Stolthet, Hjärta, Tradition

Det blev en dubbelutvisning för roughing i i j18-matchen mot Nässjö. Kan någon junior förklara poängen med att boxa på motståndarens galler? Nässjös Rasmus Nilsson passade dessutom på att dra på sig två utvisnignar för roughing, en i första och en i trede perioden. "Har du fått en rejäl snyting på en gallerhjälm skulle du förstå. De susar nästan lika bra i kupan som utan galler.", hälsar Gröna Brigadens ordförande. Matchen sedan vann Nässjö med 2-0 inför 73 åskådare i Dackehallen.

Igår eftermiddag gick jag en utbildning i hjärt och lungräddning. Det känns som kunskap som är väldigt bra att bära med sig, och som man nog inte kan upprepa tillräckligt många gånger. Så nu har jag gått igenom det, och känner rmig trygg i att få liv i de döda.
***
I fredags hade vi 2 400 på läktarna i Dackehallen. Mot Djurgården. Mot ett Djurgården med fler profiler än någon tidigare motståndare vi har tagit emot.Hade det varit för 4-5 år sedan så hade det naturligtvis varit smockfyllt på läktarna. På Gröna Brigadens hemsida publicerades en krönika på samma ämne efter derbyt i Ljungby, en match som sällan har känts så avslage. Det har skett en nergång, det kan ingen förneka. Individuellt för oss i Tingsryd så tror jag det beror mycket på två saker, dels har vi ett lag som i princip ingen kan identifiera sig med. Profilerna är få och spelarna kunde likaväl representerat Oskarshamn eller Mörrum utan att någon hade reagerat. Dessutom har vi förstås blivit lidande efter att vi gick upp i Allsvenskan igen. Under så många år var det drömmen och det mål som legitimerade hela vår existens. Men nu när vi är uppe i allsvenskan då, vad ska vi nu sikta på? Luften har på sätt och vis gått ur läktarna en aning. Den riktiga desperationen finns inte längre. Men, det är inte bara i Tingsryd vi ser det här tycker jag. Det känns som om i stort sett samtliga arenaidrotter lider av sviktande publiksiffror. Och vad beror det på? Det ekonomiska läget? För många matcher? För många TV-sända matcher?
***
Nu kommer Kalla på sista sträckan. Heja Sverige!
***
Igår blev det en ganska svidande innebandyförlust. Toppmöte, jämn match och en motståndare som var bra på att utnyttja våra misstag gjorde att vi inte kunde forstätta på vår fina svit. Men likväl skrapade vi ihop resterna, tog oss i kragen och gjorde oss fina för kvällen. Det blev en inflyttningsfest på gamla Norr i Växjö, och även om vi hade väldigt trevligt så var det svårt att få till den rätta tändningen. Men när övriga välkammade gossar styrde mot drinkbordet på Grace så fällde jag upp luvan, smet in i skuggorna och gick hemåt. Det var ett beslut som jag är väldigt nöjd med i dag om inte annat.

Lördagmorgon, frukost och På Spåret. Idag väntar en stor inebandymatch så det gäller att ladda upp på bästa sätt. På Spåret är ett väldigt bra sätt, även om jag tycker programmet allt för mycket numera handlar om ordlekar och rebusar än om ren kunskap. Kaffet på maten avnjuts istället till Vinterstudion, en kär återkomst för väldigt många förstås. Men framför allt gör sig vinterstudion bra som bakgrunds-TV. Så kör jag en lördagmorgon med städ, diskning och lite möblering ihop med Pops och grabbarna.
***
Det finns väl dessvärre ingen som mäter istiden för varje spelare i Allsvenskan, och kanske har jag helt fel för mig. Men hur mycket spelade egentligen Strömberg igår? Kändes som om han knappt var på isen de två första perioderna, bortsett från i powerplay. Jag kan säkert ha, men känslan var påtaglig.
***
Många påpekade hur fjantigt det var att uppröras över Sverigedemokraternas järnörsvideo, eftersom det väl inte var någon förvåning att Sverigedemokraterna är rasister. Men själv tycker jag ändå att det är bra att ta fram bevis även på det uppenbara, eftersom då inte ens de mest hängivna eller de mest förblindade kan blunda längre. Vi vet alla att det fuskas med assist inom hockeyn. Det är inte ovanligt att spelare åker fram till domarna i paus för att snacka till sig en andraassist. Domaren lider inte för det, och för spelaren ser det betydligt bättre ut efter en säsong med 7-8 påhittade andraassist när nästa kontrakt ska förhandlas. Igår var det Dean Kukan som slarvade med pucken utmed sargen, Djurgårdens Marcus Sörensen snodde åt sig den, och serverar Henrik Eriksson till 0-1. I statistiken får tydligen även Michael Holmqvist en assist, men det är ju förstås inte rätt. Det är inget stort scoop, men ibland kan det vara bra att bekräfta även det uppenbara.  

