Stolthet, Hjärta, Tradition

Igår var ännu en strålande höstdag i Korea. Jag passade då på att tillsammans med ett par goda vänner att ge oss ut i naturen lite. Även om Seoul är en enorm storstad så är staden byggd runt rätt många kullar / berg. Därför behöver man inte ge sig särskilt långt för att finna oaser där storstaden helt plötsligt känns väldigt avlägsen. Ett par timmar i skogen på mt Gwanaksan med ett par flaskor risvin var ett skönt och behövligt break från neon och betong. Det är inte särskilt lustigt att man längtar bort någon gång.

I bloggosfären har det dykt upp ett grymt klipp som doftar nostalgi och tidigt 90-tal. Robert Lauls har dessutom satt ihop en lista på 60 skäl till varför man bör se klippet, om och om igen. Det här bör ni helt enkelt inte missa.

Imorgon är det så äntligen dags för hockey igen. Men S24 sänder inte, och efter att ha sett sändningsschemat för de närmsta månaderna så är det inget svårt beslut att säga upp det avtalet. Morgondagens hemmamatch mot Södertälje känns som ett bra tillfälle att visa att den formkurvan vi hade inte bara var en tillfällighet. Våra segrar följdes upp av förluster mot Leksand och borta mot Oskarshamn. Accepterbara förluster, men för att överleva så krävs det att man tar även de oväntade segrarna. Som mot Malmö och mot Södertälje.

***

Jag fick ett svar på min fråga om varför alla matcher ska gälla något. Ett svar som likväl inte säger mig så mycket. För mig ligger det i idrottens natur att lag som är för dåliga och förlorar för mång matcher inte förtjänar att ha något att spela för. Likaså tycker jag att lag som är riktigt bra och vinner tillräckligt många matcher förtjänar att det i slutet av serien kommer ett par matcher då de kan koppla av. I 'Vem vill bli miljonär' finns det livlinor. Inom idrotten är det 'The winner takes it all' som gäller.