Stolthet, Hjärta, Tradition

Världens första TAIF-blogg.

To be good!

Aldrig tar eländet slut. Förlusterna hopar sig och helt plötsligt är Borås med i matchen efter två raka segrar mot Troja respektive Malmö. All heder till Borås som har återupstått, men nog fan är det dags att Tingsryd bjuder oss på en sista kraftansträngning den här veckan och gör slut på den här säsongen. Ett mål av Johner och en hållen nolla av Zajkowski är på onsdag är allt som behövs. En poäng är allt som krävs, och just nu känns det nästan som en hållen nolla är ett måste för att vi ska ta poäng. Märkligt nog. För ovanlighetens skull citerar jag taif.nu; "Kontraktet är således ingalunda klart, därför behöver laget allt stöd de kan få imorgon i den sista hemmamatchen i HockeyAllsvenskan mot Sundsvall där en poäng behövs för att säkra kontraktet. Var med imorgon och bär fram laget till seger mot Sundsvall och lyckas detta, då kan vi fira segern och kontraktet tillsammans i Nelson Garden Arena imorgon."
***
Bara för att klargöra, det här är ingen kritik mot Växjö Lakers eller deras supportrar. Med det klartgjort så vill jag ändå kommentera på vad jag läser i dagens SMP. På Lakers senaste hemmamatch såldes det armband där överskottet går till de för de familjer som förlorade anhöriga i flygkraschen i september som dödade spelarna i Lokomotiv Yaroslavl. Huh? All heder åt ansträngingen, inget ont om välgörenhet, och all respekt för den sorg som dessa familjer har gått igenom. Jag har svårt att tänka mig att pengar är vad dessa omkomna hockeyspelares familjer saknar mest. Och finns det verkligen inte bättre saker att skänka pengar till?
***
För 26 år sedan mördades Olof Palme. En man som var en röst för internationell solidaritet och alla människors lika värde. En röst som saknas i Sverige idag.

***

Gårdagens innebandyträning var inställd. Istället blev jag som representant för mitt lag inbjuden till middag med ett av de koreanska lagen. Koreanska lagfester är oftast trevliga tillställningar. Koreanerna är ett kollektivt folk, och de känner sig aldrig så trygga som när de ingår i en grupp eller ett lag. När de känner den tryggheten lever de ut än mer, och gör samtidigt allt för att stärka gemenskapen än mer. Så sångerna, talen och skålarna är oräkneliga. Och då kunde jag, som lagkapten för ett rivaliserande lag inte göra annat än att faktiskt känna mig lite utanför. Men hur som helst, trevligt var det.

***

Vill du bidra med 5 eller 10 dollar till vad jag jobbar med? Vill du bidra till att underlätta situationen för de nordkoreanska flyktingar som har lämnat Nordkorea och nu försöker skapa sig ett nytt liv? Här har du en bra länk där du på 30 sekunder kan skänka lite pengar. Tack för ditt bidrag.

Armbandsförsäljningen är något som skett på många arenor runt om i Sverige, vill minnas att det Mikael Tellqvist som ligger bakom det, och hon i sin tur frågade några av spelarfruarna i Växjö om de ville ställa upp och sälja armband på en match i Växjö. Så det är spelarfruarna med Sarah Moran i spetsen som tagit initiativet till detta.

Mikael Tellqvist´s fru ska det vara.

Hahaha. Kul att du försöker kasta skit på Växjö när det är Tellqvists sambo som frågat Växjös spelarfruar om de vill sälja dessa armbanden.



Du försöker få allt vi gör här i Växjö till något negativt. Förresten är det inte pengarna jag anser är det viktigaste i armbandsförsäljningen utan armbanden man får och där man visar att man tänker på de omkommna i flygkraschen och deras anhöriga. Är det så jävla fel?



Men Det är klart att det är ju såååå mycket bättre det som ni håller på med i Dackeladan, där ni springer omkring och hotar motståndarsupportrar som tvingats stå på den vanliga läktaren och inte fått tillgång till bortasektionen bara för att det inte är någon anordnad supporterbuss från Karlskoga, en vanlig onsdag.



Hittar du inget negativt i det, nittontjugotre?

Som sagt, har ingenting som helst med Växjö att göra. Projektet startade i NHL, fortsatte i Modo och har hamnat i Växjö. Jag tycker det är ett urfånigt projekt. Om nu NHL-spelare, M tellqvist eller någon annan vill göra något fint för de omkomnas familjer så kan väl skänka lite pengar, inte sälja armband för 70 kronor. Och vill man nu visa att man tänker på de omkomna så kanske man kunde skänka pengar till ett ungdomslag ellet något liknande. Inte till döda hockeymiljonärernas familjer. Jag tycker det är en märklig sorts välgörenhet helt enkelt.



Ang den där insändaren i SMP så kommenterar jag den imorgon. Oroa dig inte.

Så bara för att de är miljonärer så tror du inte att dom behöver folk som tänker på dom när nåt sånt här händer?

Jag tror inte det är själva summan pengar dom bryr sig om i slutändan utan beviset på hur mycket folk som verkligen bryr sig ute i världen.



Och som sagt. Vad har du att säga om det faktum att bortasupportrar blir hotade i dackehallen?

Ja gör du så och kommentera den imorgon. Ser fram emot det....

Ska du för första gången någonsin skriva nåt negativt om något som hänt innanför dackehallens väggar? Spännande!

Man är idel öra...