***

När jag var väldigt ung så var jag dagbarn hos en kvinna som höll väldigt strängt på torsdagstraditionerna. Först åt man ärtsoppa, sen fick man pannkakor. Trots att jag inte gillade ärtsoppa så var det naturligtvis värt att sleva i sig ett par skedar för att komma åt ärtsoppan. Nu för tiden, nu kokar jag gladeligen ärtsoppa utan att ens  fundera på pannkakorna efteråt.

I och med flytten, införskaffandet av en enormt stor TV samt återupptäckten av min DVD-samling så har jag också återfunnit min kärlek för Seinfeld.Tråkiga, egoistiska och otrevliga Jerry Seinfeld har jag inte mycket till övers för, men det är övriga karaktärer som gör serien. Och främst av dem står George Costanza. Tidernas loser. George tar smäll efter smäll, nederlag efter nederlag. Men han reser sig igen. George är med i alla säsonger, trots att smällarna han tar redan i de första avsnitten borde räcka för att få honom att backa ur. Han är en kämpe George, det kan man inte ta ifrån honom.

***
Även TAIF´s säsong är över, och även om många känner en viss tomhet just nu så är det oerhört skönt. Vi har gjort det bra och tagit ännu ett steg, om än ett litet steg framåt i vår utveckling. Ingen ska inbilla mig att det är enkelt att etablera sig i Allsvenskan och av flera skäl kan det säkerligen vara än tuffare för oss. Men vi har gjort det bra än så länge, och jag hoppas innerligt att jag kan vara med på nästa steg av den utvecklingen. 
***
På torsdag morgon åker jag till Filippinerna för lite rekreation i en vecka. Tillbaka i Korea återstår det sedan två veckor innan familjen kommer på besök. En vecka senare åker vi till Vietnam och förhoppningsvis är det i alla fall inledningen på en resa hem mot Sverige igen, om allt vill sig väl. Eftersom TAIF's säsong är över, och jag förhoppningsvis kommer att tillbringa den närmsta tiden mer eller mindre på luffen så känns det inte värdigt att försöka hålla liv i den här bloggen. När jag dessutom inte för tillfället är kapabel att hålla bloggen på den nivån som jag önskar så finns det än mer anledning att ta ett uppehåll.  Men både jag och ni vet att jag har både lagt ner och startat upp bloggen igen, så vi får se vad som händer framöver.

De minst sagt lugna protesterna utanför den Kinesiska ambassaden fortsätter. Jag var där även ikväll för att dra mitt strå till stacken som sydkoreanerna tyvärr inte bryr sig så mycket om som jag önskar att de hade gjort.

***

Det är alltså klart att Joakim Fagervall lämnar Tingsryd efter den här säsongen. Jag har lite blandade känslor för det. Helst hade jag nog sett att Fagervall stannade och gav oss lite kontinuitet. Det hade varit skönt med en tränare som kunde fortsätta bygga på vad han har inlett. Nu får någon annan fortsätta på den resa som Micke Tisell inledde för ett par år sedan. Det känns inte rättvist att på avstånd betygsätta Fagervalls insats, men jag har fått för mig att även han har fått svårt med ideér på slutet när energin verkar ha tagit slut. Även om vi har gjort en bra säsong så var det först i näst sista omgången som vi säkrade kontraktet. Nu får en ny tränare ta över rodret och förhoppningsvis kan han bygga ett bredare och tyngre lag av det Tingsryd AIF som Jocke Fagervall har hållit kvar i Allsvenskan två gånger om. Tack ska du ha Jocke, och lycka till i fortsättningen.

***

Igår tog hockeysäsongen slut, imorgon avslutas den koreanska innebandyligan. Redan i näst sista omgången säkrade vi guldet, så morgondagens match är mest av akademiskt intresse. Men nog vore det roligare att gå igenom serien utan tappade poäng, och nog vore det roligt för mig att som lagkapten få spräcka min irriterande målnolla. Oavsett vilket så ser vi väldigt mycket fram emot att ta emot pokalen och ställa till med en mindre guldfest efter matchen. En nationell mästerskapstitel är trots allt en nationell mästerskapstitel, och dem har jag inte särskilt många av.
***
Vad säger man om en sån här video förresten?

***

Det var på förväg ganska uppenbart att både spelare och supportrar åkte till Ljungby igår med en inställning som inte var värdig ett Kronobergsderby. Men det var en inställning väl värd firandet av ett lag som har genomfört en godkänd säsong.

Och så var det den där insändaren i SMP som det har kommenterats en del om. Det är förstås aldrig rätt om någon person hotas för att de håller på fel lag. Men, jag har svårt att se att Gröna Brigaden unisont framförde något hot till de här personerna. Det står i insändaren så var det en storvuxen man som bad/rådde/tvingade/ dem att byta läktare, och om det stämmer så tycker jag det låter förnuftigt. Jag hade nog också gett dom det rådet. Man är helt enkelt inte särskilt streetsmart om man som bortasupporter ställer sig bredvid hemmaklacken. Sunt förnuft kallas det bland gemene hockeysupporter tror jag. "I andra delar av Sverige förs man samman av hockeyintresset, inte av vilket lag man håller på" skriver Malin Radegård i sin insändare. För egen del kan jag bara komma på två hockeylag i Sverige vars supportrar som märkligt nog försöker driva den linjen, i de flesta andra hallar brukar det vara mindre förbrödring och mer tävlingsmoment mellan hemma och bortalag. Idrott är trots allt ett ganska bra exempel på ett nollsummespel där alla inte kan vara vänner. Tråkigt om Malin kände att hon blev hotad i Dackehallen, men också tråkigt att hon ska dra lite väl stora proportioner av en sån småsak.

