Värre än föregångaren
I något inlägg nedan skrev jag om kommersialisering, proffsidrott och hur det har gått alldeles för långt i till exempel Korea. På många sätt är Sydkorea ofta mer amerikanskt än Amerika självt. Här är ett bra exempel på det.
Det här är bra
Sveriges Radio, P3 och Tankesmedjan när det är som bäst.
Eid Mubarak!
Vi är ett gäng svenskar (och skandinaver i allmänhet) bosatta i Seoul som är drivande bakom innebandylaget Hongdae Hwarang. Laget (tidigare känt som Seoul Floormoppers) har genom åren varit väldigt framgångsrikt med flera koreanska mästerskapstitlar, därför blev förra säsongens andraplats i koreanska ligan något av en besvikelse. I likhet med Växjö Lakers och Gröna Brigaden gör laget inför den här säsongen ett byte av logga och namn. Från att ett NLH-inspirerat namn går vi nu ett par steg tillbaka, och tar ett namn som anspelar på den koreanska grunden istället. Hwarang, eller "Flower Boys", var en elitgrupp av unga män i Silla, ett gammalt koreanskt kungarike som varade till det 10: e århundradet. Det fanns utbildningsinstitutioner samt sociala klubbar där medlemmarna samlades för alla aspekter av studier, ursprungligen för konst och kultur genomsyrad främst av buddhismen. Antika källor hänvisade endast till den fysiska skönheten hos Hwarang. Ett vackert yttre var ett krav för att accepteras som medlem i Hwarang. Efter det japanska begreppet bushido utvecklades i slutet 1800-talet om Hwarang som en militär styrka. Ovan är den logga som vi har tagit fram, en logga som får med både blommorna samt den stiliga krigaren.
***
Jag fortsätter att spinna vidare på Holgers upplägg i TAIF-bloggen. Igår skrev han om Mattias Persson och hans straffavgörande mot Kärpät i helgen. Här är straffläggningen, och lite drygt 4.30 in i klippet kommer Perssons straff som vi har sett så många gånger förr. Jag vet inte hur många gånger vi har sett honom göra samma fint i Dackehallen. En enkel dragning i sidled, för att sedan släppa pucken mellan benen på målvakten. Mattias Persson lämnade oss för Troja, en övergång som inte upprörde särskilt mycket egentligen. Persson lämnade för Troja i allsvenskan, när vi fortfarande harvade runt i division 1. Något som jag inte klandrar honom för. Nu har han kämpat sig vidare till elitserien, och jag hoppas att han växer in även i den kostymen så småningom.
***
Idag fick jag ett kuvert från Sverige med en del nödvändiga papper och annat som jag inte lyckades få med mig när jag lämnade för ett par veckor sedan. I kuvertet låg även en Schweizernöt! Så nu unnar jag mig en hemmakväll med Agenda på SVT play och världens godaste choklad.
***
Jag fortsätter att spinna vidare på Holgers upplägg i TAIF-bloggen. Igår skrev han om Mattias Persson och hans straffavgörande mot Kärpät i helgen. Här är straffläggningen, och lite drygt 4.30 in i klippet kommer Perssons straff som vi har sett så många gånger förr. Jag vet inte hur många gånger vi har sett honom göra samma fint i Dackehallen. En enkel dragning i sidled, för att sedan släppa pucken mellan benen på målvakten. Mattias Persson lämnade oss för Troja, en övergång som inte upprörde särskilt mycket egentligen. Persson lämnade för Troja i allsvenskan, när vi fortfarande harvade runt i division 1. Något som jag inte klandrar honom för. Nu har han kämpat sig vidare till elitserien, och jag hoppas att han växer in även i den kostymen så småningom.
***
Idag fick jag ett kuvert från Sverige med en del nödvändiga papper och annat som jag inte lyckades få med mig när jag lämnade för ett par veckor sedan. I kuvertet låg även en Schweizernöt! Så nu unnar jag mig en hemmakväll med Agenda på SVT play och världens godaste choklad.
Samsung vs. Hyundai
Jeonbuk Hyundai Motors - Suwon Samsung Bluewings 3-1
Det har kommit ut att det ska bli så kallade power-breaks i hockeyallsvenskan. Jag skulle inte vara den folkrörelse-romantiserande, naive, vänstervridna bloggaren som ni tycker, om jag inte skulle tycka att det är fel. Det kan tyckas vara väldigt oskyldigt, men för vart steg som kommersialiseringen tar över idrotten, desto längre bort känner jag mig från den. Att det likt i Malmö Arena snart även i Dackehallen kommer att spelas jinglar som signalerar att "Den aktuella matchtiden 19.23 sponsras av Big Bengts Brobyggare" är ingen tanke som lockar mig. Någonstans tror jag att företagens intressen kommer att ta över, och relationen mellan idrotten och åskådaren kommer att bli allt mer ytlig. Amerikansk proffsidrott kommer nog till exempel aldrig att tilltala mig särskilt mycket, då releationen mellan klubb och supporter mer påminner om den mellan företag och konsument. Korea är förstås ett utmärkt exempel på var kommersialiseringen har gått för långt, här är det inte två städer som möts i proffsligorna, här är det Samsung mot Hyundai, KIA mot LG och så vidare.
