känner att jag kan koppla av som jag kan göra i Rom. Jag är där som turist, men eftersom jag har sett allt som går att se så kan jag ägna mig åt cafféer, piazzor, pizza och vin. Och om nu Berlusconi dessutom verkligen avgår så får man väl anta att Rom blir en än bättre plats.
***
Härom året ryktades det om Bates Battaglia till TAIF. Den affären blev det aldrig något av, och det glädjer nog många i Blekinge nu. Det lär väl dessutom glädja Battaglia att han får bo i storstaden Karlskrona istället för på landet i Tingsryd. KHK har skaffat sig en egen miljonman och nu väntar jag bara på att forumen ska fyllas av personer som 'vet' vad han tjänar. Eller är den diskussionen kanske inte lika intressant nu eftersom det inte rör sig om en TAIFspelare?
***
Idag har jag besökt en filmfestival med fokus på bristande mänskliga rättigheter i Nordkorea. NK är ofrånkomligen ett stort intresse, och jag försöker insupa så mycket information som möjligt. Jag har en rejäl bokhylla med Nordkorealitteratur och har sett det mesta i dokumentärväg. Så när det erbjuds en filmfestival där en rad nya filmer har premiär så vore det väldigt dumt att inte ta tillfället i akt. Att sen inte alla filmer var textade var ett minus man fick acceptera.

P3 spelade precis 'Dance with somebody' med Mando Diao. Jag hade glömt vilken sjukt jävla bra låt det är. Tidernas bästa kanske. Jag kan inte komma på någon annan låt som driver upp ett sånt tempo och frustar så pass mycket dansgolvsenergi som den gör.
***
Varje dag i Korea inleds med frukost framför datorn och en summering av vad som har skett under natten. Bloggar, forum, facebook och twitter har fyllts av nya inlägg som måste betas av innan jag kan skapa mig en bild av dagen. Idag läser jag främst om Italien och en förlust i Oskarshamn, samt skummar förbi alla rubriker om Zlatan.

***
Som någon skrev om fotbollsgalan, det blir lite för mycket TV4 och lite för lite fotboll.

***

Så där, nu är Växjö snart den storstad som många verkar tro. Växjö är nog den sista storstad i världen som får en indisk restaurang. Men hur som haver, tillsammans med vietnamesisk mat så ligger nog indiskt högst upp på min lista så jag är väldigt nöjd. Om det här går i lås så blir Växjö en stad med ytterligare ett vattenhål att besöka. 
***
På tal om Twitter, saudierna måste undra vad fan vi snackar om egentligen. Det är kanske inte många som minns det, det kanske inte är många som var med på den tiden. Men någon gång för tusen år sedan (i mitten av 90-talet) så gjorde ett par män av arabiskt ursprung sin entré på läktarna. De var klädda i vita särker och dansade och sjöng. Det här var före 9/11 och för den islamofobin spred sig i Europa, så deras närvaro uppskattades väldigt. Med all säkerhet var det så att de kom från Taif i Saudiarabien, och var i Tingsryd just för att se TAIF spela. Precis som att jag en dag kommer att åka till Taif. Det är lite synd att Taif och Flin flon ligger så långt ifrån varandra. Annars hade det kunnat vara en utomordentligt trevlig roadtrip.
***

Efter gårdagens två innebandymatcher och kvällens träning så är jag mer än mör i kroppen. Det borgar för att jag kommer sova väldigt gott i natt och det förklarar även varför det här blir ett väldigt kort blogginlägg.

Alla som såg matchen igår har nog ungefär samma känsla över resultatet. Det var en förlust som ingen direkt kan opponera sig emot. Leksand var större, bredare och starkare på alla sätt och vis. Det går inte påstå att vi igår vek ner oss, snarare fanns inte energin till ännu en 'skräll' efter fredagens festtillställning. Vi fick en ganska olycklig start, och tvingades jobba oss in i matchen. I andra perioden börjar det kännas som om vi är igång och skapar en del småchanser, men när Hurtubuise gör 3-0 så går rullgardinen ner helt. Stort + till Gröna Brigaden som likväl fortsätter att sjunga och dansa.

För två veckor sedan så hade 0-5 hemma mot Leksand känts som ännu en spik i kistan. Efter den senaste tidens segrar så finns det dock en känsla av ro och stabilitet som inte har funnits tidigare. Vi behöver inte ha panik eller spela med kniven på strupen inför varje match. En ganska behaglig känsla, men livsfarlig om den blir alltför bekväm. Gårdagens förlust kan ha varit en naturlig reaktion, men nu lägger vi den bakom oss och vinner nästa match istället.

