Så minns jag 2010

Vad minns jag från 2010? Vad är värt att lyfta fram? Nedan följer en samling klipp och minnen från året 2010. Det finns ingen inbördes ranking och rangordning mellan minnena. Det blir lite ishockey, lite världspolitik samt årets bästa låtar. Det här är vad jag tänker på när någon frågar mig om 2010, det här är vad som sticker ut.

Playoffmatcherna mot Hästen har naturligtvis etsat sig fast ordentligt på näthinnan. Som segrare i allettan fick vi vila ett par veckor inför playoff 3 där vi lite olustigt fick möta Hästen, allettans överlägset näst bästa lag. För andra gången på ett par veckor åkte vi upp till Norrköping och Himmelstalundshallen. Premiären av allettan vann vi men när det vankades lördagsmatch och god uppslutning på bortasektionen i playoff så kunde ett tempostarkt Hästen vinna med 2-1. Nu återstod två matcher, och förlust i någon av dem hade inneburit fiasko och att säsongen vore över.

Två dagar efter förlusten i Norrköping så kör vi fullständigt över Hästen och vinner med 7-1. Kanske smög sig en känsla av trygghet in och ingen hade förväntat sig det drama som utspelade sig dagen efteråt. Med underläge 0-3 inför sista perioden så luktade hela Dackehallen ångest och besvikelse. Men någonstans knöts det en näve och en kämpaglöd spred sig från läktare ner på isen. "Det här gör vi tillsammans. Det här är inte kört! Aldrig ger vi upp!" Vad som sedan skedde vet ni mycket väl, så vi låter Fredrik Hanssons avgörande tala för sig självt. Aldrig har vi sett maken till ett så förlösande mål.

Alla vet vad som skedde i Hästen-matcherna, men ni vet nog ännu mer vad som skedde uppe i Sundsvall. Jag var själv inte på plats, och hur gärna jag än önskar att jag hade varit det så vet jag att oavsett var vi befann oss så var det tusentals grönvita som den dagen gladdes åt att äntligen vara tillbaka. Allt vad vi hade kämpat för hade gått i uppfyllelse och belöningen hade äntligen kommit. För att inte upprepa mig själv alltför mycket så nöjer jag mig med dessa ord om avancemanget.

Matt Davidson kom till oss redan 2009. Men det var först under 2010 som Miljonmannen klev fram och bar vår förening på sina axlar hela vägen fram till Allsvenskan. Värvningen av Davidson är nog den mest kritiserade vi någonsin har gjort, som det hackades och höggs från alla håll på vår miljonvärvning som inte dög någonting till och som aldrig gjorde några poäng i de viktiga matcherna. När det gällde som mest så svarade Davidson upp och var värd alla miljoner som han kostar enligt de som tror sig veta. Oh-ah Davidson, say Oh-ah Davidson!

När vi summerade säsongen 2009/2010 så hade Davidson gjort 74 poäng, varav 12 kom i kvalserien där han även gjorde nio mål på tio matcher. Men det är inte alla poäng som är det anmärkningsvärda med Davidson. Han är ingen poängkung, Matt Davidson är en grovjobbare, en ledare och en härförare. I vinter när Lundström har gått skadad så har Davidson fått ett 'C' ditsytt på bröstet och om Davidsons 2011 blir någorlunda likt hans 2010 så kommer han i historien vara ihågkommen som en av de största.

Bortsett från hockeyn då?
Vad har annars hänt i världen på de senaste 365 dagarna? Är världen en bättre eller sämre plats sen senast? Svårt att säga faktiskt. De stora händelserna har lyst med sin frånvaro, men det finns tendenser som pekar åt lite olika håll.

Vad än skeptikerna säger så kan jag inte låta bli att känna att det är något fel med vår jord. I Sverige ar vi två vintrar i rad haft den kallaste vintern någonsin samt den varmaste sommaren någonsin. Men klimatförändringar handlar främst inte om snöskottning i Kronoberg eller badtemperaturer i Helgasjön. I Haiti dör hundratusentals människor i en jordbävning. I Chile dör 500. Pakistan drabbas av tidernas översvämning. I Indonesien drabbas Sumatra av en jordbävning som också dödar upp emot 500. Det går att lista belägg och bevis för den ena eller andra sidan, det går att hänvisa till forskare och argument som bevisar det ena eller det andra. Som lekman är det omöjligt att veta vem man ska lyssna på eller vems argument som är bäst underbyggda. Men den som med egna ögon ser sig om och är villig att dra slutsatser om vad som sker i omvärlden så känns det uppenbart att det är något som är fel. Rapporter om rekordvintrar, stormar och översvämningar kommer allt tätare och det oroar i alla fall mig mer än vad det oroar mig att jag måste skotta snö för att komma fram till brevlådan.

2010 kommer i framtiden eventuellt också att bli ihågkommet för det år då Wikileaks började förändra världen till en mer transparent plats. Just nu är finner jag det omöjligt att greppa allt som sker runt wikileaks och hur sambanden verkligen ser ut. Men det är för mig tydligt att vi ser något nytt som skrämmer stormakter runt om i världen. Det är en ny kraft som försöker bestraffa omoraliska handlingar genom att dra fram dem i uppmärksamhetens ljus. Just nu vet varken media eller allmänheten hur man ska kunna ta in alla uppgifter om smutsspel, korruption, krigsbrott och andra oegentligheter. Lika lite vet förövarna hur de ska agera för att förhindra att sanningen kommer ut. Jag är inte odelat positiv till Wikileaks, men jag hoppas att vi i framtiden kommer minnas dem som något väldigt stort och gott.

För övrigt känns 2010 som ett år då Sverige mer och mer drar sig mot mitten och försöker passa in i normen. Det finns en bild av Sverige att vi står för något mer, något bättre och ädlare än många andra länder. Detta är en bild som man ofta möter utomlands där människor visar uppskattning för vad Sverige och svenskar tidigare har gjort för omvärlden. Detta är dock en bild som vi i Sverige mer och mer monterar ner. Det är många som anser att vi inte längre har råd med medmänsklighet och förståelse. Sverige blir mer och mer slätstruket och mycket av det som vi tidigare har kunnat vara så stolta över finns nog inte längre kvar, vilket jag tycker är oerhört beklagligt.

Summa summarum så har inte 2010 varit ett sämre år än något annat, men det har inte heller varit ett steg i rätt riktning. Världen fortsätter genomsyras av orättvisor, förtryck och lidanden vilket i och med globaliseringen inte mycket länge till går att blunda för, något som börjar bli allt mer uppenbart obehagligt nära. Snart tvingas vi alla nog bidra till göra världen till en bättre plats, vare sig vi vill eller inte.

Årets låtar:
Robyn - Indestructable

Mando Diao - Dance With Somebody

Zaz - Je Veux

Niki & the Dove - DJ, Ease my mind

Laleh - Bjurö Klubb


Robyn - Dancing on my own

2010 blir till 2011

Jag har genom åren gjort många kopplingar till Marit Bergman och hennes 'This is the year'. Och när vi nu sammanfattar kalenderåret 2010 så kan vi konstatera att det här verkligen blev året. Hockeyåret följer inte kalenderåret men vad som skedde i våras överskuggar att hösten inte blivit fullt ut vad vi har hoppats på. Våren 2010 har sammanfattats både på det ena och det andra viset, men min favorit är nog enda klippet ovanför.

Att vi efter alla år i ettan till slut kunde kraftsamla och ta oss tillbaka till Allsvenskan är en för oss historisk bedrift. För egen del missade jag tyvärr den avslutande delen av kvalserien, men jag har tillräckligt med minnen från den våren ändå. Det hela började förstås med matcherna mot Hästen då vi var väldigt många som nog kände att inget kunde stoppa oss. Innan jag lämnade för Afrika så kunde jag se våra inledande tre segrar följt av en snopen förlust mot Sundsvall. Resterande matcher och segrar följde jag via SMS i det Mozambicanska mobilnätet. Även om det givetvis var en pärs så finns det inget jag skulle vilja ha ogjort. Våren 2010 gjorde allt tidigare slit och lidande värt mödan. 2010 tog vi oss tillbaka till Allsvenskan.

I somras inför allsvenskan kände jag att de sportsliga bitarna inte var det viktigaste i allsvenskan. Jag känner inte att det spelar så stor roll om vi kommer sjua, tia eller tolva. Det viktigaste är att vi håller oss kvar och visar att vi håller för allsvenskan, på alla plan. Sportsligt sett har det varit väldigt svajigt under höstsäsongen och stundtals rent pinsamma insatser har varvats med segrar då det känns som om vi skulle kunna slå vem som helst. Man vet sällan vad man får av vårt lag, men jag känner ofrånkomligen att kompetensen finns där men kommer fram till ytan lite för sällan.

Jag skrev för ett år sedan att Tingsryd AIF hade tagit många stora steg under 2009. Vi hade på allvar tagit oss ett antal seriösare steg mot Allsvenskan och hela föreningen hade antagit en än proffsigare och seriösare kostym jämfört med de tramsiga div1-åren. Jag tycker TAIF har fortsatt att utvecklas och även om det finns vissa brister i och runt föreningen så är det saker som föreningen hela tiden jobbar med att åtgärda. Ingen förening blir allsvensk över en natt, men vi är på god väg att växa in i den större kostymen som allsvenskan kräver.

För egen del går inte 2010 till historien som tidernas roligaste år, men kanske som ett av de nyttigaste. Jag har skaffat mig ovärderliga erfarenheter på både det formella och informella planet. Växjö framstår mer och mer som en stad vars kostym jag har vuxit ur. Jag älskar Växjö och jag älskar alla mina vänner som bor här, men vad jag vill göra med mitt liv går inte att uppnå här. De erfarenheter som Växjö har gett mig under 2010 kommer förhoppningsvis visa sig vara oerhört nyttiga och bidra till mina framtida segrar.

2010 har inneburit viktiga steg framåt, både för Tingsryd AIF och för mig personligen. Så länge åren gör det så måste man vara oerhört nöjd. För samtidigt som mitt 2010 har varit ett bra år så finns det hundratals miljoner människor som inte delar den känslan. Vi som är så lyckligt lottade bör kosta på oss att glädjas i den stund vi lever och unna oss att avvara lite åt dem som inte har det lika bra.

Gott nytt år!

Det stora blå

TV1000 Classic visar 'Det Stora Blå', en film som jag inte har sett på länge och som är så pass bra att jag skippar första perioden av JVM-matchen ikväll. Om jag har förstått saken rätt så spelar Sverige ikväll i samma Olofströmsliknande hall som senast. JVM må vara kul, men nog var det betydligt roligare förra året när det fanns lite mer TAIF-anknytning i laget.
***
Som bekant så gillar jag fundera över vad media väljer att skriva om och hur olika nyheter vinklas. Detsamma gäller för diverse bloggar som jag läser. Jag är ingen expert, och jag utger mig inte heller för att vara det. Likaså påstår jag inte att någon av följande bloggar bedrivs av någon expert, men eftersom till exempel Nils Montan-Lund på Expressen och Jonas Gustavsson på sportbladet utger sig för att bevaka allsvenskan så tycker jag att det kan vara intressant att läsa dem. Detsamma gäller Mjörnberg på hockeysverige som trots att han fokuserar en hel del på div1 även skriver ganska mycket allsvenskt.

Jag har svårt att förstå hur man kan bevaka allsvenskan utan att det blir en väldigt skev bild man skapar sig. Med tanke på den bevakning som de olika lagen får så är det väldigt svårt att skapa sig en egen bild av vad som sker. Väldigt mycket måste bygga på andrahandsrapporter, vilket ibland lyser igenom i rapporteringen. Det är nog lätt att haka på vad andra bloggare, media och forumskribenter tycker för att sedan hålla fast vid den övertygelsen även om vinden har vänt.

Det är lätt att kalla våra finnar för floppar, trots att Kauppila och Elomo klättrar stadigt i poängligan. Det är lätt att såga TAIF för att Einarsson är vår enda egna produkt trots att Robin Olsson, Simon Stark och Kevin Carlsson (var nu gränsen för egen produkt går, med tanke på de två sistnämnda) nu alla spelar regelbundet och gör det bra. Det är ganska lätt att skriva om saker och ting när de är fel, men med all säkerhet inte lika roligt att rapportera om när problemet är rättat. Det är tråkigt att det ska behöva vara så, men där någonstans ligger väl också det tråkiga i människans natur.