***
I inlägget om Almtuna skrev jag något om att det inte finns så många Almtuna-fans, vilket gör att de känns lite anonyma. Då dök det upp förstås en Almtuna-supporter i kommentatorsfältet vilket föranledde att flera frågor ställdes, och besvarades. Till exempel varför det i Uppsala eventuellt ska byggas en arena med plats för 8 000 (!) åskådare. Jag klipper in det svaret här, så ingen ska missa det;
I inlägget om Almtuna skrev jag något om att det inte finns så många Almtuna-fans, vilket gör att de känns lite anonyma. Då dök det upp förstås en Almtuna-supporter i kommentatorsfältet vilket föranledde att flera frågor ställdes, och besvarades. Till exempel varför det i Uppsala eventuellt ska byggas en arena med plats för 8 000 (!) åskådare. Jag klipper in det svaret här, så ingen ska missa det;
"Jag ska försöka få med svar till alla i detta inlägg. Nja, det är inte bara Sirius (som har lag i bandy (elitserien), fotboll(div. 1) och innebandy (superligan)). Storvreta har ju vunnit innebany SM två år i rad. Sen har vi ju basketen i högsta ligan också. Men absolut det är på tok för dåligt med folk på matcherna. Tanken med en ny arena är att Almtuna (hette Uppsala AIS ett tag men bytte tillbaka till Almtuna, sen har vi ett lag som heter Uppsala hockey som är en annan organisation) ska kunna erbjuda sponsorer bättre möjligheter att synas och därmed få in mer pengar till spelare och efter något/några år ta sig till elitserien. Om man ser på träningsmatcherna mot Timrå så var det knappt 1600 personer och mot Brynäs ca 2000 skulle det ha varit en seriematch i elitserien gissar jag poå att det skulle varit run 5000 åskådare. Dessutom kan arenan hyras ut till konserter (10 000 ska gå in vid en konsert) och kongresser mm. Så den ska inte bara vara till hockeyn. Just Tingsryd (och Mora) vet jag att det var många som inte gillade hos fansen i Almtuna förra säsongen då vi inte lyckades särskilt bra mot er."
Antiklimax
94-åringen på Emirates Stadium, 2007.
Igår blev en riktig söndag av klassiskt slag med engelsk fotboll. Dock streamad över en skakig lina, men ändå. Tottenham - Man City 1-5, Man Utd - Arsenal 8-2. Vilka enorma käftsmällar, och tråkiga resultat. Jag är inte supporter till något av lagen, men nog hade jag önskat mig något annat. Som bekant är jag inget stort fan av pengarnas intåg och dominans av idrotten (eller samhället för den delen), och därför känns det naturligt tråkigt att Man Citys miljardbygge även spelar bra fotboll. Och även om jag inte är ett stort fan av Arsenal, så ser jag dem gärna vinna. Jag har charmats av Arsene Wengers naivitet och ständiga satsning på ungdomar, han har varit allt vad City inte är. Igår krossades kanske den drömmen för alltid. Igår blev det så våldsamt uppenbart Arsene's naiva tanke inte räckte till mot ett Manchester United som fullständigt åt upp dem flera gånger om. Det var tur att 94-åringen slapp uppleva detta.
***
Repris av digilistan från igår, frukost, koreanskastudier samt dags att ta hand om lite mail, sen är jag redo att ta tag i den här dagen.
***
Gårdagen började dock med friidrotten. Jag skrev något igår om en brist på friidrottsfeber, men likväl gick jag igår hela dagen och laddade för Usain Bolt och finalen i 100 meter. Säga vad man vill om företeelsen, men det här är en man som är större än sin idrott. I nästan vanlig ordning så väntade jag mig ett stordåd av något slag, så snacka om antiklimax. På söndag ser jag Bolt springa 200 meter live, och då får vi hoppas att blixten slår ner istället.
Rögle och Västerås
"LEKSAND ROGLE MORA BORAS VIK TROJA MALMO BOFORS SUNDSVALL IKO ALMTUNA OREBRO SSK"
-
Var börjar man berätta om vår relation till Rögle? Det var en relation som supportermässigt inflammerades ganska rejält under mitten av 90-talet och för sex-sju år framöver. Röglesupportrarna hade rykte om sig att vara ganska stökiga, och de insåg snabbt att en resa till Tingsryd bjöd på mycket av vad de var ute efter. Dackehallen låg på bekvämt avstånd och de visste att i Dackehallen skulle det erbjudas motstånd. Var gång Rögle skulle komma på besök så låg det en förväntan i luften. Vad skulle de ställa till med ikväll? Klimaxet var nog den där fredagsmatchen då bortasektionen länge gapade tom. Ryktet började spridas i hallen om att Röglesupportrarnas buss hade kört i diket, och de nu stod i en snöig vägren någonstans och försökte stoppa bilar för att få lift till Småland. I andra perioden störtade de in genom dörren vid bortastå, och cirkusen var igång igen...
-
Men bortom all rivalitet med Rögle, så kan jag inte låta bli att uppskatta dem för väldigt mycket. På något sätt står de för en läktarkultur som i mångt och mycket påminner om den vi har i Tingsryd. Många av våra värderingar är desamma och vad Rögle tycker om Malmö tycker vi om Växjö. Vad Rögle tycker om Växjö tycker vi om Malmö. Vi hatar allt vad de står för, rätt och slätt.
-
Från Sverigescenen.com; Rögle BK-Tingsryd AIF, Ishockey, Superallsvenskan, 2 februari 2001Efter en svag serieinledning av Rögle kulminerade missnöjet med spelarna och tränaren Lars-Fredrik Nyström i Ängelholms Ishall på fredagskvällen sedan hemmalaget inkasserat ytterligare en smärtsam förlust, 1-4 mot Tingsryd och jumboplats i tabellen. Tränare Nyström hånades från läktarplats under delar av matchen och efteråt då ett 30-tal besvikna Rögle-fans via spelargången försökte ta sig in i lagets omklädningsrum. Dörren till omklädningsrummet var dock låst och i stället utbröt gruff med tillkallande polismän och ordningsvakter som tvingades driva ut fansen från arenan. Även under matchen var det en småstökig stämning och under den andra periodpausen utbröt en mindre skärmytsling mellan fans från de båda lagen i ishallens innandömen.Rögles ordförande Lennart Nordstrand säger till Aftonbladet att "sådana där människor inte hör hemma på en hockeyarena" samt att "detta var droppen". Nu diskuterar Rögle ledningen om tränare Nyström eventuellt är i behov av polisbevakning i samband med kommande matcher.
-
Västerås är faktiskt ännu ett av dessa lag som inte berör mig nämnvärt. Vi har ju egentligen aldrig mött Västerås förrän förra säsongen, då mest minnesvärt blev hemmapremiären mot de gulsvarta. För många var den matchen vår verkligen comeback i Allsvenskan. TAIF gjorde en av sina bättre matcher för säsongen, vann med 6-3 och Loket gjorde fyra poäng. Mycket mer än så kan jag inte erinra mig när det handlar om Västerås.
-
Från Västerås brukar det ju komma en sektion TAIFare till de flesta matcher i de trakterna. De brukar vara 3-4 utflyttade TAIFare samt ett barn med hörselskydd. Jag känner ungkarls-delen av Västerås-sektionen ganskaväl, och han brukar återkommande vara den gladaste personen i sällskapet, då han aldrig behöver köra eller har något ansvar när han kommer hem till Västerås igen.