***
Jag blev tillfrågad om jag ville ställa upp för ett företag som behövde svenskar här i Seoul. Det visade sig vara tal om någon slags datorprogram som sysslar med röststyrning av något slag, och därför behövde de svenskar som kunde lära programet hur svenska låter. Jag fick 400 kronor i handen för att läsa upp ett manus i 15 minuter. Saken blev inte sämre av att studion bokstavligt talat låg runt hörnet från där jag bor.

Så ska en systerson se ut. Nu kör vi TAIF!

Dräkterna till Hongdae Hwarang levererades igår, och redan idag fick de göra debut. Vi tog idag ett stort steg mot seger i den koreanska innebandyligan genom klassisk svensk taktik mot övermäktigt motstånd. Vi mötte de regerande mästarna som individuellet är betydligt skickligare än oss. Därför valde vi att ställa upp med ett lågt försvarspel, hög lagmoral och hårt arbete. Att vi körde över mästarna med 6-1 måhända var delvis tack vare vår elitseriefinne som stundtals är väldigt överlägsen. Jag hoppas att TAIF kan bjuda på något liknande ikväll och störa Leksand med samma recept. Det är då TAIF är som bäst, så har det alltid varit. Det blir med andra ord ännu en nattmangling med pulverkaffe och s24 i Korea. Nedsläpp vid midnatt är gångbart, men efter två långa innebandymatcher idag så tror jag att jag behöver en powernap först.
***
Vår gamla antagonist Borås Hockey är i akut ekonomisk kris. Det är alltid jäkligt tråkigt när sånt sker, vad som än sker. Men nog känns det lite som att det här är lite av sista nödropet. Borås har varit illa ute många gånger, och frågan är om de överlever ännu en akut kris.

***
September gjorde en grym låt ganska medioker genom sin cover, underbara Laleh däremot har gjort en medioker låt till något underbart. Häromdagen föll jag för twitter och nu har jag tagit till mig en låt från 'Så mycket bättre', jag undrar vad det är som händer. Kanske är det tecken på att jag börjar bli äldre.

***

Då övrig media fokuserar på Malmös förlust, så fokuserar jag på gårdagens vinnare. Det går inte att komma ifrån att vi nu är i en situation som vi inte har varit i sen vi kom tillbaka till Allsvenskan. Det var vår tredje raka seger och den femte raka hemmasegern. Vi hamnar i underläge men går inte under för det, som vi gjorde förra säsongen. Vi släpper in en reducering med tre minuter kvar men rasar inte för det, som vi hade gjort förra säsongen. Malmö får en stor chans i slutminuten, men skjuter klockrent i stolpen. Äntligen! Medstuds. Vinden har vänt, Tingsryd AIF har flyt nu. Vi har kämpat för det länge, och nu förtjänar vi det.
***
Johner och Santorelli poänglösa igår, ändå vinner vi. Sen får vi sannerligen be till gudarna att Dustin Johner inte är allvarligt skadad. Det var länge sedan vi hade en spelare som var så viktig som han verkar vara för oss i år. Likväl önskar jag förstås att fler spelare kliver fram och börjar leverera. Kauppila fördubblade sin poängskörd igår, där vill jag ha mer framgång på pappret. Laudius har glimrat till, men jag vill ha en mer stabil högstanivå.
***
En nykter fredagkväll, läggdags vid kl 23.30, upp igen 02.30 och sen i säng igen 05.30. En annorlunda fredag, men det var det väl värt.
***
För egen del var det sändningen via s24 som gällde. Jag vet inte vad det var som var fel, men jag fick inte igång sändningen förrän femton minuter in i första perioden. Nu bör jag dock ha all nödvändig mjukvara för att sändningen imorgon ska kunna ske mindre smärtfritt. Vid sidan om s24 så höll jag till i chatten på everysport. Vi kan väl lugnt säga att det var fredagsstämning även där. Diskussionen handlade stundtals mer om vilka mängder Gin&Tonic som dracks bland TAIFare runt om i världen. Samtidigt försökte vissa hålla en mer seriös nivå, och jag kan förstå om de inte uppskattade alla samtalsämnen i chatten.