Vita och röda blodkroppar

Igår på väg hem från Dackehallen fick jag ett telefonsamtal med en förfrågan om jag inte skulle komma förbi Bishop Arms en sväng. Oj vad det lockade, men icke sa nicke. Nu blev det äntligen en lång natt med ordentlig sömn. Så idag kunde jag utvilad ta mig förbi blodgivarcentralen innan det blev en heldag i skrivarverkstaden. På blodgivarcentralen fick jag en liten pin som pris för att det var tionde gången jag lämnade blod. Pinen har jag redan slarvat bort och jag insåg att det dröjer länge innan jag kommer upp i de där 80 gångerna som man ska lämna blod för att få guldnålen.
***
I brist på annat så såg jag ikväll smålandsnytts regionala årskrönika. Det blev ett par sekunder TAIF och en oerhört tafflig intervju med Christian Jacobsson. Dessutom fick det mig att inse att året börjar lida mot sitt slut, och att det är dags att börja summera och se framåt. Imorgon bjuder nog den här bloggen på något av en årssammanfattning, både vad det gäller det sportsliga och för egen del.
***
Än är inte världen förlorad och allt hopp ute, det har publicerats en läsvärd artikel på Aftonbladet!
***
Sorry TAIF, det blev ingen ny boxplay-tränare för pengarna jag hittade igår. Istället gjorde jag till slut slag i saken och har nu köpt en enkel biljett till utlandet. 24e januari lämnar jag Sverige bakom mig för åtminstone det närmaste halvåret och förhoppningsvis blir det ytterligare ett steg i rätt riktning.

Peter den store

Jag har länkat klippet förr, men det tåls att göras igen. Den här videon går att se gång på gång, och sen ett par gånger till. Det är helt makalöst vad bra han var.

Bussresa till Oskarshamn

Passa på och åk med oss nu när det inte är så långt att åka för att stödja Taif på bortaplan! Vi går in i en jävligt viktig vecka med start i Oskarshamn på måndag, ett Oskarshamn som igår fick stryk med 0-5 hemma mot Leksand.

Tider och hållplatser:
15.30 - Tingsryd, övre torget
15:45 - Väckelsång, busshållplatsen vid ICA
15:55 - Ingelstad, busshållplatsen vid rondellen
16:15 - Växjö, Quality Hotel
~18.30 Arena Oskarshamn

Priser
Antal anmälda: Medlem / Icke medlem:
30: 220 / 260
40: 160 / 200
50: 130 / 170

(Entrébiljett ingår inte i priset)

Du anmäler dig genom att:
- Ringa grillen, på telefonnummer 0701 44 85 77
- Skicka ett sms, till samma nummer
- Skicka ett mail, till [email protected]
- Skicka ett PM till Grillen på forumet

Det är viktigt att du anger antalet platser du vill boka, samt påstigningsplats!

Tankar från igår

Igår var jag som sagt och tittade på när 10-åringen och hans lag spelade turnering i inomhusfotboll. Även om jag tycker det är oerhört roligt att se dem kämpa och anstränga sig till det yttersta så kan jag inte låta bli att må lite dåligt av alla föräldrar på läktarna som inte kan ta det för vad det verkligen är. Någonstans måste man låta 10-åringar först och främst spela fotboll för att det är roligt, inte för föräldrarnas iver att vinna. Någonstans måste man som förälder inse att man är en väldigt dålig förebild genom att i ilska skrika på både domare och motståndare under matcherna.
***
Det är en ständigt pågående debatt om andra-assister som läggs till i efterhand och vilken kontroll som egentligen görs av poängräknandet. Igår kväll kunde jag inte låta bli att reagera på att Bankelius i efterhand fick en assist på den ungerska kejsarens rackar-rökare fram till 5-3.
***
Igår visade mitt banksaldo mig en oväntad inkomst på 10 000 som jag inte var det minsta förberedd på. Frågan är om jag ska unna mig en flygstol till Sydkorea för de pengarna eller om jag ska köpa en boxplay-tränare till TAIF. Jag funderar på det fram till lunch i alla fall.
***
På tal om 10-åringen och hans fotbollslag. Jag skrev i våras om dem, och om den hjärtsjuke pojken som är en del av laget. Igår var det samma hjärtsjuka pojk som till allas glädje och förvåning petade in tre mål i finalen och blev årets mest oväntade hjälte. Inte ett öga var torrt.

Tingsryd - Västerås

Det är lite varannandagsinsatser från vår sida just nu och eftersom vi vilade oss igenom annandagsmatchen mot Växjö på en skridsko så fanns det en hel del extra energi att ta ut idag. Återigen visar vi att det trots allt finns potential och att vi på hemmaplan faktiskt är ganska bra ibland. Det är det där med stabilitet som är lite svårare att finna. Återigen kommer vi tillbaka efter ett nederlag och jag lyckas intala mig själv att vi kanske kan kunna dra ifrån kvalstrecket och ta oss ikapp Borås.
***
Robin Jacobssons comeback idag var mer än välkommen. Och det märktes både i hans spel och på publikens reaktioner att Jacobsson har varit saknad. Idag var han bland de bättre på plan och hans
***
Vårt boxplay fortsätter vara katastrofalt dåligt. Idag har vi tre utvisningar och släpper in mål i alla tre. Just därför är det också så oerhört dumt att dra på sig onödiga utvisningar. Idag åker vi ut för en solklar puck-out, en slashing i anfallszon och ett felaktigt byte, mycket mer onödigt än så blir det knappast.
***
Och med tanke på ovanstående faktum och att alla i hallen ofrånkomligen är väldigt medvetna om att vi inte kan spela boxplay så blir domarnas insatser än mer synade och ifrågasatta från läktarplats. Ikväll var det stundtals väldigt virrigt från domarhåll och stundtals lottades domsluten ut, åt båda håll, något som seriens sämsta boxplay-lag inte har råd med. Det är dock alltid roande att se det ironiska och hånfulla bemötande som domartrion i slutperioden får i form av applåder när de äntligen börjar blåsa för icingar.
***
Det dröjer nog inte länge innan man kan läsa på diverse forum och bloggar om vilken klasskillnad det är på oss och Troja, och hur snart de kommer att vara förbi oss.
***
Nu går vi till nyårsvila innan något av årets viktigaste vecka inleds. Efter helgen väntar Oskarshamn borta, Troja borta, Sundsvall hemma och Borås borta. Helt plötsligt möter vi alla bottenkollegorna och om vi kan hålla truppen samlad och kanske vara lite förberedda för vad som väntar så kanske det kan bli bra. Redan nu kan man anmäla sig till Grillen om man vill åka till Oskarshamn eller Ljungby, 070- 144 85 77.

I valet och kvalet!

Matchstart 01.00, ska man möda sig med att se juniorkronorna ta sig an Ryssland ikväll eller inte. Imorgon blir det en heldag i sporthallen för att se 10-åringen spela Tomtecupen. Förhoppningsvis hinner jag även med att se några av mina innebandykompisar spela i den äldsta åldersklassen innan vi åker vidare ner mot Tingsryd. Hur som helst så innebär det att jag borde unna mig en ordentlig natts sömn istället för att se på JVM. Jag får fundera någon timme till innan slutgiltigt beslut tas i frågan.

Dagen efter dagen efter

Så, nu har det gått ännu en dag sen annandagen. Den första dagen efter en rejäl holmgång brukar försvinna i ett disigt mörker, det är först dagen efter som jag på allvar kan gnugga gruset ur ögonen och återigen se världen för vad den verkligen är. Jag har nu vaknat upp ur min juldvala och förhoppningsvis har TAIF kunnat slicka sina sår och repa sig någorlunda efter den stjärnsmäll som vi erbjöd Växjö Lakers att ge oss. Nu får det vara slut med att bjuda ut sig på det viset som vi gjorde. Imorgon är det mach igen och förhoppningsvis får vi åter se ett Tingsryd som vill spela hockey.
***
Gårdagens match mellan Arsenal - Chelsea blev bättre och mer underhållande än vad jag hade vågat hoppas på. Den senaste tidens skriverier och insatser om Chelsea får mig att våga hoppas på att låtsasbygget och det ekonomiskt genomdopade Chelsea håller på att rasa ihop. Dessutom vore det trots allt vackert och glädjande om Arsenals satsning och ansträngningar skulle betala tillbaka sig till slut.
***
SMP bjöd igår på raderna; "Det ska också noteras att Jesper Porsefjord och Sebastian Nilsson, födda 1992 respektive 1993, fick en hel del speltid och klarade sig utmärkt". Ingen kan ta ifrån Växjö att de fullständigt körde över oss resultatmässigt, men såna här kommentarer tycker jag ändå media bör vara konsekventa med. Vore jag en konspirationsteoretiker och insnöad nörd så hade jag trott att SMP med avsikt inte nämner Kevin Carlsson.

Bäst just nu

Bäst just nu är Kanye West - Runaway, förutom Lakers då som förstås alltid är bäst.

Pengarna tillbaka!

När man nu har läst lite mer om gårdagens genomklappning så står det än tydligare att TAIF inte var förberedda att möta Lakers på bortaplan. Det är nästan så man kan tro att lagledningen hade glömt bort att det väntade ett länsderby och därför på matchdagen spontant fick ringa in spelarna. Nu är det ju trots allt så att vissa förluster svider mer än andra, och då kan man tycka att laget i dessa matcher har ett än större ansvar mot supportrar och föreningen i helhet. Dessutom såg jag inte så mycket av matchen så jag funderar på att skriva ett öppet brev och be om pengarna tillbaka. Om jag ska skriva det till TAIF eller till Lakers har jag ännu inte bestämt mig för.
***
Julhelgen är över och då är det dags för innebandyn att dra igång igen. Tre träningar denna veckan med start ikväll. Och säga vad man vill omjulledigheten och all dess gemyt, men det är rätt skönt med vardag också. Att komma in i någorlunda rutiner och sitta ner med lagkompisarna igen är en väldigt viktig ingrediens i tillvaron.
***
Arsenal - Chelsea är en hyfsad underhållning när men inte har så mycket annat för sig en måndagkväll. Och när min inneboende tar med sig en chockladask hem så blir kvällskaffet än godare.

Vilken kväll!

Efter gårdagens oerhört pinsamma tillställning i Växjö Ishall så är det oerhört glädjande att det finns viktigare saker än ishockey och att Växjöbor i allmänhet inte bryr sig särskilt mycket om poplaget ute vid Samarkand.

Julen är som bekant hemvändarnas tid och gårdagen blev en stor succé. Gymnasiegänget samlades återigen och firade en storslagen annandag jul tillsammans. Det började med fest i ett konstnärskollektiv vid Italienska palatset och slutade med efterfest och massövernattning i det glada Vänsterkollektivet Hotell Dacke på väster. Däremellan hann vi med ett besök på Kafe de Luxe där vi som traditionen bjuder hade de vackraste tjejerna vid vårt bord. Det är kvällar som igår som gör att det är värt att stå ut med alla halvdana och meningslösa utekvällar.

Angående fiaskot i Växjö Ishall så finns det väl inte så mycket att säga. Det visade sig med all tydlighet att det var toppen mot botten och att lite för mycket gick Växjös väg för att vi skulle kunna rå på dem. Vi har visat att vi i enstaka matcher kan mäta oss med topplagen, men ska man göra det så krävs det en helhjärtad insats och att puckarna studsar rätt väg i början. Vi inledde bra igår men efter att Lakers hade flippat in ett andra och ett tredje mål så finns det inget bottenlag i världen som kan vända på den skutan. Vid 0-2 var matchen i princip avgjord och att det sedan rann iväg var dessvärre väntat.

Men efter att ha tagit den raska promenaden hem från ishallen och lagt det debaclet bakom sig så blev det en kväll som kommer att bli ihågkommen för helt andra saker än en tråkig ishockeymatch.

Nu kör vi

Bortamatch i min stad, Tingsryd-ölen är slut på konsum Oxtorget och imorgon börjar jag blogga igen. Nu beger jag mig mot Oleo för att se om ryktet stämmer att det håller öppet för oss TAIFare.

God Jul

Jag kastar in handduken extra tidigt i år. Det närmar sig dopparedagen och planerna börjar spikas. Det är lilljulafton och julgransklädning med familjen imorgon, uppesittarkväll på torsdag, heldagsfirande på fredag, juldagshäng med polarna +sambos, flickvänner och nyfödda på lördag samt hockey, stor fest och utgång på söndag. Med tanke på detta samt det faktum att min dator verkar ha havererat för gott som den här bloggen nu tar ett välförtjänt juluppehåll. 