- För egen del kan jag inte låta bli att minnas det Västerås-laget som spelade i elitserien på 90-talet. Det var Leif Rohlin, Patrik Juhlin Andre Lulin och Alexei Salomatin. Men allra störst för mig var Peter Jacobsson. Han kom till TAIF från just Västerås inför säsongen 95-96. På den tiden var jag inte gammal och var oerhört fascinerad över att det fanns en TAIF-spelare som gick att få på hockeybild om man hade tur, samt som gick att spela med på TV-spel om man valde att lira med Västerås på Elitserien 94-95. Stora ting för en 12-åring.
En youtube-lista
Jag vet att Holger Berndt på TAIF-bloggen för ett tag sen listade de av hans youtube-klipp som hade haft flest klick. Jag är ju förstås inte sämre än att jag kan göra detsamma, och måste säga att jag blev lite förvånad över vilket klipp som var mest sett. Nedan följer de tre populäraste av mina 16 uppladdade klipp.
1. TAIF-låten som kom runt 95-96 någon gång. Totalt 2 381 visningar.
2. Premiär av division 1 säsongen 2009/10. Tingsryd AIF - Nybro 3-2, ackompanjerat av Weeping Willows - Stairs. Totalt 1 733 visningar.
3. Premiär av allettan 2010. HC Vita Hästen - Tingsryds AIF 3 - 4. Gott om folk på bortastå och inledningen på en magisk vår. Totalt 1 265 visningar.
2. Premiär av division 1 säsongen 2009/10. Tingsryd AIF - Nybro 3-2, ackompanjerat av Weeping Willows - Stairs. Totalt 1 733 visningar.
3. Premiär av allettan 2010. HC Vita Hästen - Tingsryds AIF 3 - 4. Gott om folk på bortastå och inledningen på en magisk vår. Totalt 1 265 visningar.
Östasiatiska Sektionen
Jag börjar min söndag med att se SVT´s magasin inför Friidrotts-VM i Daegu. Om inte annat så är det kul att se vilken bild SVT visar av Sydkorea, ett land som jag nu trots allt känner ganska väl. Vad jag har förstått så är mästerskapet ganska kallt hemma i Sverige, och lite så känns det även i Korea. Nu har jag ingen TV, och läser enbart koreanska tidningar på engelska, men det är svårt att få grepp om någon VM-feber i alla fall. Nästa helg beger vi oss dock till Daegu för två dagars tävlande. Biljetterna var så pass billiga så det hade känts dumt att inte passa på när det väl händer. Det känns inte helt fel heller att jag via mina diplomatiska kontakter (vad fint det låter...) sett till att få en inbjudan till den svenska generalkonsulns mottagning för den svenska truppen nästa helg.
***Idag vaknar jag upp utan något pip i öronen. Jag ser gärna att det förbli så. Peppar peppar.
***
Igår kväll hade Stockholms-sektionen kick off med grillfest på Solnajohans innergård. Ett gott initiativ som jag kan avundas. Jag undrar vilka möjligheter det finns till något liknande här. Det bor trots allt runt 500 svenskar i Korea, så nog borde jag tycka att det i alla fall finns en person till som håller på TAIF. Två av 500 personer, 0,4 %. Sett över hela svenska befolkningen så skulle det innebära 36 000 svenska TAIFare. Är det för mycket att hoppas på? Om jag lägger till de tusen svenskarna som finns i Japan, fanns innan Fukushima i alla fall, så skulle två TAIFare utgöra 0,013 % av svenskarna i området, med andra ord 12 000 svenska TAIFare totalt. En siffra som är helt klart i underkant. I så fall så kanske det går att starta Östasiatiska Sektionen?
***Igår slog Joffemannen inofficiellt rekord i antal kommentarer och i att svara på sina egna frågor. Det är kul att se att kommentatorsfältet lever vidare även utan Fredrik Rohdin.
Inspiration
I historien om fyra småländska bönner som åker till Finland för att se på ishockey så finns det en hel del läsvärt för oss med skriv-aspirationer. Det är mest tips om vad man bör undvika som skribent i och för sig. Det är storslaget att kunna läsa om storstadsborna som åker från den ena metropolen till den andra utan att alls verka vilsna. Från att steka på Terassen i Växjö till att göra det i Helsingfors. Steget verkar inte särskilt långt.
"efter att ha käkat upp och känner oss riktigt nöjda så känner vi att vi inte kan sitta här som ett par taifare utan skumpa, sagt och gjort, vi beställer in och flaska och steker lika mycket som dom andra som sitter här ! riktigt najs! vi har ju ändå vunnit och det är u värt att fira lite 
"
"(Och nej, jag är inte ansvarig för de eventuella språkfel eller smileys som finns i texten ovan)
2-0 till TAIF efter två perioder mot Oskarshamn. Det känns lovande. Det blev ingen cola i första pausen, däremot två is-kaffe och en muffins.
2-0 till TAIF efter två perioder mot Oskarshamn. Det känns lovande. Det blev ingen cola i första pausen, däremot två is-kaffe och en muffins.
På gott och ont
Club Ellui har precis öppnat i Seoul. Den uppges vara asiens största klubb och igår var det dags för premiärbesöket. Att klubba i Korea är på många sätt och viss som att gå på ishockey i Växjö. Det är ballonger, konfetti, discomusik, rökmaskiner och laserljus som spelar över besökarna. Men i Korea älskar jag det! Idag vaknade jag dels med träningsvärk i benen efter allt dansande, och, vad betydligt värre är, ett enträget pipande i öronen. Jag hoppas sannerligen att det ger med sig omgående, för tinnitus är verkligen inget jag suktar efter.
