Och då frågar jag mig...

...vart är vi på väg? Söderut vad det verkar.

Fyndigt

Ikväll kommer Ugglorna till Dackehallen. Just nu känns det som om alla matcher sker i ett avgörande läge. En seger och vi kan intala oss att det vänder, en ny förlust och vi känner bara att vi hamnar allt längre ner i dyn. Just nu känns varje moment avgörande, även om det nog verkligen inte är så. Nog var vi många som hoppades att det skulle ha lossnat efter fem gjorda mål i Ljungby. Men så blev det inte. Målskyttet fortsatte att hacka och hedervärda insatser slutade gång på gång likväl med nya förluster. Därför ser jag ingen mening med att göra några uttalanden inför kvällens match. Det är klart att det finns en vändning och islossning någonstans där runt hörnet. Karlskrona visade väl om inte annat att det kan vara möjligt.
***
Thank allah its friday! Innebandy ikväll, jobb imorgon och jobb på söndag. Sen börjar en ny vecka igen. Här finns det då ingen tid att vila upp sig.
***
Idag var jag på Posten företagscenter för att hämta ett paket. Öppettider, 08.30-10.00 och 15.00-18.00. Jag kom dit 10.07. Och i eftermiddags fickjag ta mig till Ica Dalbo där närmaste "post" finns numera. Kul att komma in genom dörren och se 12 personer stå och köa till den obemmannad postkassan. Länge leve avregleringen!
***
En klok liten innebandyspelare twittrade iväg en limerick idag.
Idag är KHKaren en glad en
-Nu slår vi lätt de andra lagen!
Men förvirringen var stor I arena telenor:
-Det är väl VI som är huvudstaden?

When you love someone, but it goes to waste


Minns ni det här gänget, den där säsongen. Vilka hjältar de var, vilken kärlek vi kände för det laget. Jag blir tårögd bara av att se det.
***
Idag åt jag Wallenbergare med rårörda lingon och potatismos till lunch. Det är sannerligen en måltid som hade passat in i Sverigedemokraternas modell för vad som är typiskt svensk kultur. Sverigdemokraterna å sin sida verkar göra sitt yttersta ör att försätta sig och sitt parti i en så ofördelaktig position som möjligt. Ändå fortsätter väljarundersökningarna visa på att ökat stöd för SD. Positivt är i alla fall att ingen kan längre påstå att det inte är ett rasistiskt parti man röstar på.
***
Nej, jag köpte givetvis inte sändningen av KHK-DIF. Jag har misslyckats med att säga upp mitt Viaplay-konto, så när det ändå låg där och skräpade kände jag att jag lika väl kunde logga in för att se det makalösa TIFOT. Eftersom Viasat inte visade något TIFO kan jag inte uttala mig om det är blekingehockeyns främsta genom tiderna och därmed förpassar gravad lax-tifot i Jössarinken till andraplats i den maratontabellen.
***
På tal om kärlek som går åt skogen så förstår jag vad många Östersupportrar känner just nu. Besvikelsen över att tränaren Roar Hansen lämnar för seriekonkurrenten är stor, upprördheten över att han rycker i Östers nyckelspelare och andratränare är större. Alla förstår givetvis vad som lockar med att träna Helsingborg istället för Öster, speciellt för en man som bor utanför Helsingborg. Det finns övergångar som är förståliga, och som ingen skulle uppröras särskilt mycket över. Men vad många spelare, numera även tränare, och allmänna supportrar till den moderna idrotten inte förstår är att man kan sköta en övergång snyggt, och man kan sköta det mindre snyggt. Roar Hansen har definitivt skött den här affären mindre snyggt.

Besviken

Det var utlovat ett makalöst TIFO när VIASAT skulle komma på besök. Dessvärre blev det inte mer än så här för oss som hade bänkat oss och hoppades få se vad som enligt uppgift skulle kunna bli det häftigaste TIFOT i hockeyblekinges historia, i hård konkurrens från tifon anordnade i Mörrum och Olofström bör påpekas. Jag är  minst sagt besviken...

Morgonen i bilder

Snöfall, kyla och TAIF-mössan på.
 
Morgonens SMP låg uppslagen länge på skrivbordet innan jag bemödade mig med att läsa om eländet.
 
På väg tillbaka från posten fann jag en reklamskylt för Arenastaden.
De grönvita klibbarna lever.
 
Och när jag väl gav mig på SMP så fann jag det här stycket om en gammal bekant.

Den lever

Blomman står fortfarande upp i alla fall.


Dödsdömt

Om det är någon i Växjö som inte bör få blommr så är det jag. Jag vet inte vad jag ska ha dem till, och jag vet inte hur jag ska sköta dem. Och någon vas hade jag visst inte heller. Jag ger det max över helgen, sen har den här blomman antingen vissnat eller vasen vällt. Det här kan aldrig sluta bra.
***
Jag såg gårdagens Hübinette på SVT med Jimmie Åkesson som gäst. Det pratades i programmet bland annat om vad som är svensk kultur, och vem som kan avgöra vem som är svensk och inte svensk. Det verkar finnas ett behov av att sätta etiketter på folk, och Sverigedekomraterna sätter gärna upp parametrarna. På deras hemsida finns en rolig lista, så det är bara att skriva ut och börja pricka av. "Typiskt svenskt kan väl vara köande, att sätta sig på ett helt tomt säte på bussen, att ha med sig matlåda till jobbet, att betala tillbaka 5 kr till en vän eller släkting, att inte vilja sticka ut, att lägga julklapparna under granen, att titta på Kalle Anka på julafton, att dricka snaps och äta sill på midsommarafton, att inte tuta i trafiken, Astrid Lindgren, Selma Lagerlöf, Elsa Beskow, Esaias Tegnér, Vasaloppet, 14 juli på Solliden, folkdans, folkmusik, bonader på väggarna, Carl Larsson, trasmattor, ljus inredning, att hålla upp dörren för den som kommer efter och att inte tränga sig på". Jag är rädd att många av mina vänner varken äter sill, har trasmattor eller läser varken Elsa Beskow eller Esaias Tegnér. Om det är det som är grunden i den svenska kulturen så kan jag förstå att SD är oroliga... 
***
Mora borta ikväll. Absolut ingenting talar för oss. Inte med det laget Mora nu har, och med det spelet vi har.