Förhoppningsvis håller sig världen lugn de närmaste dagarna och vi kan fokusera på de som är oss närmast. I julklapp önskar jag en värld där vi bryr oss om varandra, där de rika och starka slutar utnyttja de svaga och där var och en blir slipper bli bedömd utifrån religion, hårfärg eller efternamn. Vi hoppas på en jul där de ensamma får sällskap och där den som fryser finner lite värme. Jag hoppas på en jul som värmer trots att kölden där ute är hård. Jag hoppas ni alla nu kan insupa lite julkänsla och koppla bort det negativa och de frustrerande känslor som har funnits under hösten. Så God Jul till er alla och på återhörande framåt söndag.


Biljetter till Växjö - Tingsryd

I somras såg vi fram emot tidernas mest haussade premiär. Lakers strulade med sin biljettförsäljning, men efter idoget arbete så vi fick tag i hundratals biljetter och kom in i hallen trots att vi höll på Tingsryd eller var klädda i grönt och vitt. På annandag jul är det dags igen men vi kan nog räkna med att biljetthetsen till denna match inte blir fullt lika påtaglig.

Här säljer Växjö Lakers biljetter till derbyt och det finns givetvis ingen anledning att inte köpa biljetter redan nu. Tanken är att klackfolket nu ska samlas på bortasektionen för att undvika den splittring som senast uppstod. Övriga, lugnare och stillsammare, TAIFare hänvisas till sektion 4 som är på samma kortsida men avskild med ett stort gapande hål. Till senaste matchen fick vi ut många biljetter via allehanda kanaler, men det var likväl många som inte fick tummen ur i tid. Den här gången är nog inte folk beredda på samma vis att prångla ut biljetter så nu får alla ta sitt eget ansvar. Köp dina biljetter idag.

Bussresa till Växjö (!)

Hockey är inte det första man tänker på nu i dagarna. Först och främst ska vi fira jul. Men sen tränger det trots allt in sig en match mot Växjö Lakers på annandagen, en match som nog många vill se trots allt. För många av oss är det en oförskämt närbelägen bortamatch, men alla TAIF-fans bor trots allt inte i Växjö och för de som bor söderut har Gröna Brigaden anordnat en buss söderifrån, med öl-stopp innan matchen.
Priser:
Antal anmälda: Medlem / Icke medlem:

40: 50 / 100
50: 40 / 80

Tider och hållplatser:
11.15 - Ronneby, ICA Maxi
12.00 - Tingsryd, övre torget
12:15 - Väckelsång, busshållsplatsen vid ICA
12:25 - Ingelstad, busshållplatsen vid rondellen
12.55 - Växjö, Oléo

Biljettinfo:
BILJETT TILL MATCHEN BEHÖVER DU INTE KÖPA I FÖRTID, 50 BILJETTER ÄR UNDANSTOPPADE ÅT BUSSRESENÄRER!
Vi kommer att samla in pengar för biljetter på bussen. 
Biljetten får du sedan, som vanligt, när vi kommer fram till ishallen!

Priset för matchbiljett är:
Vuxen - 140 kronor
Ungdom (0-18) - 100 kronor
Reseinfo:
Vi börjar som sagt i Ronneby och tar oss uppåt till Växjö.
I Växjö är det pubstopp och Oleo har fulla rättigheter!


Anmälning sker genom att maila, smsa, ringa eller pm:a Grillen på forumet
Kontaktuppgifter:
Jakob "grillen" Gustavsson
0701 44 85 77
[email protected]

Så börjar det närma sig

Komikerna Ekwall och Lundh kör för andra året i rad sin uppesittarkväll i tv4Sport och jag har hällt upp ett glas Julmust. Nu börjar förberedelserna allt mer och jag börjar känna mig redo. Alla julklapparna är inhandlade och diverse uppesittarkvällar och mellandagsfester är planerade. Det har dock slagit mig att jag inte köpt någon julsvid till mig själv ännu, något som jag måste klara av senast imorgon. Trevlig kväll önskar jag er!

Post-apokalyptiskt uppvaknande

Jag måste erkänna att jag igår kväll när jag satt och såg ett förträffligt intressant Dokument Utifrån om Nordkorea var ganska nöjd över att jag inte satt i en minibuss på väg hem från Sundsvall. Efter dokumentären bytte jag kanal och fick se ett post-apokalyptiskt USA i ’the Day after Tomorrow’. Själv har jag hamnat i ett post-musikhjälpen tillstånd efter att de tre programledaran släpptes ut ur buren igår vid 19-tiden. Både katastrof-filmen på tv4 och musikhjälpen lämnar trots allt efter sig en känsla av gemenskap och att vi tillsammans kan åstadkomma saker och vi bara sträcker ut en gemensam hand till varandra.

***

Det är möjligt att jag drar det lite för långt men det känns som ett post-apokalyptiskt uppvaknande efter gårdagens förlust, även om snöfallet i filmen är betydligt våldsammare än här i Växjö. Gång på gång lyckas jag intala mig att vi är på rätt väg och fått ordning på saker och ting så kommer återigen en sån där förlust som gör att vi är tillbaka på ruta ett igen. Vi har haft många chanser att skapa lite andrum och ett avstånd ner till strecket, men gång på gång kommer en ny förlust och slår undan benen på oss.

***
Gårdagen bjöd på två olika bilder av Malmö. Först var det den gemytliga musikhjälpen-möllevångstorget-timbuktu-falafel-bilden av Malmö. En bild som sedan ersattes av den dryga Vellinge-Bengt Madsen-Malmö Redhawks-översittar-bilden av samma stad. Redhawks hanterande av den senaste tidens uppståndelse är helt klart anmärkningsvärd och ytterst tveksam. Jag kan inte låta bli att känna att sanningen alltid är bäst, om än mer smärtsam, i såna här lägen.

Maybe we could make it allright

Robyn från Musikhjälpen igår, så oerhört fantastiskt bra.

Det är inte bara vår Sundsvallsresa som blev inställd idag. Det mesta i engelsk fotbollsväg är inställt och därför är söndagsunderhållningen på TV inte fullt så späckad som den brukar vara. Men musikhjälpen, en obskyr hockeylandskamp och en handbollsfinal från Norge duger gott i väntan på att swehockey ska börja rapportera uppifrån Sundsvall.
***
Kära USA och Sydkorea, sluta med era enorma militärövningar. Istället för att vara provocerande och styvnackade kanske ni skulle prova att sträcka ut en hand till Nordkorea. Nordkorea är som en outcast i skolan som helt plötsligt skjuter ihjäl sina klasskamrater eftersom de varit taskiga mot honom. Nordkorea behöver lite kärlek och omtanke. Mer Kim Dae-Jung och mer sunshine policy! Klappa Nordkorea medhårs och bjud dem på fika så kanske de inte är så otäcka egentligen. Nästa år borde musikhjälpen ske till förmån för Nordkorea.
***
För två veckor sen rackade jag ner lite på dam-EM i handboll. Idag spelar Sverige final i mästerskapet, något jag faktiskt ser fram emot. Det är inte svårare än så att bra prestationer faktiskt lockar och skapar intresse, mer än vad några checka tv4-reportage och krystade spelarpoträtt kan åstadkomma.
***
Gårdagens kväll med innebandylaget blev väldigt lyckad. Efter en knackig höst tog vi i fredags en fantastiskt viktig seger vilket ökade temperaturen till lagfesten ytterligare. Den enorma badtunnan värmde ytterligare så snöfallet bekom oss inte nämnvärt under de 4-5 timmarna vi låg där och kokade. Idag känns det dock återigen i både hals och öron att det kanske inte var det bästa jag kunde göra för den så smått övergående jonvalescensen. Men vissa pris är ibland värda att betala för att få umgås med vänner som man tycker om.

Mormors lilla kråka

Den första bilen gled av vägen och hamnade i diket. Den andra bilen hann ta sig strax bortom Alvesta innan vi insåg att det med dessa vägar och detta väder aldrig skulle gå att ta sig till Sundsvall. Så vi återvände hem till Växjö igen med oförrättat ärende. Men vi gjorde ett försök i alla fall.

03.31

Precis hemkommen från lagfesten. Nu finns det knappast någon mening att gå och lägga sig inför morgondagen. Mot Sundsvall!

Inför imorgon

Segern igår i all ära. Men den är inte så mycket värd, som alla andra har påpekat, om vi inte vinner imorgon. Morgondagens match mot Sundsvall är väl i princip definitionen av en sexpoängsmatch och om vi via seger imorgon kunde lägga Troja och Sundsvall bakom oss med 15 (!) respektive 7 poäng. Vid förlust så är vi tillbaka jämsides med Sundsvall igen. Jag har som sagt hoppat på att åka upp till Sundsvall imorgon, och har vi lite tur så kanske det kan bli lite livebloggande utmed vägen. Vi håller tummarna för det.
***
Den femtonåriga pingpong-spelaren som gav bort en matchboll i pojk-SM är förstås värd att lyfta fram. Bra gjort Alexander Lundh.
***
Ikväll har vi julfest planerad med innebandylaget. Som vanligt är jag med i festkommittén men det här har varit en av de enklare tillställningarna vi ordnat genom åren. En stor badbalja som enligt uppgift rymmer 16 personer är framkörd samt uppvärmd och innebandypojkarna är tillsagda att ta med sig badbyxor. Jag tror det kan bli en väldigt trevlig kväll och förhoppningsvis är badtunnan så pass roande så att vi kan hålla oss ifrån att åka in till stan. Och förhoppningsvis kan jag hålla mig så tillräckligt stabil för att en resa till Sundsvall fortfarande ska vara möjligt imorgon.

Pragmatiska val i leksaksbutiken

3-åringen önskar sig en Buzz Lightyear-dräkt i julklapp så igår var jag och ett par lagkamrater uppe på Toys´r´us. Det visade sig att det var Buzz Lightyear överallt i butiken. För den observante så är ju inte Buzz den enda karaktären i Toystory, men han är den som får all uppmärksamheten. Precis som i filmen med andra ord. I filmen så kommer den nya flashiga och moderna Buzz Lighyear till Andys pojkrum och slår helt enkelt ut den tidigare maktstrukturen och blir den leksaken som helt plötsligt får all uppmärksamhet. Och allt detta på Woody's bekostnad.

Tingsryd AIF är hockeyns svar på Woody. Vi är den som ingen vill ha och med ett utseendet inte tilltalar någon. Vi är den tråkiga cowboyen i skinnväst som i alla år har regerat i pojkrummet. När det sedan kommer in en plastig rymdgubbe som pratar engelska, då får alla för sig att rymdgubben enbart på grund av sitt skinande yttre skulle vara bättre. Woodys trygghet, trofasthet och lojalitet blir helt plötsligt mindre värda än Lightyears glam, show och laserstrålar. Men, för alla som sett filmen så är ju Woody inte särskilt värdelös. Han levererar i längden och i slutet av filmerna är det han som rider mot solnedgången med en viktoria i ryggsäcken. I längden vinner Woody!

Så i alla fall, där stod vi igår på Toys´r'us för att välja bland alla tusen Buzz Lightyear-prylar eller en cowboykostym som ingen verkar vilja ha. Och eftersom 3-åringen ännu inte har lärt sig att göra några ideologiska val så tvangs jag vara pragmatisk och köpa den där glammiga rymdkostymen ändå. Allt för julfriden.

Nya tag

Jag kände att gårdagens solofest med en öl och ett glas jäger antingen skulle göra mig frisk eller trycka mig längre ner i förkylningsträsket. Men, ta i trä, nu verkar det banne mig som jag är på bättringsvägen. Den enorma klumpen i halsen är borta och febern känns inte i knävecken längre. Nu kokar jag upp lite nyponsoppa i rent preventivt syfte och sen är jag redo att ge mig in i matchen igen.
***
Det verkar som om derbyt mellan Örebro och Bofors var ganska hetsigt igår. Roligast är att läsa alla artiklar i lokalmedia där Örebroarna använder en argumentationsteknik som vi känner igen. Uttalanden i stil med "Han är värdelös och spelar i fjärdefemman", "honom har jag aldrig hört talas om" eller "han spelar bara för att hans brorsa är känd". Var det inte någonstans på högstadiet som man insåg att personlig påhopp inte är rätt sätt att vinna diskussion när argumenten tryter? Men sakliga argument är ju inte vad enstaka bloggare genom åren har gjort Örebro kända för.
***
Förresten, från initierade bandykällor så har jag lärt mig att hela publiken i Åby helt enkelt byter läktare i halvtid för att även i andra halvlek kunna se sitt lag anfall. Så kan man också göra.
typ "han är värdelös och spelar i fjärdefemman"
"honom har jag aldrig hört talas om"
Limma sa (10:56):
conny strömberg är ju värsta lipsillen
Vernos sa (10:56):
"han spelar bara för att hans brors är känd"

Skål

Ibland är livet väldigt behagligt. Nu sitter jag nedslagen med en kall öl i 94-åringens sköna fåtölj och ser tillbaka på en kväll som innebar sex poäng. I segerruset har jag dessutom signat upp mig på att åka upp till Sundsvall på söndag. Vi får se hur klokt det beslutet egentligen är eftersom vi har julfest med innebandylaget imorgon kväll. Men ikväll bekommer det mig inte, ikväll firar jag alla de segrar som kvällen har inneburit och önskar att fler kvällar vore som denna.