***

Jag skrev något om att jag inte skulle vara särskilt aktiv på twitter, vi får nog se hur det blir med det. Numera rikskända mrmadhawk twitttrade under hela matchen från Dackehallen så jag slängde ut en fråga om hur stämningen var. Jag fick till svar att ståplats var bra, sittplats mer tveksam. 30 sekunder senare hör jag hur den klassiska Dackehallsklappen drar igång och hur stämningen böljar fram och tillbaka mellan sitt och ståplats. Minuten senare kommer "Sittplats gapar här nu med. bra tryck i Dackehallen." från Rödhöken på Twitter.

Ikväll ska jag hålla mig nykter så jag kan se TAIF - Malmö via s24. Det känns som en paradox när det handlar om en TAIFsupporter och en fredagsmatch, men när det är matchstart kl 03 så är man så illa tvungen att bryta mot även självskrivna naturlagar. Jag är dock inte orolig för att det inte kommer vara någon i Skyan ikväll som med all säkerhet fyller även min kvot.

Att s24 ikväll för första gången under säsongen sänder TAIF känns helt magiskt för egen del. Äntligen ska jag få se mitt Tingsryd AIF igen. Att det sedan är en fredagsmatch hemma mot Malmö där all press ligger på bortalaget gör inte saken sämre. Jag tror dessutom vi får se ett TAIF i fortsatt fin form samt en hemmapublik som garanterat kommer att vara i fredagsform och trotsa en och annan naturlag på sitt eget vis.

Även Malmö verkar ha gett sig in på ämnet historierevision och försöker uppenbarligen ta på sig en kostym som inte riktigt är deras. "Att vara ett fan till Malmö Redhawks är något av det finaste man kan vara. Det var våra fans som myntade begreppet 'Inga Pengar - Bara Hjärta'". Vad de vill ha sagt med det påstående vet jag inte, men nog känns det som att de har tagit sig ut på djupt vatten, utan att kunna gå på det.

Ofrånkomligen blir jag alltid orolig en gång i halvåret ungefär. Mitt liv de senaste åren har gått i cykler på 6 månader och i slutet på varje cykel börjar jag bli orolig eftersom jag inte har planerat vad jag ska göra nästkommande 6 månader. Stabilitet och trygghet har aldrig varit min grej, även om jag ibland önskar det. Den senaste veckan har dock den ack så bekanta oroskänslan börjat gnaga i mig igen. Vart ska jag ta vägen? Vad är det värt att vara kvar i Korea? Vad har jag att komma hem till? Var vill jag bo? Vad ska jag göra? Men idag tror jag poletten föll ner och det blir ytterligare ett par månader i Korea efter nyår, såvida inte plan A mot förmodan skulle falla in. Sen passar jag på att unna mig ett par ordentliga månader på luffen innan det nog är dags att bli vuxen på allvar.
***
Växjö - TAIF J20 2-3, klart att det är värt att nämnas!

Julian Assange ska alltså bli utvisad till Sverige. Det vore minst sagt på tiden att han tar tag i vad som hänger över honom. Det må va hänt att det är ett fall som är ganska suspekt om man läser in sig på det, men det är inte skäl nog att undvika rättegång som han gör. Dessutom skulle det nog gynna Wikileaks goda sak, vare sig han blir dömd eller ej. Jag börjar bli trött på allt hans trixande som smutsar ner Wikileaks rykte.

***
För första gången på ganska länge känns det som att det är lite positiva vibbar runt vårt TAIF. Helt plötsligt vågar folk tro igen. Nu ska vi vara noga att påpeka att det är en tunn balansgång vi har framför oss för att kunna hålla i den här känslan, eller för att bygga upp någon slags stabilitet. Men ingen kan ta ifrån oss att vi i alla fall verkligen är på väg. Nu gäller det att vi håller oss coola, och inte låter en liten motgång putta ner oss djupt i det hål vi precis har klättrat upp ifrån. Nu biter vi ihop och tar oss så sakteliga uppåt. Blir det ett steg bakåt imorgon så får vi ta två steg framåt i nästa match.
***

