Vilken röra
Anton Abele alltså, undra hur han ska lyckas slingra sig ur det här.
***
Fast å andra sidan kan jag minnas helt fel, det kanske inte var våren 2012 Strömberg fick kicken från Örebro efter att ha setts berusad på den där pizzerian. Hur som haver så är det en märklig tur han har tagit.
På bortaplan
***
På Gröna Brigadens hemsida finns en sammanfattning från det möte som GB anordnade i mellandagarna. Jag tycker att det var ett bra möte och att det nog var nödvändigt för vissa att få lufta sina åsikter lite. Men det ger som sagt inga svar och jag kan inte undgå att känna att vissa av de svar som ges är lite för enkla. Men det återstår att se vad som sägs idag på ämnet.
Och för övrigt, jag hoppas aldrig vi flyttar en hemmamatch för att spela den på bortaplan 30 mil bort.
***
Biosöndagen förlöpte rätt bra. Jag var rädd att the Hobbit skulle vara lite för fjantig och med för mycket oneliners för barnens skull, men bortsett från Radagast som åker kälke efter ett gäng kaniner så håller filmen sig på rätt sida om tramsgränsen. När det dessutom är en film baserad på en bok som jag har läst ett antal gånger så är jag naturligtvis mer kritisk, men det fungerar bra och filmen håller sig relativt väl i förhållande till förlagan. Life of Pi har jag hört mycket bra om, men jag har aldrig läst boken så jag visste egentligen inte vad jag skulle förvänta mig. Det är ofta de filmerna som blir de bästa. Life of Pi är en oerhört vacker och underhållande berättelse, som knyts ihop oerhört bra och tänkvärt på slutet.
***
På söndag spelar TAIF borta mot Djurgården, och Gröna Brigaden anordnar resa. Är det någon bortamatch jag skulle vilja se det här året så är det Djurgården på Johanneshov. Senast jag såg TAIF på Hovet blev det förlust mot Hammarby, den här gången känns det både större och mer lockande.
Troja, vi gillar er inte
***
Själv spelade jag innebandy igår, och efter matchen fyllde vi två bilar och åkte ner till Dackehallen. Så jag gjorde åtminstone min del för att få dit extra åskådare. I innebandyn gjorde jag både mål och det blev seger, så igår fick vi snabbt skaka av oss hockeyförlusten för att kunna ge oss ut och likväl ta en segeröl. En öl som blev fyra eller fem. Idag blir det därför en ganska lugn dag. Halv två går jag och ser på the Hobbit och klockan nio ikväll går jag och ser Life of Pi. Förhoppningsvis hinner jag med lite tvätt däremellan, för annars blir det en jobbig vecka ur den aspekten.
***
***
Torsdagstankar
***
Bra gjort Boateng och Milan.
***
Vilken dag det blev. Småkronorna tog en trots allt ganska trevlig seger i semifinalen i JVM. Jag gav mig obehindrat ut på en 7 km lång löptur i Fyllerydskogen. Men framför allt tog TAIF en oerhört tung och härlig seger i Uppsala. Att Owesson får avgöra igen är förbaskat roligt, och välförtjänt. Och när vi inte släpper in något mål, så räcker det ju faktiskt att bara göra ett framåt. Nu är vi, återigen ikapp både Asplöven och Almtuna igen, och det vore väl fan om vi inte kunde bita ihop på lördag och göra en bra insats mot ett Troja som har känts oerhört svajiga och rent ut sagt usla på sistone. Dessutom vankas det storpublik och fullsatta läktare på lördag.
Mitt avlatsbrev
***
TV-producenterna borta i Ryssland verkar gilla att zooma in de lättklädda cheerleader-tjejerna på läktaren. Härligt att det är lite show också, och inte bara hockey...
***
Mitt gamla gäng Suwon Blue Wings värvar Jong Ta-sae från Köln. Vi brukar tycka att det är intressant att se hur olika spelare accepteras av publiken i Dackehallen, jag hade väldigt gärna sett hur fotbollspubliken i Suwon tar till sig nordkoreanen Jong.
***
Nu verkar det som om NHL-lockouten lider mot sitt slut. Redan ikväll slipper vi nog inte Jhonas Enroth, men nog gynnar det oss i bottenkampen om han inte är med mycket längre till. Jag har skrivit det så många gånger nu, så jag tror inte längre på att vi ska lyckas skapa något betryggande avstånd ner till kvalstrecket. Men jag hoppas innerligt att vi i alla fall ska se till att Almtuna, och även Troja, även efter de här två matcherna oroligt måste blicka neråt i tabellen.