Musikhjälpen

Även idag bör vi önska låter för att stödja Musikhjälpen. Idag satsar vi på 'Christmas is Prison'
med Weeping Willows.

Inför kvällens match

Direkt från Musikhjälpens stad kommer ikväll Redhawks till Dackehallen. I Malmö verkar besvikelsen ta över medans vår egen form är lite mer svårdefinierad. Seger i senaste hemmamatchen mot Almtuna, en stark insats uppe i Leksand följdes upp av en insats i Örebro där laget inte orkade hela vägen. Det är uppenbart att den nya, hårdare matchningen av lagets stjärnor har olika resultat. Dels levererar stjärnorna betydligt mer frekvent nu och dels så känns det som om vi blir väldigt mycket tröttare i slutet av matcherna. När resultaten går emot och bakåtmålen trillar in på slutet så blir det ofta mer än ett mål som trillar in.
***
Malmös spelare och ledare har fått bästa tänkbara uppladdning inför matchen ikväll. Kvällsposten bjuder idag på rubriken: "Malmös spelare: Sparka tränaren". Nu läser jag dessutom att Malmös kapten och tänkta härförare, Jesper Mattsson, idag har fått sparken med omedelbar verkan. Det kanske inte är optimalt för Malmö, men nog kan det öka våra chanser till seger ikväll. I och med Malmös förlust borta mot Borås i onsdags så befarade jag att vi skulle få det svårt ikväll mot ett revanschsuget Malmö, men om KVP's artikel stämmer så kanske det snarare är ett Malmö som är på väg utför som står för motståndet ikväll.
***
Jag trodde inte jag skulle behöva missa fler hockeymatcher på grund av innebandy. Och nu när jag är sjuk och ändå inte kan spela ikväll så tänkte jag faktiskt att jag likaväl kunde åka till Dackehallen istället. Men när jag blir ombedd att ändå vara med på bandyn eftersom jag behövs i laget, även om jag inte kan spela, så är det svårt att säga nej. Det får lov att bli sms-rapporter från Dackehallen ikväll, ännu en gång.


Olika syn

Det är som sagt skillnad på fans och fans. Vi resonerar alla olika, det har vi sett flera gånger tidigare. För vissa är hockeyn en produkt som man kan reklamera, för andra är det en lidelse som man brinner för. I Dackehallen har hemmaklacken i alla år befunnit sig på läktaren där TAIF spelar försvarsspel två perioder per match. Det är ur den vinkeln jag har lärt mig att se ishockey. När Dackehallen byggdes om så kom det en förfrågan från TAIF att byta plats med bortaklacken. Anledningen var väl först och främst att man inte ville ha massa hemmafans springande förbi bortasektionen i varje periodpaus för att ta sig till Skybaren.

Nu när en bortasektion är byggd, om än med tveksamt resultat, så är det problemet ur världen. Därför förs det naturligtvis i supporterled nu diskussioner om att flytta tillbaka klacken ner mot försvarszon igen. Dels kan klacken därifrån stötta laget bättre, något som givetvis överväger den bristande syn man får över anfallszon. Jag intalar mig själv att stödet från läktarna är viktigare i försvarszon, där inställning och kämpatag blir viktigare än fart och finess. Dessutom så kan klackmatcherna intensifieras och trissas upp ytterligare under matcherna. För mig är det ganska ovidkommande om jag får se anfallszon eller försvarzon i två perioder, det viktigaste är att Tingsryd AIF får det stöd som de förtjänar.

Det kom ett mail...

Jag är förundrad. Är det här ens ett försök till att vara rolig?

"From: [email protected]
To: [email protected]
Subject: orin bausa
Date: Fri, 17 Dec 2010 00:41:10 +0000

nu ionnrar ja bara vaa den däa va hetere orin båsan finnns jånånstans i beuken.
är den onner eller öover maggen säcken???
opprepar jag är inte diment jag är ove goss herrn i skogsryd linne ryd
ove igjen göm ente dä"

På något sätt och vis är det förstås stort att det finns folk som bemödar sig med att regga en ny e-postadress för att kunna maila mig. Det kommer en del lustiga mail och jag kan tycka att det är anmärkningsvärt hur min till synes oskyldiga blogg kan provocera så till den grad.
***
Målet var att ha så många julklappar som möjligt köpta innan den här veckan är över. Jag har kanske inte lyckats fullt ut med den målsättningen, men idag åker jag förbi Samarkand för att utöka inköpen ytterligare lite, 3-åringen ska ha en Buzz Lightyear-dräkt och min far ska få en bra bok. Sen återstår det bara att köpa något till min syster och hennes man, vilket verkligen inte är det enklaste. 
***
Röglebloggaren som var i Växjö Ishall utan att kunna se hela isen uppmanas av Växjösupportrar att han borde ha ställt sig någon annanstans på läktaren. Jaha, är det inte svårare än så? Jag som trodde att den naturliga lösningen var att räkna ut en procent av hur mycket ishockey man missade och att skriva ett öppet brev där man reklamerar den vara som man har köpt. Men nej, så uppmärksamhetstörstande är väl ingen.
***
Från Dackehallens souvenirbod beställer jag en TAIF-tshirt till 10-åringen. I hans ålder är TAIF bäst i världen och det gäller att bygga på den mytbilden in i det sista. Snart kommer nog dessvärre den dag då han börjar att läsa tabeller och jämföra lag från olika serier. Den dag som den insikten kommer så får jag nog kämpa på än hårdare för att hålla i hans grönvita övertygelse i en värld där det finns distraktionsmoment överallt. Det måste vara jobbigt att växa upp i dagens samhälle.

Dagens rapport från Musikhjälpen

Idag fick de i glasburen besök av två spelare från Malmö. Som tack för sina gåvor så fick de även önska en låt. Och vilken låt det blev sen då, det känns ändå som om vi fick nog av the Fratellis när vi var på besök i Malmö Arena härom veckan.

Vill du köpa en parabol?

Som flitig utlandsresenär brukar jag försöka att skriva upp mig på diverse längre abonnemang av olika slag. Men i somras kunde jag inte motstå ett erbjudande från Viasat där jag fick Viasat Sport + Underhållning för 219 kr. Det var först och främst sporten jag var ute efter givetvis, men även filmkanalerna har visat sig vara helt ok. Vid köpet så försäkrade jag mig om att det skulle finnas möjlighet att flytta parabolen om jag en vacker dag fick för mig att lämna Sverige igen. Nu har den dagen kommit, så därför undrar jag om någon av er kanske är intresserad av att ta över ett Viasat-abonnemang till ett väldigt bra pris?


Abonnemanget gäller för ytterligare 18 månader och kostar alltså 219 kronor i månaden. 219 x 18 = 3942 kronor. Jag har ingen förhoppning om att få tillbaka de pengarna, men om någon kommer med ett bra bud på hela paketet så kan vi nog komma överrens.


Viasat erbjuder sig att ordna med installation av parabolen, men det kostar 1000 kronor. Den avgiften står jag för, men om du kan sköta installationen själv så får du paketet förstås 1000 kronor billigare.


Sugen på att göra ett riktigt kap? Hör av dig med en kommentar eller till [email protected]

Torsdag morgon

Nåväl. Örebro borta är Örebro borta. Och på något lustigt vis har det blivit den svåraste matchen man kan spela i Allsvenskan just nu. Det är inte där, och egentligen inte i Tegera Arena heller, som vi ska ta vara poäng. Efter måndagens skräll så hoppades man förstås lite extra, och när kejsaren av Ungern faktiskt lyfte in 1-0 till de grönvita så ökade det hoppet. Men efter måndagens genomkörare och det skadeläge vi trots allt har så kändes i efterhand förhoppningar på poäng som ganska naiva. Där räcker vi inte till helt enkelt.

***

Febern ger inte med sig. En heldag i fåtöljen igår blir nog en heldag i fåtöljen även idag. Nyponsoppan bibblar på spisen, musikhjälpen visas på TV’n och jag har en bra bok i handen. Förutom att man mår skit och missar ganska mycket när man är sjuk så är det en ganska behaglig tillvaro.
***
För övrigt ryktas det om att Röglesupportrarna i detta nu håller på att fila på ett öppet brev efter gårdagens besök i Växjö Ishall.

***

Viasat visade igår Okarshamn – Västerås som jag följde. Viasat gjorde en grej av att i förväg försöka bygga upp lite hets mellan Gibbs Sjödin i IKO och Mårtensson i Västerås. Det hela kändes väldigt konstlat för att skapa lite intresse runt en annars ganska sval match. Men sen, i andra perioden, så smäller det. Helt plötsligt kastar de handskarna och börjar veva igång med knytnävarna mot varandra. Till vilken nytta? Viasat fick förstås ett gäng extra klick på sin hemsida och Sjödin får nog en hel del extra besökare till sin blogg, men jag vet inte om det rättfärdigar att folk slår på varandra på det viset.

***

Gustav Fridolin visar vilja att kliva in i politiken igen. Gott så! Visst känns det som att det i politiken kan behövas lite ungdomlig entusiasm och insikt i hur världen faktiskt fungerar. Som språkrör för Grön Ungdom var han en väldigt bra oppinionsbildare, och kan han leva upp till en bråkdel av vad han var på den tiden så är han en tillgång till svensk politik.


Musikhjälpen

Du glömmer väl inte att önska låtar via Musikhjälpen? 'This is the year' med Marit Bergman är ju en svängig bit till exempel, önska den!

Saker och ting är inte alltid så enkla

Inför de här två bortamatcherna kände jag att jag skulle bli positivt förvånad om vi tog någon poäng över huvud taget. Nu blev det två poäng redan i måndags, och chans på tre nya ikväll. Dock ska det sägas att Leksand faktiskt inte var särskilt bra i måndags, och att Örebro på bortaplan blir betydligt mycket svårare. Dessutom kan vi nog räkna med att det i vanlig ordning råder trafikkaos utanför hallen, vilket säkerligen gör oss försenade, och att det ligger en och annan skidresa i potten för att vinna över oss. Det gäller nog för Tingsryd att göra sig riktigt tråkiga, få Örebro på dåligt humör och få dem att tycka det är tråkigt att spela mot bottenlaget Tingsryd inför en halvtom ishall. Lyckas vi med det och lyckas peta in ett tidigt mål så ökar nog mina förhoppningar.
***
Örebros hemsida försöker vara lustiga, men lyckas väl sådär bra...
***
De senaste dagarnas debatt om terrorism och islamistisk extremism har jag inte kunnat undgå att följa, och givetvis känner jag att det saknas en infallsvinkel i debatten. Den naturliga responsen blir ökad övervakning, och andra intrång i privatlivet som vi bedömer vara värda priset vi är villiga att betala för en ökad känsla av säkerhet. Fine, jag kan förstå det. Men det känns som om det är att attackera problemet från fel håll. Det är att attackera problemet från toppen, inte från roten. Det finns ingen vilja att försöka förstå, att se skäl till varför folk vill spränga sig i luften i centrala Stockholm. Jag såg en annan bloggare ironisera om att det nog som vanligt är USA och Israels fel. Det är klart det inte är deras fel. Men vänd på frågan, hade vi sett fler eller färre självmordsbombare i Stockholm om om USA och Israel hade agerat annorlunda i världen? Gör deras förtryck av, och jakt på muslimer att världen blir en bättre plats? Hade vi sett fler eller förre självmordsbombare om Sverige hade agerat annorlunda? Man gör det väldigt enkelt för sig om man tror att självmordsbombare vill döda sig själva enbart eftersom de i själen är onda. Det är betydligt smärtsammare och kräver lite större insikt att försöka förstå varför, och hur vi kan agera för förhindra att det behovet uppstår. Det är när vi stoppar det behov och den desperationen som gör att folk spränger sig i luften som vi har lyckats, inte när vi genom avlyssning och övervakning kan stoppa någon som är på väg ut genom dörren för att göra det.
***
Och här var visst en TAIFare till som har kopplingar till Leksand.
***
Och nej, inte heller denna gången stödjer jag någon slags terrorism eller tycker att det är försvarligt. Men jag efterlyser en mer nyanserad debatt där man försöker förstå orsaker till saker och ting. Det finns ingen som föds med inneboende desperation och ondska som krävs för att bli självmordsbombare. Det finns orsaker till att individer hamnar där, och det är de orsakerna som måste bekämpas. Och det är där någonstans som det känns som att vi tyvärr är på fel väg.
***
Och Nerikes Allehanda rycker ut och kör till slut berättelsen som ingen annan har berättat.