Häromdagen diskuterade jag med en gammal grönvit vän hur det egentligen är möjligt att spela 34 raka bortamatcher utan en enda trepoängare. Min vän hade gjort någon slags uträkning och kommit fram till att det är en chans på 2000 att man inte tar en bortaseger på 34 matcher. Hur han kom fram till det vet jag inte, men likväl har det känts osannolikt. Speciellt när vi ändå vinner på hemmaplan med jämna mellanrum. Förra säsongen tog vi trots allt 49 poäng, utan en enda trepoängare på bortaplan. Har man sett tillräckligt med sport genom åren så vet man att även dåliga bortalag ibland vinner. Ibland är det en felstuds, ett slumpmål eller ett misstag som ställer till det, som gör att det sämre laget vinner. Men det har inte skett för oss, av oklara skäl. I lördags natt stod jag på ett dansgolv och skrev en mental facebookuppdatering för att fira vår första bortaseger. Då fick jag aldrig chansen att skriva den, men det fick jag idag. Igår kom det där misstaget som vi har väntat på. VRC's flippuck går in, vi vann och jag kan uppdatera min facebook.

Den här segern kan vara värd oerhört mycket. Vi har brytit igenom en barriär och det känns som om vi kan börja närma oss ett erkännande och kanske en stabilitet som vi aldrig var i närheten av förra säsongen. Dustin Johner och Mark Santorelli fortsätter att vara årets version av Laudius / Hilding. Michal Zajkowski fortsätter vara den målvakt som vi värvade honom till att vara. Framför allt känns det som att vi inte längre gör alla de där misstagen som i tidigare matcher har ställt till det gång på gång. Kan vi fortsätta att vara starka på hemmaplan, samt ta en seger eller två på bortaplan så ska det här gå vägen. Hjälten Ola P fick äntligen åka hem som en segrare. Det här var oerhört skönt!

Gröna Brigaden firar 30 år i samband med hemmamatchen mot Mora 3/12. Jag vet inte om det blir tacosbufé och karaoke, men att det blir en fest utan dess like, det vill jag lova. Om det är något vi är bra på i Gröna Brigaden, då brukar det vara de här bitarna. Gröna Brigaden har en brokig historia, och jag har varit med under de två gånger som Gröna Brigaden har återtagit sitt namn och sin position på läktaren. Idag skulle jag säga att GB är starkare än någonsin och det firas med all rätt. Själv har jag inte tillfälle att närvara, men för er som har chansen så finns det givetvis inget att fundera på.

***

Ingen har missat de senaste dagarnas skriverier om Färjestads Martin Sevc och vad han eventuellt har sagt. Jag pysslar själv med idrott, och jag vet att under matcher kan säga saker som jag aldrig skulle göra annars. Samtidigt som jag vet att sånt kan hända i stridens hetta, så är rasism aldrig okej. Aldrig någonstans. Så att han får sitt straff, det säger jag verkligen ingenting om. Men att Färjestads supportrar går in och hjälper honom att betala hans böter tycker jag känns tveksamt. Det är en sak att stå bakom framför allt sin förening, men även sina spelare trots de misstag de gör, en annan sak att stå bakom misstagen de gör. Om den man älskar gör fel så måste man kunna säga det, annars blir det bara naivt och löjeväckande.
***

Efter allt som sker i Europa, i Grekland, i Italien och i USA så önskar jag att hade haft ett par extra högskolepoäng i nationalekonomi. Det grämer mig oerhört att jag inte förstår sambanden. Att företag läggs ner, människor förlorar jobben och ekonomier rasar runtom är inte lätt att förstå för mig. För mig är ekonomi ett nollsummespel. Någon vinner, någon förlorar. Europa må ha levt över sina tillgångar, men för mig betyder det att någon bör ha tjänat på det. Någonstans bör pengarna har tagit vägen. Vem har dem? Roman Abramovitch? Bill Gates? Kina? Google? Jag vet i fan vem som har tjänat på allt som hänt, men jag vet i alla fall att det inte är de som har pengar som drabbas hårdast när ekonomierna rasar.
***
Lyckligtvis kan jag inte erinra mig att vi någonsin har haft en riktig idiot på isen. Vi har haft idioter, men inte idioter som gör bort sig. Det har funnits många spelare i motståndarlagen som jag är väldigt glad att vi inte har haft i TAIF. Spelare som åker på isen och räcker finger mot motståndarpubliken. Spelare som går över gränsen och som jag vet att ledande personer i andra föreningar har tvingats be om ursäkt för. Lyckligtvis har vi aldrig ställts inför den situationen, men jag vet att om en TAIFare hade fått ett straff för sina rasistiska kommentarer så hade jag fan ta mig inte betalat hans böter i alla fall.