***
Gröna Brigadens hedervärda insamling går vidare och på TAIF-bloggen finns en mängd auktioner till förmån för TAIF. Det finns dock en begränsad mängd TAIFare som kan skänka pengar, till slut kan vi inte hoppas på att enbart gåvor ska lösa detta. Man kan vrida och vända på det hur mycket man vill, men vår främsta inkomstkälla är trots allt hemmamatcherna. Jag vidhåller att det är enklare att få folk att betala 140 kronor för en hockeymatch än att få dem att lägga 140 kronor i en insamling. Det har funnits x antal lediga platser kvar i Dackehallen vid de senaste hemmamatcherna, och om vi kan fylla de stolarna får vi in oerhört mycket enkla pengar. Fullsatt på lördag mot Troja skulle innebära ett par hundra tusen extra i inkomster till föreningen jämfört om det är de vanliga 2 000 som kommer. Enklare än så blir inte pengarna. Hur ser vi då till att de där extra åskådarnar kommer på lördag? Vilka tar du med? Vilka extra tar jag med?
***
För en kompis goda hälsas skull så har jag ingått ett vad om att trissa upp träningsmängden en aning. För egen del är det svårt att hitta fler träningstillfällen utöver innebandyn, men jag får göra så gott jag kan. Plusgraderna kommer väl till pass så i eftermiddag drar jag på mig löparskorna och långkalsongerna för en runda i elljusspåret. Det är alltså inte ens jag som har avgett något nyårslöfte, men att får ge mig ut och löpa i början av januari ser jag som en väldigt olycklig effekt av det vadet.
Nytt år, samma tankar
***
Även i år valde Ivanhoe fel tjej. Vad han ser i den bleka och ointressanta Lady Rowena kan jag inte förstå.
***
Jag måste komma med en liten rättelse. I mitt senaste inlägg kallade jag någon för att vara en "välkänd TAIF-hatare". Personen ifråga har nu hört av sig och vill påpeka att hans uppseendeväckande beteende, som kunde tolkas som en TAIF-hatares beteende, gjordes med glimten i ögat. Svårare än så behöver det alltså inte vara att sona gamla synder. Så från och med nu hoppas jag att ni betänker att mina eventuella snedsteg eller förlämpningar görs med glimten i ögat.
Vilken kväll
***
Vi verkar äntligen ha hittat en lösning på Macke Lenhovda-problemet. Det är ju center han ska vara. Jag kan inte minnas att jag på år och dar har sett Macke så bra som ikväll.
***
***
Vid ställningen 6-2 får Malmö powerplay efter en märklig utvisning på Owesson. Mattias Persson slår hål i luften och Jacob Nilsson kan komma fri med målvakten. Han försöker sig på en klassisk Mattias Persson-fint, missar och Malmö kontrar in 6-3. 15 sekunder senare stod det 6-4. Det hade varit en minst sagt tråkig vändning av matchen.
***
Ofrånkomligen kan man inte låta bli att efter en sådan här seger gräma sig lite över våra förluster. På de senaste fyra matcherna har vi slagit Örebro och Malmö, samt förlorat mot Asplöven och Karlskrona. Det måste bli ändring på dessa förluster mot bottenkollegorna nu. I de nästkommande matcherna möter vi Almtuna och Troja. Ett Troja som imorgon spelar borta mot Karlskrona. Med andra ord kan vi återigen blanda in Almtuna och kanske även Troja i den absoluta bottenstriden, eller kan vi släppa iväg dem framför oss igen.
100 000 ?!?
***
God jul
Vi går inte under
***
Allt prat om mayakalendern och den planerade undergången imorgon, det är så dumt så jag vet inte vad jag ska säga egentligen.