Mmm, nyponsoppa!

Nu har jag dragit på mig någon skit i hals och öron samt lite feber. Så nu tar jag till den bästa huskuren jag känner till, varm nyponsoppa och självömkan, så får vi hoppas att det blir bättre.
***
Igår kväll när jag kom hem från den för egen del avbrutna innebandyträningen så fick jag se slutminuten samt höjdpunkterna från måndagsmatchen. Vad som slår mig är att Thegels passning inte kan ha varit avsedd för Jan Öberg. Är den det så är det bland de grymmaste passningar jag har sett. Vidare slår det mig hur kul det är att se den glädje som finns i laget när det går bra. Efter Robin Olssons kvittering så ser man hur de där jävla finnarna sträcker armarna i luften och jublar för fullt. Det fanns länge en oro om att till exempel Kauppila och Elomo inte vill vara hos oss, och inte bryr sig nämnvärt. Men det känns faktiskt inte som om så är fallet.
***
Någon skrev bland kommentarerna att Des Moroney, Kjell Samuelsson och Oliver Ekman-Larsson vore de enda spelarena som har spelat för både TAIF och Leksand. Efter lite spånande så har vi även kommit fram till Mattias Olsson, Manne Fredriksson, Pontus Petterström (bara j-matcher i Leksand iofs), Jari Kauppila, Lars-Erik Jacobsson, Anders Rapp och Reine Rauhala har spelat för båda klubbarna. Är det någon som kommer på fler namn?

Nour El-Refai!

Musikhjälpen drog igång igår och det är ett förträffligt sällskap under dagen, så länge jag inte kör det i fullskärm. Jag gillar välgörande ändamål och när det framförs i ett så pass bra format som musikhjälpen så är det svårt att inte vilja vara med och bidra, vilket också märks tydligt i programmet. Jag undrar alltid tyckt om programledaren Nour El-Refai, men när jag nu ser henne i helkroppsfigur så är hon närmast oemotståndlig. Den rösten, den skärpan och det vackra utseendet får Nour att framstå som närmast en libanesisk prinsessa. Jag kan tänka mig att det trillar in en hel del frierier till Nour under de närmaste dagarna
***
Sagt och gjort, jag och min flaska glögg tog oss ut på Öster igår för att se matchen på Lidhultarns stora TV. Jag parkerade högst uppe i en snödriva och skyndade mig upp till matchstart. Dock visade det sig att s24.se och Mozilla firefox inte lämpade sig särskilt bra ihop. Över den ack så nödvändiga 'Visa Fullskärm'-knappen låg det ett par reklambanners och hur vi än försökte så kunde vi inte komma åt knappen. Så de två första perioderna såg vi i en liten ruta som täckte 25% av TV'n. Inför tredje perioden tog vi det drastiska beslutet att ladda ner Google Chrome, och 30 sekunder senare var problemet löst. Ibland är det inte svårare än så.

Rapport från Leksand

Jag fick precis ett sms från Leksand angående hur bortasupportrarna firade efter matchen igår;
"Först blev det ett par öl på pizzerian. Sen bjöd en TAIFares farsa på wirre och massa gamla anekdoter från sin tid som spelare i bla TAIF och Leksand. Mycket trevligt!"

Leksand - Tingsryd


Leksand, Leksand. Can we play you every week. Leksand verkar passa oss ganska bra. Med ganska dåligt underlag för min studie så vågar jag påstå att det nog är få lag som på allsvensk nivå har så bra poängutdelning mot Leksingarna som vi har. 2001-02 vann vi två och förlorade två matcher mot dem, förra säsongen kryssade vi i en träningsmatch och i år har vi tagit 3 av nio poäng mot dem. Det ger 13-10 i poängutdelning till favör för Leksand över de senaste åtta matcherna. Det är inget strålande facit, men ändå helt ok med tanke på att det är ett stadigt topplag och en nykomling/underdog/div 1-lag vi talar om.
***
Presskonferens efter matchen. Jag antar att det inte var någon smålands-media på plats efter som Kari Rauhanen fick sitta tyst.
***
Det kändes nästan lite fånigt i slutet av tredje när vi hade PP, då satt jag mest och var rädd för en kontring och ett mål i baken istället. Det, om något, är ett ganska tydligt tecken på att det här med att vara bottenlag har satt sig på självförtroendet.
***
Leksand verkar inte helt nöjda med gårdagens förlust.
***
Just nu är vi väldigt nöjda med hur Tero Leinonen agerar och den trygghet han sänder ut. Föreställ er om han fortsätter spela bra, och sen kommer någon annan och snor honom när månaden är över. Det här kan lika väl vara en chans för Leinonen att visa upp sig och skaffa sig lite matchträning för något annat uppdrag. Typ såhär. Jag hoppas att TAIF verkligen signar upp Leinonen så fort som möjligt, alternativt att det finns någon option i provspelskontraktet som ger oss förstatjing. Annars skulle det här kunna sluta väldigt, väldigt snopet. 
***
...och helt plötsligt är vi bara en poäng efter Borås.

En bra start på veckan

På bussen till Örebro ikväll så hoppas jag att någon först bjuder Leinonen på ett par rejäla supar, och sen ger han ett kontraktsförslag som räcker säsongen ut. Det känns helt klart mycket trevligare med en målvakt längst bak som utstrålar lite pondus.

Vad skrev jag igår om att man sällan vet vad man får av Tingsryd AIF? Det var inget bottenlag som ikväll vann uppe i Leksand. Just ikväll är vi för bra för att ligga där vi gör. Men sen har vi väl lärt oss den här säsongen att nästa vecka så påminner vi om ett Göteborgs IK igen. Men men, nu är vi obesegrade i två matcher och har en närmast oöverträffad svit sett till hur det tidigare har varit den här säsongen. Örebro nästa!

Leksand, Leksand, can we play you every week?

Mot Öster

Nu tar jag med mig en flaska glögg och tar mig hem till Lidhultarn där det bjuds på Leksand - Tingsryd, troligtvis följt av Man Utd - Arsenal. Finns det tillräckligt goda skäl för bloggande så återkommer jag med all sannolikhet redan under periodpauser eller matchslut. Om det inte finns tillräckligt goda skäl så får ni klara er ändå.
***
Jag vet inte hur mycket av vad som skrivs på http://twitter.com/tingsrydsaif som verkligen stämmer. Men man får ofta för sig att det nog finns lite fog för vad som trots allt ploppar upp där. Men om tweeten om att Laudius skulle få kicken från Växjö så vill jag reda nu utnyttja min roll som opinionsbildare och klargöra att han inte är välkommen till TAIF. Så var det gjort och vi slipper den debatten om den nu mot förmodan skulle dyka upp.
***
Det är inte ofta jag ger Fredrik Reinfeldt beröm. Men jag uppskattade hans ord på presskonferensen igår angående killen som sprängde sig själv till döds i Stockholm i lördags. Istället för att lika Maud Olofsson försöka hämta hem billiga politiska poäng så manade han till förnuft och lugn, snarare än att piska upp och förstärka den eventuella rädsla som nu kanske finns hos någon julshoppare.
***
Från div 1 kan vi dessutom rapportera om att Patrik Ruiz (!) är klar för Karlskrona och att Mörrum igår slog Karlskrona trots att blekinge-media inte verkar vilja skriva om det. Från vår gamla div 1F tar sig Kristianstad, Nybro, Karlskrona samt antingen Olofström eller Kungälv vidare till allettan. Är det någon som längtar tillbaka? Är det någon som är avundsjuk?

Allting på en dag

Igår kväll så blev jag glad när jag insåg att måndagen skulle bjuda på Manchester United - Arsenal. "Härligt, en måndag med något att se fram emot" . Idag när jag vaknade så insåg jag att luciadagen bjuder på rätt mycket mer. Trettonde december, den vackra damen från Flen fyller år, i eftermiddag drar Musikhjälpen igång och jag har ett stort hus som väntar på att bli städat. Utöver detta så väntar förstås kvällens websändning av Leksand - TAIF. Leksand spelar sin tredje hemmamatch på fyra dagar och ikväll kommer bottenlaget Tingsryd AIF på besök. Klart att Leksand inte kommer att vara motiverade, så leder vi inte med 4-0 redan efter första perioden ikväll så skulle jag bli väldigt förvånad. Prioriteringar blir idag väldigt nödvändiga så lucia samt första kvarten av den engelska fotbollen får tyvärr stryka på foten, resten ska jag nog kunna hinna med.

Biljetter till Växjö - Tingsryd

I somras såg vi fram emot tidernas mest haussade premiär. Lakers strulade med sin biljettförsäljning, men efter idoget arbete så vi fick tag i hundratals biljetter och kom in i hallen trots att vi höll på Tingsryd eller var klädda i grönt och vitt. På annandag jul är det dags igen men vi kan nog räkna med att biljetthetsen till denna match inte blir fullt lika påtaglig. Gröna Brigaden har 250 biljetter bokade till bortasektionen, och information om hur man kommer åt dessa biljetter har gått ut till Gröna Brigadens medlemmar.

För övriga TAIFare så rekommenderar vi återigen den neutrala sektion 4, som senast det begav sig var allt annat än neutral. På premiären var vi oerhört många TAIFare, men att bli splittrade mellan bortasektionen och den neutrala läktaren gynnade oss inte. Den här gången satsas det på kvalitet framför kvantitet på bortastå. Här säljer Växjö Lakers biljetter till derbyt och det finns givetvis ingen anledning att inte köpa biljetter redan nu. Senast fick vi ut många biljetter, men det var likväl många som inte fick tummen ur i tid. Så, köp dina biljetter redan nu.

Söndagkväll

Efter gårdagens seger mot Almtuna så känns det återigen bra att vara TAIFare. Vad som grämer mig är att vi känns så jäkla ojämna. Det känns som att vi börjar varje match med ett oskrivet blad och att det krävs väldigt lite för om det ska skrivas himmel eller helvete på det bladet. Har vi stolpe in så kan det bli riktigt bra, har vi stolpe ut så kan det bli något makalöst dåligt. Och vad som oroar än mer är att det kan skifta från period till period, från byte till byte. Men det är väl just den stabiliteten eller brist på stabilitet som avgör vem som är topplag och vem som är bottenlag.
***
Efter en helg som denna så är min TV-fåtölj skönare än vanligt. Och saker och ting blir inte bättre av att SVT sänder en dokumentär om Wikileaks, följt av Agenda och så småningom Dokument Utifrån. SVT när det är som allra bäst!
***
Gårdagens uppseendeväckande händelser i Stockholm dominerar naturligtvis media idag. På sätt och vis är det väldigt förväntade rapporter och kopplingar som görs i media. Eftersom inget är klart om vad som verkligen hände så är det inte så mycket att säga om, mer än att det förstås aldrig är okej att spränga sig själv mitt ute på stan på det viset. Men jag kan idag inte låta bli att förundras över så kallade terror-experter som tillåts uttala sig i media och som uppenbarligen gör så gott de kan för att spä på rädslan som just nu trots allt känns ganska obefogad. Det är naturligtvis oerhört viktigt att ta saker för vad de är och att inte lägga in mer i den här händelsen än vad vi i nuläget vet. Att dra förhastade slutsatser eller börja gissa sig fram i nuläget kan vara väldigt farligt.
***
I det läget vi befinner oss så känns tre poäng hemma mot Almtuna fullständigt underbart!
***
Välkommen till 2010, och den moderna idrotten och allt vad det heter. Men som klassisk bakåtsträvare och inskränkt stråhatt så tycker jag att det är ganska tråkigt att FC Barcelona till slut säljer ut reklamplats på sina matchtröjor.

Jubileum

"TAIF berör och engagerar. Åsikterna om vilket sätt som är bäst att sköta föreningen på är näst intill lika många som antalet supportrar. Jag tänker inte åta mig att vara någon daglig krönikör eller att vara politisk korrekt, det här är helt enkelt vad jag tycker och känner för stunden. Vi har alla våra åsikter och framför dem alla på olika vis, det här blir mitt", så skrev jag på dagen för 4 år sedan när den här bloggen såg sitt ljus.