Det har varit ännu en fin dag i höstsolen. Temperaturen ligger nu nära 20 grader och det är en fröjd att vara utomhus. Jag vaknade upp med rätt tunga ben efter gårdagens innebandy så då var det ganska skönt att gå ut och skaka av dem lite. Man får dessutom passa på att gå ut så länge vädret trots allt tillåter det.
***
Det är imponerande hur snabbt det går att konvertera bilderna från målkamerorna numera. Jag tror konverteringstiden har minst halverats sedan Borås-matchen. Som de flesta andra tycker jag också förstås att det är ganska skönt att måldomaren nog gjorde rätt som inte signalerade mål i den situationen. Om inte annat var det nog bra för vår egen del, så vi slipper lägga någon onödig energi på det.
***
Jag måste säga att det var väldigt trevligt att vakna idag, sätta på datorn och surfa in på TAIF.nu. Jag lyckades sätta igång klippet med höjdpunkter utan att ha sett resultatet. Det blev nästan, nästan lika spännande som att se hela matchen. Att sen fortsätta dagen med att skriva mail och lyssna på gårdagens Brunchrapporten samt Tankesmedjan är nästan, nästan som att vara hemma. Det brukar vara svårt för mig att erkänna, men jag tror det finns en viss hemlängtan någonstans inom mig.
***
Anna Ternheim släpper nytt album. Härligt!
***
På tal om att längta hem. I december åker jag med all sannolikhet hem till Sverige för att arbeta klart med mitt projekt. Planen för min del är sedan att stanna över jul i alla fall. Idag slängde jag en titt på spelschemat och blev minst sagt besviken när jag inser hur svårt det kommer att vara för mig se någon TAIF-match. Den match som är mest trolig för mig nu verkar vara Leksand - TAIF den 14e december. Mitt projekt tar slut i Stockholm på förmiddagen den 14e. Så därför uppmanar jag redan nu alla Stockholmstaifare att slå följe med mig på tåget till Leksand. Och jag uppmanar samtidigt Il Postino att köra upp till Leksand så jag har skjuts hem till Växjö igen efter matchen...

När nu Sofia Arkelsten och de nya Moderaterna (om de nu fortfarande är nya) går i bräschen för att skriva om det förflutna så hoppar jag på trenden och raderar några genanta detaljer ur närminnet. Pinsamma fakta som Dustin Johners tidigare klubbadress och att vårt 3-1-mål igår var en ganska tydlig offside väljer jag att glömma bort.
***
Palestina blev igår invalt i UNESCO. Jag är den första att ställa upp på Palestiniernas rätt till ett eget land. Sverige och USA delar tydligen inte min åsikt, utan påstår att det skulle försvåra för fredsprocessen om Palestina erkändes som en stat. Nåväl, vi kan väl vända på det myntet då och likaväl påstå att det försvårar för fredsprocessen när USA pumpar in militärt bistånd till Israel och därmed bidrar till ockupation och förtryck av Palestinerna. Min förhoppning är fortfarande att den Arabiska Våren innebär att förtryckarregimerna i Syrien, Jemen och Israel störtas av demokratiska krafter.
***
På tal om historierevision... BT: s utsände Oskar Pålsson rapporterar: Tingsrydsklackens första hälsning till Borås HC: "Slut på kontot, slut på kontot...". Det är kanske en brist på självinsikt men det var inte länge sedan vi själva drogs med såna tråkiga rubriker, och då vet jag inte hur klockrent det känns att kasta den stenen i glashuset. Det finns dessutom ett fåtal klubbar som jag skulle vara beredd att håna för ekonomiska bekymmer, och Borås är definitivt inte en av dem. 
***

Vår fjärde raka hemmaseger kom igår. Läser man på forumet så finns det fortfarande en oerhörd negativ inställning från många håll. Kanske är det svårare att se sakligt på det för er som lever närmare TAIF än vad jag gör. Men för mig som ser ganska närmast enbart till resultat så känns vår hemmatrend oerhört lovande, och att det i slutändan givetvis kommer att vara oerhört viktiga poäng. Redan nu ser jag fram emot helgens två hemmamatcher mot Leksand och Malmö, matcher som jag dessutom äntligen kommer att kunna se via S24.
***
Gusten har som sagt fått mycket skit för sina dåliga värvningar, med all rätt. Men om det ska vara rättvist så ska han även ha beröm för värvningarna av Santorelli och Mueller, och kanske även Zajkowski? Eller vad säger ni som ser matcherna?