***
"Fantastisk livsupplevelse", säger Fredrik Ljungberg om att flytta till Japan för att sparka boll. Och jag är den första att hålla med. Japan är ett galet ställe, en intressant historia och en fascinerande kultur. Att få chansen att bo och leva där på riktigt är få förunnat. Om man dessutom är en fotbollspelare på nedgång, eller en som inte kan räkna med fler stora segrar så tycker jag det är helt rätt att se sig om i världen. Likadant med alla dessa hockeyspelare av relativt god kvalitet som harvar runt i Sverige. Nu är TAIF i allsvenskan och då är nivån trots allt relativt god, men div1-spelare i mindre klubbar som till exempel Olofström eller Mörrum kunde jag unna att ge sig ut ett par år på äventyr. Varför gör inte fler som Anders Olsson, som spelade något år i Nordamerika och i Italien?Men visst, jag förstår att inte alla har samma levnadssituation som jag, då det är ganska enkelt att riva upp rötterna och ge sig ut i världen med jämna mellanrum.
***
När jag kom hem från klubben inatt (imorse) så kunde jag läsa att vi hade slagit Mörrum med 2-1. En seger är alltid en seger, men nog kändes det inte som ett övertygande resultat. Och inte har rapporterna från matchen heller varit direkt glädjande. Nu sitter jag och följer IKO - TAIF via everysport med radiosporten i bakgrunden. Det är på många sätt ett väldigt bristfälligt sätt att följa en ishockeymatch men det är bättre än inget, och det ger trots allt en känsla av att man i alla fall är lite närvarande. Efter 2x 1-2/2-1 så känns det som en bra insats och segermarginal med 2-3 mål hade kännts bra. Det är mållöst efter 10 minuter och jag funderar på om jag ska vänta till paus för att springa till 7Eleven runt hörnet för att köpa mig en cola.
På tal om Tomas Larsson
Med tanke på vad Tomas Larsson hittade på i Olofström, så letade Mjörnberg upp det här klippet. Något jag inte hade koll på att numera vår Tomas Larsson var del av.
Leksand och Almtuna
"LEKSAND ROGLE MORA BORAS VIK TROJA MALMO BOFORS SUNDSVALL IKO ALMTUNA OREBRO SSK"
- Så fort Manchester United har spelat match så fylls min facebook av kommentarer av personer från Åryd (Lakers-supporters?), Växjö, Vederslöv, Göteborg och andra orter som envist vill vara Vi med Manchester United. Visst, det finns folk i Sverige som med jämna mellanrum åker över till de brittiska öarna för att se sitt favoritlag, men majoriteten följer sitt lag via TV, sjunger 'Glory, glory Man Utd', och kallar Old Trafford för hemmaplan samt Eric Cantona för kung. Någonstans tycker jag det är så förbannat fel. För att vara Vi med sitt favoritlag så ska det finnas en tvåvägs-kommunikation, möten, och fysisk kontakt. Att säga säg älska sitt favoritlag som man aldrig har sett live är som att vara förälskad i den där tjejen man bara har chattat med på någon dating-sajt. Kärlek kan klara avstånd, men med jämna mellanrum krävs dett man får hålla sin älskade i hand också för att kärleken ska vara på riktigt.
Precis som det finns Man Utd-fans som aldrig ser sina favoriter, så svämmar Sverige över av postorder-supportrar som aldrig åker till Dalarna för att se sitt lag. Och precis som alla andra så känner jag att det inte är helt ok. Jag har vänner som är Leksand-supportrar som bor i Växjö, som med jämna mellanrum är i Ejendals Arena och som i princip ser lika många, om inte fler, matcher med sitt favoritlag än vad jag gör om året. Så det säger jag ingenting om, men sån är dessvärre inte majoriteten. Att gång på gång se bortasektionen i Dackehallen fyllas av skåningar, smålänningar och ölänningar när Leksand kommer på besök kan störa mig något oerhört.
- Men jag gillar att spela mot Leksand. Det känns som om vi alltid vinner. Med tanke på att Leksand är ett kroniskt topplag så får våra 11 poäng på de senaste 8 matcherna mot Leksand anses vara väldigt bra. Leksand can we play you every week?
- En av tidernas mest klassiska resor hade Leksand som slutmål, jag har skrivit om den förr och den redogörelsen finner du här.
- Jag fick en kommentar nedan av en Almtuna-supporter (!) som bad mig länka i deras forum när jag hade skrivit om Almtuna. Jag är väldigt rädd att han kommer bli besviken. Christoffer From-Björk, Victor Rollin-Carlsson och Julius Larsson. Mycket mer än så tänker jag inte på när jag tänker på Almtuna. Hur jag än vrider och vänder på det så ger Almtuna mig inga som helst associationer. Jag skrev igår att Altuna tillhör den kategorin lag lag som inte bekommer mig nämnvärt, och det är jag nog inte ensam om att tänka.
- Finns det någon läsare som kanske har något trevligt minne från Uppsala att dela med sig av? För egen del har jag aldrig varit i varken Uppsala eller i Gränbyhallen.
- Min okunskap innebär givetvis inte att jag samtidigt inte är imponerad av Almtuna. De gör det bra med små resurser. För ett lag, som i mina ögon, varken har publik, sponsorer eller intresse så spelar de i Allsvenskan och tillhör toppen. Ett lag som med andra ord är för litet för Allsvenskan. En humla som flyger och så vidare. Visst låter det bekant? Så istället för att vara oberörd av Almtuna så borde jag kanske börja beundra dem istället.
Man down
Åh Rihanna, så bra!
***Jetlagen har varit relativt påtaglig sen jag kom till Korea för snart två veckor sedan. Den första veckan var galen men nu har det börjat ordna till sig. Nu sover jag förhållandevis bra, på rätt tider, men det händer fortfarande att jag brukar vakna upp mitt i natten och det är praktiskt taget omöjligt att somna om igen. Det vanligaste då är att jag sätter på något avsnitt av P3 dokumentär att somna om till. Natten till igår vaknade jag till och insåg att det trots allt spelades hockey i Olofström som jag skulle kunna följa. Klockan var 03.43 när jag satte på datorn. Vi låg under med 0-2 och tredje perioden skulle precis inledas. Det där var jag inte så sugen på att följa så jag stängde av datorn ganska omgående igen.
***
- Det känns mycket inspirerande att vi nu har en av Sveriges mest kända hockeyprofiler Mikael Fahlander i vår sportgrupp säger Asplövens ordförande Erik Hornmalm.
***
- Det känns mycket inspirerande att vi nu har en av Sveriges mest kända hockeyprofiler Mikael Fahlander i vår sportgrupp säger Asplövens ordförande Erik Hornmalm.