Det är ganska uppenbart att bloggen inte har tagit den riktning som jag från början trodde, eller ville. Där och då trodde jag att jag skulle ta en oppinionsbildande roll och som en övervakare av TAIF som säger ifrån när saker och ting går åt fel håll. Ingen kan påstå att jag är den kritiska bloggare som jag en gång hoppades kunna bli. Istället är jag en ganska mjäkig bloggare som sällan kommer med åsikter runt vår förening som upprör eller provocerar. Istället blev bloggen mer av en livstilsblogg för en TAIF-supporter som har väldigt många intressen utöver just ishockeyn.

Den här bloggens anonymitet lever på sätt och vis kvar, även om de flesta av er nog vet vem jag är. De första två åren var min blogg betydligt privatare och bjöd på väldigt mycket mer känslor och intimare inlägg. Nu handlar bloggen för var dag mindre och mindre om mig, och mer och mer om vår omvärld. På något sätt är det också en naturlig förändring eftersom jag mer och mer fokuserar på vår omvärld än på närområdet.

Från att ha varit en blogg som rapporterade om ishockey och om sena efterfester så har den gått mer åt att bli mitt medel för att sprida åsikter, ideologier, tankar och förhoppningar. Istället för att rapportera om min vardag så fokuserar den nu mer på att vara en tolkande blogg som försöker se och skapa samband, och väldigt ofta kopplat till Tingsryd AIF. Bloggen representerar mitt åsiktsmässiga testamente och den bild av världen som jag blir mer och mer övertygad om för var dag som går. Bloggen har förändrats men ni läsare kämpar på och fortsätter att läsa vad jag skriver. Även om bloggen säkerligen kommer förändras fler gånger så ser jag inte anledning till att det inte skulle bli ännu ett år.

På återseende

Vilken helg det blev, och hade kunnat bli. Allt har gått som på en räls fram till dagens innebandy som tyvärr slutade med ännu en hederssam förlust. Nu sitter jag här med en stor kopp kaffe och ser tillbaka på en helg som levde upp till de i förväg högt ställda förväntningarna. Traditionen säger att vi i december varje år samlas för att, iklädda tomtemasker, slå klackarna i taket. Det glada vänsterkollektivet Hotell Dacke stod öppet och tomtenissarna strömmade till.

I fredags blev det en sittning av det finare slaget innan natten slutade i en närapå våldsam dansexcess. Igår blev det betydligt stillsammare med en dålig VM-final i innebandy, ett par sälskappsöl och ett oändligt antal givande diskussioner runt soffbordet. För vissa blev natten betydligt längre och hårdare än för oss andra, men vi tog oss alla upp idag för att säga ett farväl och ett 'på återseende' till nästa år när det är dags igen. 

Gotta!

Det finns sämre sätt att börja sin söndag på än att se en egen produkt dunka sig på klubbmärket efter att ha gjort sitt första mål.

Skit också

Det blir Swehockey idag.

Nobeldagen!

Det är inte bara tomtefest idag. Det är även Nobeldagen. Ännu ett år har gått utan att jag officiellt har blivit varken prisad eller inbjuden till någon fest, så därför delar jag här i bloggen nu ut mina egna priser.

Nobelpriset i kemi. Naturvetenskap är egentligen inte min grej, men jag minns en väldigt kemisk händelse från året som har gått. Priset går till Tingsryd AIF som trots enorma avstånd i våras lyckades framkalla kemiska reaktioner i min kropp. Där satt jag vid vägkanten nere i Mozambique och försökte pressa fram sms ur min mobil i samband med avgörandet i Sundsvall. Och när beskedet väl kom så fanns det ingenstans att ta vägen och ingenstans att göra av den oerhörda glädjen. Regnet strilade ner runt mig samtidigt som det känslomässigt blev lite för mycket och jag började kasta upp den billiga whiskeyn som jag köpt takeaway från den enda baren i byn

Nobelpriset i fysiologi eller medicin. Ett gott skratt förlänger livet säger det. Så att underhålla torde också ses som en medicinsk insats. Och även om jag måste erkänna att jag hellre vore omtyckt än illa omtyckt så kan jag ibland inte låta bli dra på smilbanden åt alla de känslor vi rör upp. Det finns bloggar och forum där en rad skribenter gör så gott de kan för att smutskasta, förtala eller räkna ut lönekostnader för vår förening. Vad vi har gjort för att förtjäna all denna uppmärksamhet vet jag faktiskt inte, men ett par svep i diverse forum brukar allt som oftast få mig på gott humör.

Nobelpriset i Litteratur går till Mikael Tisell, Larry Pilut och deras typ 20 hockeykrigare som i våras skrev och i realtid utförde tidernas drama. Ett drama i tre akter, två gånger om där Hästen Hockey blev statisterna. Tingsryd AIF, den stora favoriten som alla ville se falla, förlorade playoffmatch 1 uppe i Norrköping mot Vita Hästen. En förlust till och säsongen skulle vara över. Alla skulle kalla det fiasko och vi skulle under ständiga hån återigen tvingas börja om. Det fanns mycket att förlora när vi två dagar senare tog plats på Dackehallens läktare. Men Tingsryd AIF på isen visade inte tecken på att vara rädda att förlora något. Hästen blev överkörda med 7-1 och en tredje och avgörande match skulle spelas dagen därpå. Segern igår betydde egentligen ingenting. Återigen hade vi allt att förlora. Hästen och Sebastian Ellerstad gick upp till 3-0 och med en period kvar var säsongen förlorad. Jag tror ingen kan förklara vad som skedde, eller hur det var möjligt, men vi vände. Någon hade skrivit ett manus som just där och just då överträffade alla tänkbara scenarion. Steget till kvalserien var inte så stort, men fallet kunde ha varit oerhört.

Mitt Nobelpris i fysik tilldelas förstås till Viktor Tisell. Trots att han inte är mer än tre äppel hög och trots att han är pappas pojke så har han motbevisat alla förståsigpåare som hävdat att han inte duger till. Förra säsongen blev han sågad till höger och vänster men var likväl en bidragande orsak till att vi gick upp i allsvenskan. Och i år skulle han inte hålla i allsvenskan men det har han gjort ändå, trots att jag tycker han borde vara för liten för att stå i det där stora målet.

Priset i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne tilldelas våra kära vänner i Lakers Lakejer. Genom gott samhällsansvar och ett sund ekonomiskt sinne gjorde de slag i saken och skrev ett öppet brev. Via sina matematiska formler fick de fram att antalet personer som inte kunde se några mål i Dackehallen uppgick till 85%. Dessa 85 % var värda 18 000 kronor som lakejerna hoppades få tillbaka. Man får väl anta att det sedan fanns även en plan på hur dessa 18 000 skulle fördelas bland de 85 % som ansåg att de inte

Fredspriset går till vårt Tingsryd AIF för allt den glädje som de trots allt sprider. Det går också till alla andra som är i samma bransch med målsättningen att göra världen till en bättre plats. Det finns mängder av människor som dagligen lägger ner timmar för att vi / ni ska kunna fortsätta följa vår förening. Det är frivilliga som arbetar runt a-laget, det är ungdomsledare, det är Gröna Brigaden, det är pojkspelare, det är spelarfruar, det är obetalda bloggare, det är reseledare som ser till att vi kan åka på matcher och det är övrig publik som gör den här resan möjlig från första början. Tack ska ni ha.

Idag smäller det

Idag fylls det glada vänsterkollektivet Hotell Dacke med unga män från hela Sverige. Gemensamt för dessa män är deras stora vita skägg, de röda luvorna och det glada humöret. För femte året i rad går vår tomtefest av stapeln och då jag är den enda kvarvarande tomten i Växjö så är jag evenemangsansvarig. Festligheterna är, som sig bör, endast till för ett litet, utvalt sällskap och brukar traditionellt sett bjuda på ganska minnesvärda kvällar. Nu ska jag äta frukost innan det är dags att bege sig ut till Alvesta för att hämta den första lasten tomtar.

Konspirationsteorierna går i taket

Kan man göra annat än att le? Vem tusan mödar sig med att klättra upp i någon hög mast, i den här kylan dessutom, för att skruva ner en kamera? Det anklagande fingret pekar föga förvånande på oss. Det här luktar Tonkin-bukten lång väg tycker jag. Någon från de egna leden har stulit kameran med syftet att hökarna ska kunna börja vässa knivarna och genast hitta en syndabock.
***
Just nu sänder TV4 både dam-EM i handboll från Norge samt Innebandy-VM från Finland. Jag har uppriktigt talat svårt för att bestämma mig för vilket av mästerskapen som intresserar mig minst. Innebandy må vara roligt att spela men det är inget vidare som TV-underhållning.
***
Kan det vara en slump att nyheten om den stulna kameran kommer samma dag som Kim Henningssons scoop. Tänk vilken dröm det vore för en uttorkad bloggare som undertecknad om det dök upp något av det här slaget att kunna börja skriva om. Vad som sker på isen förstår jag mig inte på och nu lockar det inte heller att läsa om för någon av er. Lite tjafs utanför isen där man kan vrida på bevis och försöka argumentera för vår ståndpunkt hade suttit som en smäck för den här bloggen. Klättrade kanske Stefan Paldan upp i masten och stal kameran och tipsade någon rabiat TAIF-hatare från Åryd om det som hämnd för att TAIF, om det nu stämmer, inte vill sälja biljetter till matchen på annandagen. Som alla andra konspirationsteorier så låter det förstås ganska långsökt.
***
Men å andra sidan, snart dyker det kanske upp en webbkamera för att bevaka bortastå i Dackahallen. Vem vet...

Dec. 9, 2010

I och med gårdagens förlust så känns det som att det här kan bli jobbigt nu. Jag kände inför den här veckan att 4-5 poäng var ett minimum och i och med förlusten igår så sprack den förhoppningen omgående. Nu är en seger mot Almtuna närapå nödvändig innan det väntar betydligt tuffare matcher mot diverse topplag utan supportrar. Vi går in i en oerhört tuff period och nu gäller det att fler än de där jävla finnarna gör lite mål. Kom igen nu Tingsryd!
***
Hjalmarsson lämnar Tingsryd för att fortsätta sin eriksgata i division 1 istället. Jag antar att det var den helt klart bästa lösningen på ett svårförstått problem. Hjalmarsson har inte visat någon som helst allsvensk kvalitet, medans han i divsion 1 har öst in poäng. Samtidigt är han inte den där lilla veka spelartypen som man får för sig ska vika ner sig när det börjar bli lite tuffare (läs, typ Brasar). Någonstans känns det som om Hjalmarsson är så pass bra i division 1 så borde han kunna vara bra även i allsvenskan. Men som saker och ting har utvecklat sig så är detta helt klart bästa lösningen för TAIF, för Erik och för Olofström. En win-win-win-situation alltså. 
***
Paypal, Visa och Mastercard har alla stoppat sina användare från att föra över pengar till Wikileaks. Detta har skett efter påtryckningar från högre makt om att Wikileaks är en brottslig organisation och att det på så vis vore brottsligt att störa dem. Det är synd att detta sammanfaller med Idol-finaler och julklappshets, annars kanske vi hade haft tid att verkligen bry oss om vad som håller på att ske inför öppen ridå rakt framför oss.
***
Dessutom lämnar Mikael Svensk, svårt att veta vad man ska säga om det då man aldrig riktigt fått grepp på vad det var för fel på honom. Jag är dock inte sämre än att jag önskar honom lycka till i framtiden och ett förhoppningsvis snart tillfrisknande.

Ingen uppiggande läsning

På väg hem från innebandyn ikväll kom sms'et om att Bofors hade gjort 4-2. Då stängde jag av och ignorerade fortsatta rapporter. Då orkade jag inte mer. När jag kom hem såg jag på text-tv att det slutade 2-6, men jag lät bli att läsa om matchen på diverse bloggar, forum eller smp. Jag ville inte läsa om eländet. Istället tog jag fram en flaska julmust och såg Arsenal sparka boll istället.

Kvällen blev till natt och jag gick och la mig. Nu har jag legat i sängen och vridit och vänt på mig i över en timme utan att kunna somna. Kanske är det något som fattas trots allt. Så jag gav det ett försök och startade upp datorn igen. Nu har jag läst om matchen, men blev varken gladare eller piggare av det. Så nu kanske jag kan somna i alla fall.

Världens största och bästa Salo

Den 31 december 2004 fanns det i Sverige 584 personer som hade efternamnet Salo enligt Wikipedia. Ofrånkomligen har Salo hamnat liter överallt i rubrikerna de senaste dagarna. Förra veckan lämnade Tommy Salo hastigt och lustigt Oskarshamn bakom sig, idag kom nyheten om att Ola Salo's the Ark ska dela på sig och imorgon flyttar världens snyggaste finska tjej till Salo, Finland. Oavsett vilket så är och förblir den största av trots allt Vesa Salo.

