Stolthet, Hjärta, Tradition

Tunnelbanan i Seoul är suverän. Linjerna är väl utbyggda och det är väldigt enkelt att ta sig fram. Det förhindrar dock inte att man ibland kan vara väldigt långt hemifrån och får spendera en ansenlig tid på metron. Vägen blir inte kortare när man som ikväll har druckit ett par öl som börjar göra sig påminda. Då jag dessutom hade lyckats komma med expresslinjen som går en gång i halvtimmen, och tar mig hem på 20 minuter istället för 45, så är det inte värt att hoppa av tåget för att gå på toa. Så för att skingra tankarna så försökte jag komma på något bra att blogga om. Jag gick vidare till att försöka se om jag kunde komma på alla allsvenska lagen, vilket jag till slut lyckades med. Jag skrev upp dem på telefonen för att hålla mig än mer sysselsatt.

Varför lagen kom i just den ordningen, och varför det tog mig fem minuter extra att komma på Örebro och Södertälje kan jag inte svara på. Hur som helst så slog det mig att det går att dela upp de allsvenska lagen i olika kategorier. Det finns lag som är storklubbarna i Allsvenskan (Södertälje, Malmö och Leksand), det finns lag som vi har en rivalitet med sedan förr (Troja, Rögle och Oskarshamn), det finns lag som vi har en rivalitet med sedan div 1-åren (Örebro och Borås) och sedan finns det lag som inte bekommer mig nämnvärt (Almtuna, Sundsvall, Västerås,Bofors och Mora). Därför bestämde mig för att, med start från och med imorgon, skriva ner mina tankar om vart och ett av lagen.

Det kommer i vanlig ordning inte att handla om resultat i träningsmatcher, nyförvärv eller power play-uppställningar. Sånt överlåter jag istället åt den bästa, största och betydligt mer givande TAIF-bloggen. Istället tänker jag göra vad jag är bäst på, det vill säga att bland annat återupprepa alla de historier och anledningar till varför jag tycker som jag gör om de diverse lagen. Om när jag blev utkastad i Södertälje, när vi dansade i Ängelhoms hishall, om varför vi hatade Troja över allt annat och varför vi aldrig ska åka till Borås för att se ishockey igen. Alla de där historierna som vi har tröttnat på att både berätta och att höra, men som utgör vår historia och vår identitet. Det som utgör vårt förgångna, som bygger en grund för att satsa mot framtiden.

Och jadå, jag hann i tid till toaletten.