Nåja, känd - ökänd... What´s the difference?
***
Baseball är ofantligt stort i Korea. Mycket av den koreanska kulturen försöker jag förstå och ta till mig. Men jag kommer aldrig att bli så pass naiv att jag kommer försöka säga åt er att baseball är något att ha. Jag kommer troligtvis aldrig att förstå charmen i den här långsammare varianten av bränboll. Dock har jag hittat något jag gillar. Likt golfens drivingranges finns det här och var på gatorna batting-ranges. Man går helt enkelt in i en bur, får ett slagträ av metall och står öga mot öga med en maskin som matar bollar mot dig i en mördande hastighet. Beroende på var du träffar och hur hårt så får du poäng. Ett perfekt sätt imponera på tjejer eller trycka ner nytillkomna korea-besökare, om man så vill.
I väntan på att få kissa
Tunnelbanan i Seoul är suverän. Linjerna är väl utbyggda och det är väldigt enkelt att ta sig fram. Det förhindrar dock inte att man ibland kan vara väldigt långt hemifrån och får spendera en ansenlig tid på metron. Vägen blir inte kortare när man som ikväll har druckit ett par öl som börjar göra sig påminda. Då jag dessutom hade lyckats komma med expresslinjen som går en gång i halvtimmen, och tar mig hem på 20 minuter istället för 45, så är det inte värt att hoppa av tåget för att gå på toa. Så för att skingra tankarna så försökte jag komma på något bra att blogga om. Jag gick vidare till att försöka se om jag kunde komma på alla allsvenska lagen, vilket jag till slut lyckades med. Jag skrev upp dem på telefonen för att hålla mig än mer sysselsatt.
"LEKSAND ROGLE MORA BORAS VIK TROJA MALMO BOFORS SUNDSVALL IKO ALMTUNA OREBRO SSK"
Varför lagen kom i just den ordningen, och varför det tog mig fem minuter extra att komma på Örebro och Södertälje kan jag inte svara på. Hur som helst så slog det mig att det går att dela upp de allsvenska lagen i olika kategorier. Det finns lag som är storklubbarna i Allsvenskan (Södertälje, Malmö och Leksand), det finns lag som vi har en rivalitet med sedan förr (Troja, Rögle och Oskarshamn), det finns lag som vi har en rivalitet med sedan div 1-åren (Örebro och Borås) och sedan finns det lag som inte bekommer mig nämnvärt (Almtuna, Sundsvall, Västerås,Bofors och Mora). Därför bestämde mig för att, med start från och med imorgon, skriva ner mina tankar om vart och ett av lagen.
Det kommer i vanlig ordning inte att handla om resultat i träningsmatcher, nyförvärv eller power play-uppställningar. Sånt överlåter jag istället åt den bästa, största och betydligt mer givande TAIF-bloggen. Istället tänker jag göra vad jag är bäst på, det vill säga att bland annat återupprepa alla de historier och anledningar till varför jag tycker som jag gör om de diverse lagen. Om när jag blev utkastad i Södertälje, när vi dansade i Ängelhoms hishall, om varför vi hatade Troja över allt annat och varför vi aldrig ska åka till Borås för att se ishockey igen. Alla de där historierna som vi har tröttnat på att både berätta och att höra, men som utgör vår historia och vår identitet. Det som utgör vårt förgångna, som bygger en grund för att satsa mot framtiden.
Och jadå, jag hann i tid till toaletten.
Heja Björklund
Bara två spelade matcher, fine. Men likväl har Christoffer Björklund gort 2+3 poäng. Vi har alla en förkärlek till det gamla div1-laget som tog oss upp i Allsvenskan. Därför vore det naturligtvis glädjande om Björklund kunde höja sig ännu ett snäpp och spela sig in i allsvenskan på riktigt. Det känns som om Björklund har varit med ett tag nu, men han är trots allt bara 23 år och gör sin femte säsong sedan han värvades från Borlänge.
***
***
I våras fick jag äran (?) att träffa handelsminister Ewa Björling. Samma minister som för något år sedan försökte sälja svensk övervakningsutrustning till Libyen och Muammar Gaddafi. Samma Gaddafi som nu allmänt betraktas som paria, även av den svenska regerigen. Det svänger fort.
***
Den socialt marginaliserade underklassen tar ut sin frustration genom att plundra och göra upplopp. Är då verkligen hårdare tag, mindre bidrag, allvarligare straff och mer övervakning är rätt väg att gå? I England kör de i alla fall på Mubarak-stilen, och två män, 20 och 22 år gamla, har dömts till fyra års fängelse vardera för deras försök att via Facebook mana till upplopp. Europa är en i tråkigt neråtgående spiral och snart kanske även jag får börja tänka på vad jag skriver så jag inte blir ställd inför rätta.
***
Den socialt marginaliserade underklassen tar ut sin frustration genom att plundra och göra upplopp. Är då verkligen hårdare tag, mindre bidrag, allvarligare straff och mer övervakning är rätt väg att gå? I England kör de i alla fall på Mubarak-stilen, och två män, 20 och 22 år gamla, har dömts till fyra års fängelse vardera för deras försök att via Facebook mana till upplopp. Europa är en i tråkigt neråtgående spiral och snart kanske även jag får börja tänka på vad jag skriver så jag inte blir ställd inför rätta.
***
Hur lever jag mitt liv nu för tiden? Jag umgås med vänner, pluggar koreanska, hänger på caféer, läser böcker, bildar mig och mår allmänt bra. I grund och botten väntar jag på att det ska lösa sig med arbetstillstånd och dylikt så jag kan komma igång med någon slags vardag igen. För hur man än vänder och vrider på det så är det ganska långtråkigt att vara ledig, när alla andra arbetar.
***
Folk är givetvis alltid ansvariga för sina egna handlingar, men man löser inget om man inte försöker förstå och förebygga bakomliggande orsaker och anledningar.
Hur lever jag mitt liv nu för tiden? Jag umgås med vänner, pluggar koreanska, hänger på caféer, läser böcker, bildar mig och mår allmänt bra. I grund och botten väntar jag på att det ska lösa sig med arbetstillstånd och dylikt så jag kan komma igång med någon slags vardag igen. För hur man än vänder och vrider på det så är det ganska långtråkigt att vara ledig, när alla andra arbetar.