Salo och Leksand är en kombination som har väckt känslor hos oss i väldigt många år innan Tommy Salo hamnade där. För alla er som har TAIF-DVD´n som kom för ett par år sedan så är Vesa's insats i just matchen mot Leksand oförglömlig. Så långsam, så sävlig, så elegant och i så fullständig kontroll över saker och ting. Till en av bortamatcherna mot Leksand finns det berättelser om Salo som kanske inte är fullt lika lämpliga att publicera. Men likväl, Vesa Salo var här och satte sina avtryck. Vad vore en förening utan legender och legendarer, både dåtida och nutida?

Det lackar mot...

När vädret är som idag så tycker jag det är alldeles förträffligt. Temperaturen ligger på 2-3 minusgrader och ingen ny snö har fallit. Så länge det inte kommer ny snö som gör att man måste ut och ständigt skotta snö, så länge det inte är 15 minus som gör att man fryser öronen av sig och så länge temperaturen inte hoppar fram och tillbaka runt nollan så det blir blaskigt blandat med ishalt ute så tycker vintern är helt ok. Idag har blivit en överraskande kreativ dag så efter lunch tog jag en fullt behaglig promenad ner till Dalbo för att kasta tomflaskor och göra lite nya inköp.
***
Julen närmar sig och snart drar julklappshetsen igång på allvar. I år har jag förstås bestämt för att vara ute i god tid så jag slipper allt det där som närmaste har blivit en tradition sista dagarna före jul. Drömmen vore förstås att online kunna klicka hem nödvändiga klappar. För den som föredrar den versionen så kan väl Skybarens auktion på spelarpoträtt vara värt att besöka. Jag ser att bilden på Stark-Hansson-Bankelius har seglat iväg prismässigt och redan nu ligger bortom vad jag vore beredd att betala för den. Istället för spelarfotografier så får det för min del bli ett besök i Dackehallens souvenirbod på lördag för att inhandla några klappar till systersönerna.
***
Vad som mer är förknippat med julen är alla dessa julfester som jag har ansvar för att ordna. Jag har en egenskap att alltid hamna i diverse festkommittéer och framåt julen blir det således många uppdrag att styra med. Den första julfesten skedde i fredags, nu på fredag kommer årets viktigaste och nästa helg väntar innebandylagets julavslutning. Därutöver börjar det nu planeras för att ha något samkväm/mys/fest/häng hemma hos mig på juldagen, så det är nog dags att börja planera även för den.

Från väldigt bra till väldigt dåligt

För jag tror
När vi går genom tiden
Att allt det bästa
Inte hänt än
***
Det ryktas om att USA vill få Julian Assange om han nu skulle hamna i Sverige, i Korea fortsätter det att rustas och tuppfäktas på båda sidor om gränsen, Robin Jacobssons käke är verkligen bruten och Robyn fortsätter sitt segertåg världen över. Morgonens nyhetssvep bjöd i alla fall på en god nyhet.
***
Det allsvenska spelschemat har kritiserats fram och tillbaka under hösten. Ikväll möts Troja och Rögle för andra gången på två dagar, och då känner även jag att det nog är befogat med lite kritik. Vi får fortsätta att hoppas på Trojas motståndare och att vi kan knipa ett par extrapoäng här och där. Nu har vårt boxplay fått utstå en del kritik på sistone och statistiskt sett är det inte bra. Vi lyckas döda 68 % av utvisningarna, näst sämst i serien är Borås på 76 % och bäst är Örebro med 89 %. Vi är med andra ord inte dåliga i BP, vi är dunder-sämst i BP.

Sagan om FCK

Jag kom hem från innebandyn ikväll och fick se FC Köpenhamn spela sig fram till slutspel i Champions League. Först och främst är det givetvis väldigt kul för dansk, men även nordisk, fotboll. Kanske kan någon liten brödsmula ramla ner från bordet och komma den svenska fotbollen till gagn. Allt det där räknar jag me att ni kan läsa om i en enad svensk idrottsmedia idag.


FC Köpenhamn, som inte ens fanns för tiotalet år sedan. En klubb skapad ur intet som ägs av ett bolagoch som drivs för att generera mer vinst. Ett lag som har tvingats leta upp sina supportrar och ur tomma luften skapa en känska av samhörighet. Erik Niva skriver förstås väldigt klokt om saker och ting här, och här kan man läsa om hur Roman Abramovitj´s son har planer på att köpa upp FCK för att skaffa sig en egen leksak. Skulle den affären gå vägen för FCK så har vi en ny maktfaktor i norra fotbollseuropa och en klubb utan själ har sålt ut sig ytterligare lite. Är det priset man måste betala för framgång numera så är jag tveksam till om det verkligen är värt det.


På väg

Efter att ha velat fram och tillbaka ganska länge så är nu siktet nog inställt på att återvända till Syd-Korea. Det må vara lite av en chansning men jag känner att de senaste 27 åren så har det mesta gått min väg och ständiga möjligheter har öppnat upp sig för mig. Så om Korea är en chansning som inte visar sig vara så givande och lyckosamt som det har potential att bli så är det inte hela världen. Ett bortkastad halvår av de 55 senaste kan jag nog leva med. Och jag slipper att i framtiden gå och ångra mig för att jag inte tog chansen när jag väl hade den.
***
Innebandyn och hockeyn har i många år krockat för mig. I år har det gått förhållandevis bra att kombinera men i lördags tog det stopp. Därför såg jag inför den här veckan fram emot två hemmamatcher som jag utan problem skulle kunna se. Nu visar det sig dock att torsdagens träning har flyttats till onsdag kväll vilket gör att jag inte får se någon match mot Bofors. På lördag har jag dessutom ett socialt ansvar att ta men det får nog lov att kombineras med ishockeyn. Det känns återigen som vi går in i en ganska viktig vecka. På schemat står två hemmamatcher som trots allt måste klassas som aningen enklare i jämförelse med många andra matcher i den här serien. Vi lyckades inte mot Borås, men nu har vi återigen chansen i två matcher som vi bör vinna om det här ska sluta väl.
***
Bragdguldet gick till stafettlaget som tog guld i Vancouver för snart ett år sedan. Det är lustigt med OS hur man under tiden de äger rum är som uppslukad av allt som sker i tävlingarna, men när spelen väl är över så går det ganska fort att glömma bort dem igen. Jag kan faktiskt inte minnas någon herrstafett och än mindre att vi skulle ha vunnit den. Men om det nu stämmer så tycker jag det är helt rätt att prisa dem. Det enda som slår en olympisk stafett är en olympisk fem-mil, och den vann vi väl inte antar jag.
***
För länge, länge sedan så brukade jag säga att innan jag blir nöjd så ska jag ha skrivit en bok, vunnit ett nobelpris, varit med i Jeopardy samt blivit professor. Det går väl sisådär med flertalet av de målen men i dagarna har jag nog tagit ett steg närmare den där boken trots allt. Eller, jag har nog i alla fall insett att grunderna och själva storyn som jag en gång skrev ner i alla fall håller för att spinna vidare på och göra något bra av.

Ekologisk ölprovning

När jag sa tack och hej till kontoret förra veckan så fick jag med mig två lådor öl hem som avtackningspresent. Eftersom fokus låg på ekologiska och exotiska ölsorter så fann vi det som ett gott tillfälle att ordna lite ölprovning. Så igår kväll öppnade det glada vänsterkollektivet Hotel Dacke upp dörrarna för gästerna och vi började hälla i oss. Eftersom det alltid vid såna här tillfällen på grund av tilltagande berusning enbart är de första 3-4 ölen som verkligen, verkligen smakar som det är tänkt så är det kanske inte helt berättigat, men godast var helt klart den brittiska alen 'Scarecrow'.

Under kvällen hann vi även med att se vår spelkupong hålla sig vid liv via Almtunas vändning mot Västerås och bli fullkomligt likviderad via två snabba Liverpool-mål mot Aston Villa. Spelkupong eller ej så var det faktiskt skönt att se Liverpool vakna till igen och efter ett par segrar på sistone så är väl krisen inte fullt så djup längre. Efter fotbollen visade det sig att Viasat visade den franska kultrullen Nikita. Bra våldsfilmer blir sällan så bra som när man är lite på sniskan efter ett par öl.

Sett till de allsvenska resultaten så hade jag nog gärna sett en seger för Västerås men det är glädjande att se att både Sundsvall och Troja fortsätter att förlora nu när vi går in i, ännu en, viktig vecka för Tingsryd AIF.

Heja HC Dalen

På sistone har jag börjat undra vilken slags hockeyspelare de fostrar i HC Dalen egentligen. Förra säsongen plockade vi in slitvargen och min personliga favorit Johan Forsander. I år har David Fredriksson anslutit och snabbt blivit en publikfavorit och något av lagets bästa spelare. Varken Fredriksson eller Forsander är den sortens spelare som man tycker om att möta och som inte heller får de stora rubrikerna, men som man väldigt mycket uppskattar att ha på sin egen sida. Båda herrarna har sina rötter i HC Dalen och det får mig att undra om HC Dalen har specialiserat sig på att odla fram jobbiga slitvargar som nöter ner sina motståndare snarare än att glänsa.
***
Hela soppan med Wikileaks börjar göra mig mer och mer fascinerad. Det känns som om det händer så mycket runt denna e-gerilla så det är svårt att greppa och kunna knyta ihop allt som sker och skapa sig en sammanhållen helhetsbild. På något sätt känns det som om Wikileaks just nu skapar världshistoria och vi befinner oss för mycket i stormens öga för att verkligen förstå vad som sker. Om fem år hoppas jag kunna se tillbaka på 2010 och förstå var Wikileaks kom ifrån, vad de bidrog med, vad de lyckades förändra och hur de försökte stoppas.
***
Som alla andra bloggar av någorlunda självrespekt så hade jag förstås storslagna planer på en adventskalender. Men då diverse datahaverier satte stopp för mitt bloggande så la jag den planen på hyllan och får spara den till nästa år. I december fyller bloggen år och nästa år är det femårsjubileum, då kan en adventskalender komma väl till pass.
***
På tal om David Fredriksson så fick jag höra en rolig historia häromdagen. Under hemmamatchen mot Oskarshamn klev han som bekant av efter första perioden. När han hade bytt om tog han plats utmed sargen bakom ena målet för att följa matchen. När Fredrik Hansson rök ihop med aktuella Stefan Gråhns i slutet av tredje perioden så var Fredriksson nästan lika delaktig i bråket. När domaren väl hade delat ut 2+2 till både Hansson och Gråhns så stod Oskarshamnspelaren kvar och munhöggs med Fredriksson på andra sidan plexiglaset.


I Claessons kläder för en kväll


Eftersom vi i helgen var spellediga med innebandylaget så hade vi bokat in tid på isen i Dackehallen för ett litet event. Även om antalet TAIF-tröjor på isen var förhållandevis högt så var det på papperet Tre Kronor mot Kanada som gjorde upp. Eftersom min förmåga att åka skridskor är obefintlig så tog jag på mig rollen att döma från sargkanten. Och även om jag brukar vara ganska försiktig med att skrika på domare under matcherna så insåg jag igår att jag nog ska bli ännu lugnare på den fronten. Att hålla koll på visselpipan, ölburken, spelarna samt tidtagningen samtidigt som båda lagen skrek på mig var då inte lätt. Jag insåg att kompensation och att ibland titta åt fel håll är enkla metoder att ta till som domare för att göra båda lagen nöjda.
***
Det finns få här i världen som det är så synd om som turister. Oavsett om de blir strandsatta på en flygplats eller inte får bada i Röda Havet på grund av hajar så är det uppenbarligen väldigt synd om dem. Hujedamig att för en natt eller två bli övergiven på en flygplats där det finns både värme, toaletter och restauranger i mängder. Hemska öde...
***
Gårdagens event i Dackehallen följdes naturligtvis upp av en tur ute på stan framåt kvällen. Det blev förfest nere vid simhallen där det mesta från Dackehallens is avhandlades. En för oss obekant festbesökare dök upp och det visade sig att han kom från Åryd. Vilket hockeylag han höll på behöver jag förstås inte ens nämna. - "Bönner", kallade han oss och vi log och nickade förstående tillbaka. Sällskapet fortsatte ner mot stan där vi möttes av en 740 som sladdade runt med Eddie Meduza skränande ur högtalarna. Kvällen landade på Oleo och då jag inte kände att det är min kopp med te så blev jag ganska kortvarig innan det var dags att pulsa hem till min innerstadsvilla.
***
Det krävs lite tålamod och uthållighet för att kämpa sig igenom West Bromwich - Newcastle och Sunderland - West Ham under en söndagseftermiddag. Just där känns det inte som att själva fotbollen i sig är det viktigaste i den form av umgänge som är ganska vanligt under helgeftermiddagarna i min villa. Det är nog kaffet, kakorna, nyhetsgenomgången och skitsnacket som gör att det trots allt är ganska trevligt.