***
TAIF fortsätter att krisa lite i det tysta. Det är uppenbart att krisen är här, men vilka tidsrymder det handlar om eller vilka summor som verkligen måste in är svårt att tyda. 21/12 är ett datum som har nämnts, men det låter väldigt märkligt. Inte kan väl föreningen hoppas att supportrar och andra berörda ska samla in 1,4 miljoner på tre dagar? TV4 har kört det vanliga kamerasvepet utmed sargen i Dackehallen och visat en grubblande Torsten Liljegren som de alltid kör när det vankas dåliga nyheter om TAIF, men vi hör inga uttalanden från föreningen. Ett brev har offentliggjorts men i övrigt har Gröna Brigaden och dess representanter synts mer på barrikaderna än vad TAIF har gjort. Insamlingar pågår och krafter samlas, men det är på gräsrotsnivå det händer saker. Som sagt, ska det här gå vägen så tror jag att tydlighet och prestigelöshet från föreningens sida vore av väldigt stor vikt.
***
Om en timme tar vi bussen ner mot Karlskrona, något som känns hyfsat irrelevant just nu.
Så var krisen här.
***
Inför matchen hemma mot Malmö 28/12 anordnar Gröna Brigaden ett möte för medlemmar och andra TAIFare för att diskutera det uppkomna läget och hur vi löser det. Gröna Brigaden har också jobbat fram en lösning där vi kan skänka valfritt belopp som gåva/bidrag via Gröna Brigadens bankgiro. Sätt in valfritt belopp till BG 202-6615. Märk insättningen med "RÄDDA TAIF" samt för- och efternamn samt mobilnummer. Alla bidrag är naturligtvis välkomna!
***
Jag tycker inte vi ska skuldbelägga allt för mycket i den här sörjan. Men nu om någonsin är det dags att TAIF-styrelen lär sig vikten av öppenhet. Låt oss veta vad som gäller och visa vilka åtgärder som görs från föreningens sida för att förändra situationen. Det ryktas om att föreningen har varslat anställda, lägg fram det på bordet och visa vad det har inbringat. Om föreningen kan göra fler åtgärder, och kan visa vad det har inneburit i besparingar så är jag övertygad om att det även gör det enklare för supportrar och medlemmar att bidra.
***
Som jag skrev i en insändare häromdagen, det här är inte tid för att kritisera sittande styrelse, inte tid för föreningens styrande att inte försvarsställning och det är definitivt inte tid för inbördes stridigheter. Det finns många som vill byta styrelse, och det kan man kanske förstå, men innan vi tar de besluten så gäller det att vi ser till att det finns en förening kvar att leda. Likaså måste styrlsen sluta kommunicera med föreningens medemmar på det aggresiva sätt man har gjort tidigare. Det brevet som nu har gått ut innehåller inte varken det beskyllande eller det ursäktande språkbruk som tidigare har provocerat många. Personliga fejder och individuell stolthet måste nu läggas åt sidan för att istället fokusera på föreningens bästa. Annars löser vi nog inte detta.
Är det inte svårare än så?
***
När telefonen fungerar i Dackehallen, då vet man att det i alla fall inte är fullsatt.
***
***
Kim Karlsson alltså, han är ofattbart bra ibland.
***
1 700 pers på läktarna en kväll som ikväll är väl godkänt. Inga lag lockar mycket folk just nu och som det bottenlag vi är kanske vi inte kan förvänta oss mer. Det hade dessutom varit väldigt naivt att tro på något större genomslag för min insändare, men jag träffade i alla fall på tre bekanta som sade sig vara där på grund av min text. Det räcker för att göra mig nöjd.
****
***
Det var ganska bra tryck i souvenirboden ikväll. Om alla TAIF´s utrymen vore så välbesatta så hade vi inte haft några problem. Den riktiga storsäljaren verkade vara TAIF´s kokbok, så jag antar att jag inte är den enda som ger den till min mor i julklapp. Jag fyllde även på med en liten t-shirt till 5-åringen. Nu var en liten del av julklappsinköpen avklarade, nu är den svåra biten kvar.
***
Örebro påminde stundtals om det gamla Örebro. De är stora, buffliga, småfula och tjuriga. På slutet när Örebroarna ägnade sig mer åt det mesta annat än att spela hockey kom jag att tänka på den där matchen för 4-5 år sedan när Örebro kom till Dackehallen och fick storstryk. Jag tror vi vann med 7-1, mestadels eftersom Örebro lät oss spela powerplay mest hela tiden. Samtidigt gjorde Örebrofansen sitt bästa för att stjäla rubrikerna genom att bränna ner Dackehallen.