***
Folk är givetvis alltid ansvariga för sina egna handlingar, men man löser inget om man inte försöker förstå och förebygga bakomliggande orsaker och anledningar.
Juniorfrågor
Var finns han nu?
Efter segern mot Huddinge så tvingas jag inse att jag måste lära mig en hel del nya namn den här säsongen. Sebastian Nykvist, Anton Högberg, Jesper Olsson, Sebastian Ottosson och Filip Owesson utgjorde den så kallade juniorfemman. Dessutom spelade både Oscar Carlsson och Linus Olsson i någon av de andra tre formationerna. Vem som är vem, och var de kommer ifrån är i nuläget väldigt suddigt för mig. Jag vet att Nykvist är son till Staffan Nykvist, Ottosson kom från LHC samt lirar i landslaget och Filip Owessons namn har figurerat i j-laget i många år. Men det är ungefär allt jag vet om dem. Jag antar och hoppas att det så småningom kommer att falla på plats allt mer.
***Idag vaknade jag upp till nyheterna om att regimen Libyen har fallit. Folket strömmar till Gröna Torget för att fira och Muammar Gaddafis dagar vara räknade. Även om vi ännu inte vet vart rebellerna vill ta landet så får det lov att tas emot som goda nyheter. Framför allt glädjs jag åt att det här kanske kan ses som ett lyckat ingripande från det internationella samfundet när regimer bryter mot de mänskliga rättigheterna. Efter Irak kändes det som om stödet för liknande aktioner var lägre än någonsin. Kan vi hoppas att Syrien står näst? Eller Nordkorea kanske?
***På tal om juniorer så kan jag inte låta bli att sakna Kevin Carlssons namn bland juniorerna. Laguppställningarna för J20 är inte ännu uppdaterade, så jag kan inte heller se om han är uppskriven för TAIF J20 i år. Återigen, någon som har koll på var han håller hus?
***
Anton Högberg - moderklubb Göteborgs IK, Oskar Carlsson - Vimmerby HC, Linus Olsson - Tingsryds AIF, Nykvist - Wasa, Owesson - Tingsryds AIF, Jesper Olsson - Sölvesborgs IK samt Ottosson - KRIF. Om satsningen med en juniorfemma fortsätter så undrar jag hur länge det dröjer innan femman får ett fyndigt namn.
***
Det har funnits långtgående planer på att besöka Nordkorea inom de närmsta veckorna. Det är dyrt och det är väldigt kontrollerat, men det är möjligt att göra resan från Kina. Den planen gick dock i stöpet idag när det visade sig vara omöjligt för mig att i Sydkorea få ett dugligt Kinesiskt visum. Dock måste jag fortfarande lämna landet för att få ett koreanskt arbetsvisum, så vi får se vad det blir. Manilla kanske.
***
Anton Högberg - moderklubb Göteborgs IK, Oskar Carlsson - Vimmerby HC, Linus Olsson - Tingsryds AIF, Nykvist - Wasa, Owesson - Tingsryds AIF, Jesper Olsson - Sölvesborgs IK samt Ottosson - KRIF. Om satsningen med en juniorfemma fortsätter så undrar jag hur länge det dröjer innan femman får ett fyndigt namn.
***
Det har funnits långtgående planer på att besöka Nordkorea inom de närmsta veckorna. Det är dyrt och det är väldigt kontrollerat, men det är möjligt att göra resan från Kina. Den planen gick dock i stöpet idag när det visade sig vara omöjligt för mig att i Sydkorea få ett dugligt Kinesiskt visum. Dock måste jag fortfarande lämna landet för att få ett koreanskt arbetsvisum, så vi får se vad det blir. Manilla kanske.
Ett lag - tillsammans
Igår skrev jag något om att Seoul är stort. Aftonbladet och Marcus Leifby kontrade med att skriva om att Tingsryd är litet. En artikel som givetvis fick metropoliterna i både Växjö och Karlskrona att spritta till av förtjusning. Kanske är det ordet 'tillsammans' som sticker i ögonen på utomstående? Men för den som tar av sig sina färgade glasögon och för en sekund är beredd att ta verkligheten för vad den är, så är det här ett riktigt bra beslut av TAIF. De kan orera hur mycket de vill om att det nog inte går att köpa en café latte på Börjes, eller att det inte finns något Nöjesplats likt Oleo i Tingsryd. Men det är är helt ovidkommande. Det är tydligt att det här beslutet har lett till att vi får ett lag i år, ett lag med betydligt bättre sammanhållning än förra säsongen. Detta är något som redan har påpekats av folk både i och runt laget i flera intervjuer.
Det går inte sätta fingret på när lagkänsla rent konkret ger sig till känna. Men jag vet själv, efter många år med innebandyn, att ett lag där spelarna trivs med varandra presterar oerhört mycket bättre. Jag har aldrig varit någon innebandystjärna, innan jag började spela i Korea det vill säga, men jag har alltid spelat en stor roll i laget eftersom jag har varit väldigt bra för just lagsammanhållningen. Att halva laget lämnar omklädningsrummet mereller mindre omgående när träningen är över är inte hållbart. Träningar må vara viktiga, men det är i omklädningsrummet efter träningen som ett lag skapas. Ett lag där spelare inte tittar snett på varandra, ett lag där alla kan umgås och där alla känner en gemenskap och delaktighet är vad vi alla vill ha. Om TAIF´s beslut att inte längre ha en massa pendlare i laget bidrar till en bättre lagsammanhållning, då är det ett klockrent beslut.
Men, om man kommer från Moheda och känner sig priviligerad över att kunna åka in till Grand Samarkand eller till Oxtorget för att titta på storbildsskärmen så förstår jag att en sån här nyhet kan vara svår att ta till sig.
Lördag
Inte ens terassen i Växjö kan mäta sig med nattklubbarna i Seoul. Att bästa klubben Eden alltid går i grönt skadar inte heller. Seoul är en stor stad och mina vänner är utspridda. Men igår samlades vi till en storslagen klubb-kväll ihop med ett par vänner från 2009 som är på besök i landet. Jag skulle aldrig få för mig att lyssna på electro, men att gå ut och dansa till det är oslagbart.