Nu kör vi

En lagad dator, minimal bakfylla och en vildsvinswok som puttrar på spisen borgar för en bra söndag. Tonåringar må vara finniga, gapiga, ouppfostrade och skamlösa, men när de kommer hem till mig för att med gott resultat laga min dator så är de guld värda. Nu verkar datorn fungera och jag har dessutom äntligen investerat i en extern hårddisk för att spara alla de tusentals bilder och viktiga dokument som trots allt finns på datorn.

När jag nu är tillbaka i etern igen så känner jag att jag har mycket att ta igen. Min RSS-läsare vittnar om 155 nya blogginlägg som jag måste läsa för att återigen skapa mig en bild av vad som sker i den så kallade bloggosfären. Det visar sig dock att som vanligt efter en frånvaro så har det inte hänt så mycket som man annars får för sig.

Nu har den här bloggen hamnat i lite obalans efter en köldknäpp på näsan. Men ge mig lite tid och några dagar så är vi i rätt fas igen.

Helguppehåll

På grund av diverse tekniska problem så tvingas den här bloggen att ta ett litet uppehåll. Från och med måndag hoppas jag kunna hålla upp bloggen på en respektabel nivå igen.


Vem är du, vem är jag?

På siten hockeysverige.se skrev bloggaren Mjörnberg häromdagen om hur Tingsryd AIF inte längre med heder i kroppen kan bära upp våra slagord ’Stolthet, Hjärta, Tradition’. Mjörnberg skriver bland annat "Det går fan inte att visa upp den trupp som Tingsryd nu förfogar över och samtidigt vifta med den gamla nötta, trötta sloganen om ”stolthet, hjärta och tradition”. Det är en fullständig omöjlighet. En total utopi.", och "visst känns det på något sätt konstigt att en liten lantortsklubb som faktiskt gjort sig en image av att trycka på det folkhemsgulliga och att leva mycket på bygdetradition och hemsnickrade lösningar i allsvenskan 2010 inte är något annat än en klassik samling legoknektar. Eller urtypen för ett köpelag om ni så vill". I och med våra värvningar av finnar och andra miljonmän så håller inte längre devisen att vi skulle stå för något annat. Min blogg döptes och sjösattes innan hela ’Stolthet, Hjärta, Tradition’'-cirkusen drog igång på allvar men jag känner givetvis att om inte TAIF längre kan stå för sin devis så kan inte den här bloggen göra det. Mjörnberg må ha rätt i sak, men sett till helheten så faller hans resonemang tycker jag.


Det finns en mytbild av oss TAIFare som bakåtsträvare och att vi lever i en bubbla där allting fortfarande fungerar som i pilsnerfilmerna. Motståndarfans och utomstående tror gärna att vi vill se ett hockeylag där alla spelarna är födda på orten, där det är ’Mjölnarns pojk’ som är back och den nya skyttekungen är hämtad bland 17-åringarna i juniorlaget. Många vill måla upp en bild av oss att vi är emot värvningar och att vi hytter med högaffeln mot alla som tycker annorlunda.


Samtidigt utanför en bubbla pågår det en hockeycirkus som snurrar allt snabbare. Där värvningarna blir fler, discomusiken högre, företagens inflytande allt större, spelarkontrakten allt kortare, klubbkänslan mindre, popcornoset tätare och folkhemskänslan allt mindre förekommande. Det här är en värld där ett Tingsryd AIF med ’mjölnarns pojk’ i laguppställningen skulle vara oerhört vilset och föga framgångsrikt. Men, ska vi då överge våra ideal och spela i tvåan eller ska vi vara pragmatiska och motvilligt acceptera den nya hockeyn och göra det bästa av situationen?


Jag har skrivit det tusen gånger tidigare, men jag upprepar det igen, vi tycker inte om utvecklingen men vi anpassar oss eftersom det i nuläget är enda utvägen. Betyder det då att vi måste överge vårt ’Stolthet, Hjärta, Tradition’? Gick den devisen i graven i och med att Anders Åkesson gick till Karlskrona? Var det Mattias Elm, Jesper Karlsson, Janne Leppänen, Jeff Hällegard och Per Kellman som bar upp den devisen på 90-talet? Eller finns det kanske något mer, kanske finns det något mer i Tingsryd AIF än just de spelare som för tillfället spelar i vårt representationslag. Man kan säga vad man vill om det lagbygge som vi i år ställer på isen. Föreningen har valt en väg för att etablera sig i allsvenskan, och om det är rätt eller ej återstår att se. Men att det valet ska ha urholkat föreningens själ på det vis som Mjörnberg och flera andra försöker hävda känns både naivt och oseriöst.


Spelare kommer och går. I och med att Anders Åkesson till slut har lagt skridskor och klubba på hyllan så har jag stått på Dackehallens läktare längre än någon av spelarna i laget har representerat föreningen. Är kanske inte jag då en bättre bärare av ’Stolthet, Hjärta, Tradition’ än att försöka klämma in Jari Kauppila i det konceptet? För visst är det väl vi supportrar och medlemmar som i mångt och mycket är föreningen. Nog är det väl vi som år efter år återvänder till Dackehallens läktare och som vid vinster och förluster står för stoltheten, hjärtat och traditionen. Visst är det Egon Lindberg, Patrik Larsson, Roger Waldemar, P Jacobsson och alla andra gamla rävar som rör sig i korridorerna som utgör föreningens ryggrad, inte Tero Leinonen eller Harlan Pratt.


Spelare kommer och går, men känslan och tryggheten består. Det vore inte rättvist mot någon att förvänta sig att Tom Koivisto ska stå för våra värderingar eller stolt bära upp föreningens fana. Sanningen är den att han är en hockeyspelare som är här för att göra det jobb han får betalt för, det är vi så klart medvetna om. Spelarna är tillfälliga ambassadörer som i ett steg på karriären spelar för Tingsryd AIF. Så ser hockeyvärlden tyvärr ut och om vi vill spela i det svenska hockeysystemet så är det tyvärr en sanning vi måste likställa oss med. Men oavsett vilka ambassadörer vi har på isen så står vi där på läktaren. Människor jag inte känner men efter närmare 20 års samvaro på läktarna så känner vi igen varandra. Vi hälsar igenkännande, vi vet var vi har varandra och vi vet vad vi står för.


Värsta tänkbara scenariot sportsligt i år vore förstås att vi åker ur allsvenskan och att dessa spelare som kallas för legoknektar därmed försvinner. Betyder det att vi är slut då? Eller gör vi som för snart nio år sedan när vi senast blev nedflyttade och spelarflykten var ett faktum? Då knöt vi nävarna, slöt oss samman, planterade skog, samlade in pengar, köpte lotter och ställde ett nytt lag på benen. Föreningen levde vidare och vi stod fortfarande på läktarna, spelarna var nya men allt annat var detsamma. Det är det som är ’Stolthet, Hjärta, Tradition’.


Dagens efterlysning

Det är nog fler än jag som undrar vad som skedde igår mellan första och andra perioden. I första perioden fick vi sett ett precis så hungrigt och spelsuget Tingsryd som vi måste se om den här säsongen ska leda någon vart. I andra perioden kommer ett sömnigt och ointresserat Tingsryd ut till spel och frågan är om det inte är något slags bottenrekord vi bjuds på. Det är för mig helt oförståligt hur en periodpaus kan innebära en sådan förändring. Likaså är det för mig oförståligt hur vi lyckas kvittera i tredje perioden och faktiskt ta en poäng, trots hur spelet såg ut. Det är tur att vi har ”de där jävla finnarna”, annars kan man ju undra vem som skulle göra målen för oss.

***
Kevin Karlsson har jag pushat en hel del för, speciellt förra säsongen. De gånger jag har sett honom i j-lagen så har han varit väldigt duktig och nyttig åt båda håll. Igår slog han hela Dackehallen med häpnad när han tre äppel hög kom in och forecheckade fram ett halvt friläge Janos Vas. ”Va?!? Vem var maskoten som kom in ett byte?” Bakom mig på läktaren ringde folk hem för att fråga kompisar om de kunde veta vem knatten var. Samtidigt kontrade Oskarshamn och gjorde 1-3. Kevin Karlssons debut i allsvenskan slutade alltså med ett byte och 0-1. Men han var med i alla fall.

***

Skybar och bartipset, det börjar bli en trevlig vana. Senast jag deltog var i hemmamatchen mot Sundsvall i kvalserien i våras. Då vann jag bara för att ett par dagar senare åka till Mozambique och lämna min plats vid finalbordet tom. Igår var det dags igen och återigen knep jag en seger. Den här gången får vi hoppas att jag hinner med att delta i finalen och att den inte sker under en kvalserie.
***
Över Strecket!


Ikväll; tre poäng!

Kritikerna, trollen och gamarna går fullständigt i taket när Tingsryd nu plockar in Tero Leinonen för ett provkontrakt på en månad. Många uttrycker hur lustigt det är att Tingsryd väljer att plocka in en ny målvakt nu när Tisell går skadad. Själv känner jag att målvaktssidan har svajat rejält stundtals och ser det som fullständigt logiskt att förstärka just där. Värvningen av Leinonen kan förstås bli allt mellan himmel och pannkaka, men håller han inte måttet så har vi förmånen att kunna skicka iväg honom igen efter månad. Är han dock bättre än vad många tror och blir det förstärkning vi har hoppats på så ska vi förstås skatta oss lyckliga. Behöver han en inkörningsperiod som vi har vant oss vid att finnar i den åldern brukar behöva så är jag tveksam, kan han leverera på den nivå som finnar i den åldern vanligtvis kommer upp i så är jag mycket nöjd. Den här värvningen har redan dömts ut kapitalt om man läser rätt (fel?) forum. Själv är jag som vanligt försiktig och nöjer mig med att konstatera att det återstår att se hur bra det här blir.
***
Den här bloggen går nu som sagt på halvfart. Min dator har dömts ut av kidsen i innebandylaget, men själv har jag ännu inte helt gett upp hoppet. Jag tror fortfarande att det kan finnas en lösning.
***
Mitt liv har de senast fem åren gått i cykler. Den ena sexmånaders-perioden har avlöst den andra och mellan varje period så har jag varit tvungen att fundera på vad som ska ske näst. Igår tog en cykel slut och nu är det dags att planera nästa. I december och januari blir det lugnt och mest frilansande och avslutande av det ena och det andra. I februari påbörjas nästa cykel och det känns som att idag föll många nödvändiga bitar på plats. Av alla de alternativ som på sistone har öppnat upp sig så verkar det bli att jag återvänder till Korea trots allt. På gott och ont.
***
Ikväll; tre poäng!


Vad säger Linköping nu?

Det verkar som om min dator visst la av trots allt. Förhoppningen är att någon av tonåringarna i innebandylaget har en medicin till det rosaskimrande flimmer som min skärm numera avger. Hur det än går så innebär det att det nog blir ganska sparsamt med bloggande framöver. Tråkigt va?
***
Nu tisslas och tasslas det om att en ny målvakt ska vara på ingång. Eftersom lill-Tisses skada verkar värre än befarat och Brage har sett lite osäker ut så är det ofrånkomligt. Frågan man dock inte kan låta bli att ställa sig är vad det är för målvakt vi har värvat, är han tänkt som nummer 1 eller nummer 2. Det namn jag har hört är en solklar etta, och då kan man inte låta bli att undra hur Linköping reagerar. Med tanke på hur låneavtalet av Brage verkar se ut så kan man väl anta att vi har sett det sista av honom i TAIF-dressen. Går Linköping med på att låta oss ha kvar Brage och konkurrera på sportsliga villkor med vår nya målvakt, eller tar de tillbaka honom för att vakta båsdörren i Linköping istället? Oavsett vilket så är nuvarande situation inte hållbar längre, och om inte Linköping vill låta oss ha kvar Brage så är det gott nog att ha Salomonsson som backup tills Tisell är tillbaka.
***
Att få två lådor ekologisk öl som avtackning tyckde jag var en bra present. Ekologiskt är bra och öl är bra, tillsammans kan det ju inte bli annat än ännu bättre.


RSS 2.0