Aldrig tar eländet slut. Förlusterna hopar sig och helt plötsligt är Borås med i matchen efter två raka segrar mot Troja respektive Malmö. All heder till Borås som har återupstått, men nog fan är det dags att Tingsryd bjuder oss på en sista kraftansträngning den här veckan och gör slut på den här säsongen. Ett mål av Johner och en hållen nolla av Zajkowski är på onsdag är allt som behövs. En poäng är allt som krävs, och just nu känns det nästan som en hållen nolla är ett måste för att vi ska ta poäng. Märkligt nog. För ovanlighetens skull citerar jag taif.nu; "Kontraktet är således ingalunda klart, därför behöver laget allt stöd de kan få imorgon i den sista hemmamatchen i HockeyAllsvenskan mot Sundsvall där en poäng behövs för att säkra kontraktet. Var med imorgon och bär fram laget till seger mot Sundsvall och lyckas detta, då kan vi fira segern och kontraktet tillsammans i Nelson Garden Arena imorgon."
***
Bara för att klargöra, det här är ingen kritik mot Växjö Lakers eller deras supportrar. Med det klartgjort så vill jag ändå kommentera på vad jag läser i dagens SMP. På Lakers senaste hemmamatch såldes det armband där överskottet går till de för de familjer som förlorade anhöriga i flygkraschen i september som dödade spelarna i Lokomotiv Yaroslavl. Huh? All heder åt ansträngingen, inget ont om välgörenhet, och all respekt för den sorg som dessa familjer har gått igenom. Jag har svårt att tänka mig att pengar är vad dessa omkomna hockeyspelares familjer saknar mest. Och finns det verkligen inte bättre saker att skänka pengar till?
***
För 26 år sedan mördades Olof Palme. En man som var en röst för internationell solidaritet och alla människors lika värde. En röst som saknas i Sverige idag.

***

***

Vill du bidra med 5 eller 10 dollar till vad jag jobbar med? Vill du bidra till att underlätta situationen för de nordkoreanska flyktingar som har lämnat Nordkorea och nu försöker skapa sig ett nytt liv? Här har du en bra länk där du på 30 sekunder kan skänka lite pengar. Tack för ditt bidrag.

***

På tal om att hylla sina gamla stjärnor, något de är minst sagt duktiga på i Nordkorea. Aftonbladet har idag en artikel om Nordkorea av den vanliga medelmåttiga stilen. "Aftonbladets Staffan Lindberg och Urban Andersson lyckades ta sig in i världens mest slutna land", står det i ingressen. Nordkora är ett fruktansvärt ställe på många vis, men särskilt svårt att ta sig dit är det inte. Det är trots allt inte svårare än att boka resan via en resebyrå.

***

När kommer det en dokumentär om Tomas Brolin? Eller om Mikael Ljungberg för den delen? En historia med ett oerhört tragiskt slut som jag tror många nästan har glömt bort.

***

Gårdagen var ingen höjdare för oss grönvita. J20 laget fick storstryk mot Malmö och i Allsvenskan gick det inte bättre. Borås vinner i Ljungby och Sundsvall vinner mot ett Västerås som inte verkade vara beredda på att Sundsvall ville vinna. Vår egen match följde jag via radiosporten och liverapportering på en Rögleblogg. Det kändes länge som om vi var med i matchen och när Mueller gjorde 2-2 så kunde man börja hoppas på allvar. Men roligare än så blev det inte och under sista perioden var det enda roliga att höra beröm om TAIFarna på bortasektionen.

***

"Den grönvita bloggaren Nittontjugotre lyckades ta sig in i världens mest slutna land...", och han har dessutom varit på fem eller sex olika tunnelbanestationer i Pyongyang, trots att Aftonbladets journalister i sin video menar att ingen utlänning har varit på fler än två. Jag blir så trött på sån här tramsjournalistik som bygger på myter och osanningar om Nordkorea. Tänk om media istället kunde berätta om de faktiskt förfärliga förhållanden som finns i landet.

Idag är ingenting längre än ett par knapptryck bort. På facebook laddas det upp bilder från Tiomilarnas turande fram och tillbaka över sundet och via Twitter får jag uppdateringar direkt från Gröna Brigadens resa söderut. Och det verkar glädjande nog dessutom finnas mer än en person med smartphone och twitterkonto med på den resan. Det känns NÄSTAN som att själv vara med på bussen...
***
J20 har en tung helg. Stryk mot Växjö igår och idag ligger man under med 2-0 efter sju minuter hemma mot Malmö med tvillingarna Westerholm i spetsen.