***
Idag tar TAIF emot Huddinge och lyteskomiken om morötter går hög. För egen del kan jag inte låta bli att vara lite orolig över att allsvenskans bästa back förra säsongen fortfarande inte spelar. Jag har missat vad det egentligen är för fel på Koivisto men jag tar för givet att det är en skada som är problemet. Finns det någon som har bättre koll? Det går väl knappast nog påpeka hur viktig Koivisto kommer att vara för det här laget. Han styr vårt power play, han gör mål och han har oerhört mycket rutin att dela med sig av till alla valparna. Är det någon spelare jag inte ens vilja behöva vara orolig över, så är det Koivisto.
***
Att inget göra är aldrig att ta ansvar.
***
***
Idag tar TAIF emot Huddinge och lyteskomiken om morötter går hög. För egen del kan jag inte låta bli att vara lite orolig över att allsvenskans bästa back förra säsongen fortfarande inte spelar. Jag har missat vad det egentligen är för fel på Koivisto men jag tar för givet att det är en skada som är problemet. Finns det någon som har bättre koll? Det går väl knappast nog påpeka hur viktig Koivisto kommer att vara för det här laget. Han styr vårt power play, han gör mål och han har oerhört mycket rutin att dela med sig av till alla valparna. Är det någon spelare jag inte ens vilja behöva vara orolig över, så är det Koivisto.
***
Att inget göra är aldrig att ta ansvar.
***
På tal om backar så läser jag idag i SMP att Marcus Johansson inte får mycket speltid (ingen alls till och med) i sin klubb. I somras så hade jag varit beredd att sätta mycket av min heder på att Laudius och Macke Lenhovda troligtvis skulle bli två av våra första nyförvärv. Hälften rätt i alla fall, än så länge.
Det är fler än jag som kommer ihåg
"Alla har glömt" sjunger Tova Carsson. Men inte jag, och uppenbarligen inte Eldebrink heller. Olof Einarsson debuterade i Tingsryds A-lag redan 1995 mot Södertälje. – "Jag minns det mycket väl eftersom jag fick möta min store idol på den tiden; Anders Eldebrink", har Einarsson sagt. Idag talar Eldebrink ut i Aftonbladet på samma ämne.
Right on
Jag fick precis ett mail från s24.se, något ord om ändringar i spelschemat nämndes dock inte utan enbart massa tjafs om hur oerhört bra de kommer bevaka mitt favoritlag i allsvenskan i höst. Jag antar att de därmed står fast vid sitt något suspekta beslut från häromdagen.
***
Vad jag gör i Korea den här gången? Det kanske skulle nämnas så slipper ni undra. Efter att ha varit här under två perioder tidigare med förutbestämda uppgifter så åkte jag nu hit igen för att helt enkelt skaffa mig ett jobb. Nu är det dags att stå på egna ben och ta de första stegen mot en eventuell framtid. Tanken är att skaffa mig ett jobb i någon av de organisationer som jobbar med mänskliga rättigheter, eller brist på desamma, i NordKorea. Idag var jag på en intervju som kändes som en fullträff, och om allt faller på plats så är det nog både ett drömjobb och ett första steg mot det där Nobelpriset.
***
– "Detta vi upplever är en unik idrottshistoria", säger Anders Öman till SMP idag. Var det någon som sa hybris och storhetsvansinne?
Förståligt, men inte logiskt
2/10 Leksand - Tingsryd
18/10 Tingsryd - Rögle
4/11 Tingsryds - Malmö
6/11 Tingsryds - Leksand
Viasat är givetvis ett vinstdrivande företag, och inte någon statlig nyhetskanal som ska vara objektiv och rättvis. Men jag undrar om de ändå inte tjänat lite mer på att fördela matcherna på ett annat vis. Nu är det här en ganska stor petitess och på sätt och vis inte mycket att göra åt, men för en annan som bor utomlands så hade jag gärna sett att ytterligare ett par av våra matcher sändes.
6/11 Tingsryds - Leksand
...det var allt Viasat och S24 valde att bjuda på i de TV och nätsändningar för hösten som har presenterats i dagarna. Jag måste säga att jag inte riktigt förstår logiken i de valen. Nog förstår jag att Leksand, Rögle och Malmö drar betydligt fler TV-tittare än vad TAIF gör. Framför allt sändningar från våra hemmamatcher lockar nog inte så många enskilda utsocknes TAIF-supporters (även om det givetvis finns), då majoriteten av de som vill se matchen troligtvis tar sig till Dackehallen. Däremot hade jag gissat att våra bortamatcher nog kunde varit värda att sända som betalmatcher över nätet. Om vi jämför med andra 'mindre' lag med liknande, eller mindre fanbase, så kan vi jämföra våra fyra matcher med Almtunas tio, Trojas nio, Bofors åtta, Oskarshamns sju och Borås sex. De enda som visas mindre än oss är Sundsvall, som bara sänds två gånger. Det finns väldigt många TAIFare som skulle köpa en bortamatch, vilket motstånd det än vore. Definitivt lika många som det finns Trojafans, Almtunafans eller Oskarshamnare i alla fall. Det är jag fullt övertygad om.
Viasat är givetvis ett vinstdrivande företag, och inte någon statlig nyhetskanal som ska vara objektiv och rättvis. Men jag undrar om de ändå inte tjänat lite mer på att fördela matcherna på ett annat vis. Nu är det här en ganska stor petitess och på sätt och vis inte mycket att göra åt, men för en annan som bor utomlands så hade jag gärna sett att ytterligare ett par av våra matcher sändes.
Dagens boktips
Ninaninanina... Jag tipsade om boken för någon vecka sedan på facebook, men då bloggen är mitt egentliga medium så lägger jag upp en länk även här. Jag rekommenderar starkt "Det bästa ur Liven längs linjen och Den nya världsfotbollen" av Erik Niva. Det känns som en stor paradox att en skribent från aftonbladet på många sätt och vis står för samma idrottsideologi som vi TAIFare generellt sett vill lyfta fram. Men Niva och Simon Blanks blogg har länge varit det mest läsvärda på nätet. Och Nivas krönikor, som är samlade i den här boken, håller alltid hög klass. Boken beskriver i princip Nivas syn på den nya fotbollen på samma vis som jag försöker beskriva den moderna ishockeyn i den här bloggen.