Dagen efter
***
Jag träffade en läsare igår på krogen som också ville berömma insändaren. Men han lyfte också fram att han inte höll med om de politiska bitarna, och det köper jag. Men jag ser inte det som skäl nog att sluta skriva om de bitarna, speciellt inte med tanke på vad man kunde läsa i dagens DN om ideella föreningen Mattecentrum hjälper närmare 4 000 elever gratis med läxhjälp varje vecka i Sverige. Nu nekas de 500 000 kronor i bidrag av Stockholms stad. Orsaken är att de anses konkurrera med de kommersiella läxläsningsföretagen. Finns det en logik i det resonemanget så är den väldigt svår att finna. Var är upprördheten och de ilskna facebookgrupperna?
***
Jag träffade sent inatt även en bartender som utgav sig för att ha varit målvakt i elitserien för Linköping för något år sedan. Av kroppshyddan att döma så kan jag tänka mig att han stod i vägen för många skott i alla fall.
Det här är vårt TAIF
Det är ingen munter tid för oss TAIFare. Laget sladdar i tabellen, i media får vi följa de ekonomiska turerna och kritiken haglar. Stoltheten vi kände över att vara den lilla klubben i den stora världen har ersatts av uppgivenhet, besvikelse och irritation. Det finns många där ute som likt mig har en grönvit halsduk liggande på hatthyllan, men som har tappat bort sig. Vilka är Tingsryds AIF nu och vad står vi för? I media får vi följa hur föreningens representanter gör det ena märkliga uttalandet efter det andra. Hur sköts ekonomin egentligen? Hur kan vi återigen hamna i denna situation? Kritikerna kanske har rätt ändå, kanske är orten för liten för att spela i allsvenskan. Kanske är ni som jag kritisk till lagbygget. Jag kan inte identifiera mig med detta laget på samma vis som förr. Det finns inte längre någon relation mellan spelare och publik, i alla fall inte i positiv bemärkelse. När knappt någon spelare har varit i föreningen mer än ett år eller två så är det inte lustigt. Från laget som gick upp i allsvenskan våren 2010 finns det t.ex inte en enda spelare kvar. Vilka traditioner finns då det i detta lag? Betyder ens ett derby mot Troja något extra för dem? Det här är kritik man kan läsa på olika hemsidor och som man får höra från de som har tröttnat. Jag har också tänkt de tankarna, och jag har också ifrågasatt vad som sker i dagens TAIF. Vart är vi på väg? Vad är det som har gått fel? Vems fel är det? Jag vet faktiskt inte, och just nu spelar det ingen roll. Det går inte att straffa dagens TAIF utan att därmed också straffa det historiska och det framtida TAIF.
TAIF av idag är inte hela vår förening. Det här är inte Torsten Liljegrens eller Anders Gustavssons TAIF. Det här är inte Conny Strömbergs eller Mark Santorellis TAIF. Det här är vårt TAIF, mitt och ditt. Det är Limmas TAIF. Mats Hammarströms och Materialarns TAIF. Alle och Bultens TAIF. Det är Erland Gustavssons, Matt Davidssons och Bjarne Hurtigs TAIF. Conny Ingemarssons och Niedomysls TAIF. Ola P´s TAIF. Det här är föreningen som vände mot Vita Hästen för tre år sedan. Kommer du ihåg? Var du där? 59.40! Darren Treloar och Larry Pilut! Föreningen som spelade elitseriekval vid sekelskiftet och föreningen som kämpade på i div 1 under flera år. Det är TAIF som spelade elitseriehockey på 70-talet. Föreningen som har fostrat landslagsmän som Kjell Samuelsson, Emvall, och Oliver Ekman Larsson. Det här är föreningen som i generationer har vårdat bygdens ungdom, och som ska göra det i framtiden.
Men det fungerar inte att protestera mot dagens TAIF utan att också straffa det historiska eller det framtida TAIF. Hur mycket du än ogillar dagens styrelse, dagens lag eller den hockey laget spelar så måste du nu plocka ner din grönvita halsduk från hatthyllan igen. På måndag spelar vi hemma mot Örebro, och då ska du också vara på plats. Du ska vara där för att visa din uppskattning mot det Tingsryds AIF som i åratal har underhållit och berikat. Men du ska även vara där för att ge framtida generationer chansen att växa upp med ett grönvitt favoritlag. Nu har du chansen att påverka, och ett första steg är att visa både för dig själv och för omgivningen att vi inte lägger oss ner och dör. Nu är inte tid att sitta hemma och vara missnöjd eller ointresserad. Nu är tid att sluta upp och ta ansvar. Vi ringer våra gamla vänner och tar oss gemensamt till Dackehallen. På måndag finns vi på läktarna. Vi är inte där för att stötta dagens styrelse eller det lag som finns på isen. Vi är där för att visa den kärlek och den uppskattning vi hyser för Tingsryds AIF. För allt vad den har betytt, och för allt var den kommer att betyda.
När de bästa bitarna är plockade...
***
Reglerna för antal icke europeiska spelare i elitserien ändras alltså från två per lag till obegränsat antal. I sak vill jag naturligtvis inte ha lag som fylls upp av ännu fler ointresserade eller medelmåttiga nordamerikaner som inte gör jobbet bättre än vad en svensk junior kan göra. Men som regeln har fungerat de senaste åren har det mest blivit löjligt. När spelare som har en kusin eller farmor som eventuellt har bott i Europa lyckas skaffa ett dubbelt medborgarskap så blir regeln väldigt urvattnad. Jag är av princip inte automatiskt emot regleringar, så jag ser gärna någon slags regel för att begränsa antalet utländska spelare i de svenska lagen, men då ska det vara en regel som inte är så enkel att kringgå som den nyss avskaffade.
***
Rasisterna klagar först på att invandrarna hotar våra traditioner, sen blir de arga när invandrarna vill vara med och fira Lucia.
***
Gårdagens Debatt i SVT svarade för många hisnande ögonblick. Ämnet var om pedofiler ska hängas ut och förföljas även efter avtjänat straff. Rent känslomässigt är det lätt att skrika bifall till det, den jäveln som ger sig på ett barn ska förstås inte få chansen att leva ett normalt liv. I studion fanns Patrik Sjöberg som gick i täten för pöbeln och ropade i princip på att låsa in förövarna och kasta bort nyckeln. Det blir inte så mycket utrymme för seriösa argument i en sådan debatt. När folkpartisten i studion försöker prata om förebyggande arbete och att förhindra återfall bland tidigare straffade förbrytare vänder sig Sjöberg om och utbrister "Kan du personligen garantera att de inte begår några övergrepp igen?. Jag skulle vilja se den seriösa politiker som är beredd att göra ett sådant löfte. När sedan Katrin Zytomierska tar över utrymmet så inser man att de bästa debattpralinerna redan är tagna och det mest var romrussin kvar i studion.
Bra jobbat
***
Tomma tunnor...
***
Det där med revben är ett helvete. Det har gjort ont sen i lördags och varit svårt att ligga på mage att sova. Ikväll är jag soffliggande och nu gör det även ont när jag ligger på rygg. Liggsår kanske det kallas.
***
På taif.nu skriver Roger Waldemar ett brev som känns lite svårtolkat. All heder åt Roger, hans arbete och hans goda vilja, men frågan är vad det här brevet är menat till. Vill man nu tona ner läget? Givetvis publiceras inte det här om det inte är sanktionerat uppifrån, så det känns lustigt att tro att Waldemar uttalar sig enbart som privatperson. Och ska man då tolka brevet och den övriga tystnaden från TAIF som att läget är lugnt nu? Det må vara så att det inte är lätt att vara ledare i TAIF, men varför måste ansvariga eller anställda inom TAIF ofta kasta ur sig "men vem är beredd att ta över då?"? Varför alltid ha taggarna utåt? Den taktiken har inte fungerat särskilt bra hitills. Var gärna hård mot Trojaner och Lakejer, men mot supportrar och eventuella sponsorer bör man inte gå i polemik. Det är dags att sluta leden.
Dansa fastän hjärtat brister
***
Ikväll har jag äntligen hämtat min bil igen. Efter sju sorger, åtta bedrövelser och elva tvåor på besiktningen så stod den återigen och väntade på mig. När jag väl grävt fram den ur snön, hämtat en nyckel hos grannen, laddat batteriet med startkablar och fyllt den tomma bensintanken kunde jag stoppa det nya besiktningsprotokollet i handskfacket och köra hemåt. Det är en viss frihetskänsla att åter veta att jag har min bil, och att på ett år kan ingen ta den ifrån mig. När jag rullar ner för backen på Teleborgsvägen med Växjösjön och Domkyrkan till vänster och stadens ljus framför mig spelar musikhjälpen Jeff Buckleys "Hallelujah" och livet var just där och då sorgligt nog finare än på länge.