Nivas berättelser kopplas till samhällsföreteelser och politiska frågor. Det är berättelserna om den nordirländska fotbollen som stunom används som brobyggare och stundom som slagträ i den politiska och religiösa konflikten. Det handlar om fotboll som ett misslyckat verktyg i den danska integrationen. Det är de engelska supportrarna som inte längre har råd att se sina favoritlag på arenorna då utländska turister på läktarna ger bättre avkastning. Det handlar om den moderna fotbollen som på mångt och mycket avspeglar det samhället där vi lever, där jaget ofta är större än jaget , där framgång mäts i pengar och där supporterskap mäts i antal klick i någon internetomröstning. Boken är en samhällsbetraktelse genom fotbollens ögon.
Nivas berättelser kopplas till samhällsföreteelser och politiska frågor. Det är berättelserna om den nordirländska fotbollen som stunom används som brobyggare och stundom som slagträ i den politiska och religiösa konflikten. Det handlar om fotboll som ett misslyckat verktyg i den danska integrationen. Det är de engelska supportrarna som inte längre har råd att se sina favoritlag på arenorna då utländska turister på läktarna ger bättre avkastning. Det handlar om den moderna fotbollen som på mångt och mycket avspeglar det samhället där vi lever, där jaget ofta är större än jaget , där framgång mäts i pengar och där supporterskap mäts i antal klick i någon internetomröstning. Boken är en samhällsbetraktelse genom fotbollens ögon.
Innebandytankar
Nog för att det är ett par veckor sedan nu, men jag tycker ändå att innebandymatchen mellan TAIF och GB är värd att nämna. Som ni säkert känner till så har jag i alla år ägnat mig åt att vara en medioker innebandyspelare runt om i Kronoberg. I och med min flytt till Korea så har jag stigit i innebandy-hierarkin och är här en spelare av yttersta klass som tillhör de 4-5 bästa i ligan och tränar ihop med landslaget. Därför kändes det som ett ganska naturligt steg i min stegrande innebandykarriär att komma hem till Sverige och helt plötsligt vara aktuell för att spela uppvisningsmatcher i innebandy.
Även om SMP skrev att TAIF körde över oss, så tycker jag att det var en ganska jämn match. Jag hade väntat mig att hockeylirarna skulle ha betydligt mer att ge på innebandyplanen. Hade det inte varit för att orken tröt hos supportrarna i slutet av matchen så hade nog inte siffrorna runnit iväg som de gjorde. Och hade TAIF ställt upp med en riktig innebandymålvakt istället för en Johan Salomonsson med benskydd, klubba och plockhandske så hade definitivt undertecknad gjort i alla fall ett mål.
Men, nu var kanske inte resultatet det viktigaste i den här matchen så ingen anledning att tjata om det. Det var helt klart en rolig match att spela, och väldigt roligt att det kom så pass mycket publik som det gjorde. Den enda besvikelsen för egen del var att Robin Jacobsson inte nappade på mina inviter till lite gruff. I flera byten så slog jag honom på vaderna med klubban för att få en reaktion, men han skrattade mest åt det hela. Jag antar att jag kanske ska vara glad åt det så här i efterhand. Ett roligt event i alla fall och förhoppningsvis blir det en chans till revansch nästa år.
Tillbaka
Ni är många som nu ser fram emot den nya ishockeysäsongen. Samtidigt som ni var på ishockey i torsdags så landade jag på Narita Airport i Tokyo. En snabb mellanlandning och sen var jag på väg till Korea. Igen. Men även om det geografiska avståndet är långt så betyder det att jag inte följer vårt TAIF.
På sätt och vis har jag under våren och sommaren varit närmare TAIF än vad jag har varit tidigare. Det pågår ett förändringsarbete inom TAIF, ett arbete som jag är stolt över att vara en liten, liten del av. Det finns många som funderar på hur vi kan förbättra TAIF och den bild som omgivningen har av oss. Det är uppenbart att TAIF förra säsongen inte levde upp till förväntningar och de ideal vi vill stå för. Därför krävs det åtgärder för att i framtiden förhindra att samma situation uppstår. Jag har nära kontakt personer som ideologiskt jobbar med att förbättra TAIF och ge en mer enhetlig bild utåt. Men framför allt hur vi kan särskilja TAIF från andra föreningar. Vi har något unikt i TAIF, och vi ska vara stolta över att lyfta fram det.
Det är med glädje jag hör att TAIF har tagit emot vissa av de ideér som har förts fram, och verkar vara beredda att anamma dem. Det här kan bli något stort för TAIF, och kan vara ett avgörande vägval för att visa att vi inte är ett Sundsvall, Borås eller Almtuna som ingen bryr sig om. Och vi är inte heller något Malmö, Växjö eller dylikt poplag som behöver locka pubilken med falsk make up. Vi finns där för Tingsryd AIF och för det Tingsryd står för, oavsett om vi har de där extra rökmaskinerna eller ej.
Det finns något speciellt i Tingsryd, och om föreningen vågar ta de avgörande stegen så kan TAIF bli pionjärer och förebilder för något nytt. Det finns en bekväm trygghet att vara en förening i mängden. För sticka ut från mängden så krävs det mod. Har vi modet att vara nyskapande och gå ifrån fastställda normer om hur en hockeyförening ska se ut och agera? På sätt och vis tror jag att vi måste våga. TAIF har inte råd att vara ett mediokert Sundsvall som inte berör eller engagerar. TAIFs framtid ligger i att ta ett steg tillbaka, tillbaka till rötterna och tillbaka till vårt ursprung.
Gröna Brigaden har tagit ett första steg genom att byta tillbaka till en logga som är ett tydligt steg emot strömmen. Ett steg ifrån den värld som jag skrev om här. Medans andra klubbar byter logga till något nytt och färgsprakande så byter Gröna Brigaden logga till en som visar på den historia som föreningen vilar på. En förändring som inte många andra föreningar hade varit beredda att göra. TAIF har liknande förändringar i antågande, och jag hoppas att TAIF verkligen gör dem, och att vi är beredda att ta emot förändringarna och förstår att det i längden kommer att stärka vår förening.
Stolthet, Hjärta, Tradition. Mot framtiden, med historien i ryggen.