***
Men nu då? Den första av de tre måstematcherna är förlorad. På måndag tar vi emot Örebro och nu glömmer vi de senaste tidens oroligheter för en stund. Nu tar vi oss samman för att vi älskar vårt TAIF. Skit i vilka det är som bär våra tröjor, skit i vilka det är som sitter i vårt styrelserum. Nu handlar det här om föreningen TAIF och vi måste se till att fylla Dackehallen. Imorgon kommer jag med mina tankar om hur i alla fall jag ska kunna bidra till det. Hur bidrar du? Vilka är dina extra fem vänner som du lyfter ur soffan för att åka med? Är ni med mig TAIF-systrar och bröder? Dansa för att hjärtat blöder. Och jag ska dansa för att hjärtat blöder. Ska dansa för att hjärtat blöder. Om ett år eller två kommer det här va över.
Insamling
En mer välkommen insamling är den som ikväll inleddes på SVT och Sveriges Radio. För någon som tycker om svensk popmusik, P3, julstämning och välgörenhet, då är sannnerligen Musikhjälpen svårslaget. Äntligen är det här igen och jag är mer än nöjd här där jag ligger tillbakalutad i soffan med en bra tidning och Musikhjälpen på i bakgrunden.
***
Men på tal om insamlingar. Hur gör vi för att fylla Dackehallen nästa måndag när Örebro kommer på besök? Det är uppenbart att det just nu finns en trötthet, besvikelse och mätthet som gör att publiken inte kommer lika enkelt som den gjorde. En fullsatt Dackehall skulle innebära ett stort ekonomiskt tillskott, helt klart. Så hur gör vi för att se till att det sker? Räcker det att vi uppmanar folk att komma? Ibland känns det som att TAIF´s sätt att kommunicera utåt oftast gör mer skada än nytta. Folk stannar hemma i protest mot ledningen, och därmed blir föreningen lidande. Vi som har stått där i så många år, det är vi som blir lidande av den tysta protesten det innebär att folk stannar hemma. Hur ser vi till att det blir garanterat fullsatt på måndag? Hur ser vi till att folk förstår att det handlar om TAIF, inte om personerna som just nu är i ledningen?
En härjad man
***
Fyra poäng på bortamatcherna mot Västerås och Leksand, det var naturligtvis mer än vad någon hade kunnat hoppas på. I de nästkommande fem omgångarna möter vi alla de tre lagen som just nu ligger under oss i tabellen. Så med andra ord går vi in i ännu en ganska viktig period där vi återigen har chansen att skapa en lucka neråt, eller å andra sidan att cementera oss än mer där nere i botten.
***
En gång varannat år så där brukar jag se en innebandymatch som inte innefattar mitt eget lag. Det blir av förklarliga skäl ofta att jag ser VM-finalen, och så även idag. Jag varvade finalen med Manchester-derbyt och jag måste erkänna att det inte tynger mig att det dröjer två år innan jag ser en VM-final igen. Min innebandyanalytiska förmåga räcker inte till för att förklara dagens match, men när Sverige gjorde sitt sjunde, åttonde och nionde mål började det bli lite genant. Men, som jag brukar säga när jag får frågan om hur nivån var på innebandyn i Korea, det spelar väl ingen roll hur dåliga de andra är, vi kan ändå inte vara mer än bäst. Men likväl ska det nu säkert klagas och poängteras hur pinsamt innebandy är och vilken pajassport det är. Folk i allmänhet verkar ha väldigt enkelt att bli provocerade där hemma framför sina datorer. Men ni hockeyfans där ute som känner er hotade av innebandyn och gärna vill poängtera, oroa er inte! Låt innebandyfolket glädjas över sin innebandy och över att vara bäst i världen. Bara för att innebandy är lite annorlunda och skrämmande så betyder det inte att ditt intresse för hockey är hotat.
***
Besöken är inte lika frekventa som förr, men igår blev det en tur till Kafe de Luxe igen. Utekvällarna ser inte ut riktgt som förr, och det krävs aningen mer för att de ska anses vara lyckade, men igår föll alla bitar på plats och det blev en kalaskväll. Jag träffade till och med en TAIFare som frågade när jag skulle börja blogga igen.
***
En axel i bröstkorgen och nu har jag för fjärde gången på 6-7 år fått en spricka i ett revben. En ganska otrevlig erfarenhet som jag hade hoppats jag inte skulle behöva gå igenom än en gång.