Gangnam Style

Såklart ni har hört "Gangnam style", låten som det finns ganska många bra live-versioner av. "Gangnam Style" är ett koreanskt uttryck som hänvisar till en lyxig livsstil associerad till distriktet Gangnam i södra Seoul, ett rikt och trendigt område i den sydkoreanska huvudstaden. Eftersom jag har bott närmare två år i Seoul så känner jag till stadens olika delar hyfsat väl. Om man ska ranka stadens olika partyområden så finns det två stadsdelar som sticker ut. Gangnam och Hongde, där jag bodde. Den förstnämnda är den del av stan där märkesbutikerna och de bästa nattklubbarna finns, där de dyra bilarna rullar och där de unga med mycket pengar visar upp sig. I Gangnam är det mycket kostymer, högklackat och skönhetsoppererade ansikten. I Hongdae däremot är det mer små unika barer och caféer, mer converse och lite unikare. Låten Gangnam Style är alltså lite av en parodi på Gangnam, stadsdelen dit man åker för att visa upp sig. I Gangnam syns man inte om man inte har pengar, eller åtminstone vill ge sken av att man har pengar. Jag har hört både en och två historier om killar som hyr en dyr bil för att kunna köra runt i Kangnam en kväll. Det är alltså en låt om folk som försöker vara något de inte är.
***
Vid storgatan i Växjö finns en skylt med texten "Årets Stadskärna 2010". Jag vet inte om det är typiskt för Växjö, men det påminner lite om den där uttjade frasen "Europas Grönaste Stad" som Växjö benhårt håller fast vid. Det var Brittiska tv-bolaget BBC pekade en gång ut Växjö som Europas grönaste stad, ett uttryck som snabbt blev varumärke. Att BBC under 2009 hittat en bättre kandidat och utnämnde tyska Freiburg till världens grönaste verkar spela mindre roll. Precis som det inte verkar spela någon roll att någon annan stad tydligen hade bättre stadskärnor både 2011 och 2012.
***
Och så var det förstås Karlskrona HK också, klubben som gärna klär sig i enormt stora kläder, och som gärna visar upp det också. Inte nog med att det anordnas ett makalöst TIFO när Djurgården och VIASAT kommer på besök, att synas i media har som sagt alltid varit av stor vikt där nere. Nu har de tydligen också värvat en NHL-spelare, trots hur korkat och kortsiktigt det sades vara när vi gjorde det tidigare under säsongen. Sportchefen Calle Höök ger verkligen svar på tal i en intervju på KHK´s hemsida.
Du har tidigare sagt att ni vill satsa långsiktigt när det gäller spelarvärvningar. Byter ni strategi?
– Nej, egentligen inte. Strategin är fortfarande att satsa långsiktigt, vilket jag också tycker att vi gör. Samtidigt måste vi anpassa den strategin till den verklighet vi lever i och nu känner vi att det verklligen behöver göras.
Det är tur att Karlskrona ligger ute vid kusten, så de har fått träna på att vända kappan efter vinden.

Inga överraskningar

Vad spännande med ett personligt meddelande från Niklas Holmgren och Tomas Ros.  Vad de än kan tänkas vill mig så har jag dock svårt att tänka mig att det är något positivt för vår del. Troligtvis handlar det nog om Djurgården.
***
Välgjorda dokumentärer överlag är bra, och extra bra är de som intervjuar personerna verkligen var där och som vet vad som hände. Den internationella kampanjen "Why poverty?" som just nu går på SVT gillar jag därför starkt. Det är givetvis är ett ämne som berör mig väldigt mycket, det blir nog ingen överraskad av att höra. . Jag tillhör den flanken som anser att det är del av vårt ansvar att bry oss om vad som sker i vår omvärld. Det är vår moraliska plikt att dela med oss till de som inte har. Vi måste inse att så länge vi har dessa enorma skillnader i välstånd och hälsa mellan folk och nationer så måste vi fortsätta kampen för att minska klyftorna.
***
Swehockey bjuder inte på några matcher idag. Inte förrän på onsdag spelar TAIF borta mot Mora, ett Mora som idag fick klart med med Bobby Ryan, Anaheimforwarden som gjorde 31 mål i NHL förra säsongen och sköt fem mål på åtta matcher i ishockey-VM. Med andra ord en härlig utmaning för Macke Johansson och de andra.
***
Ikväll har jag tränat innebandy, troligtvis mer talanglös än någonsin. Det är påtagligt hur beroende jag är av att vara på hugget, Idag kunde jag likaväl tränat med en snöskyffel eller en skidstav i handen, och resultatet hade varken varit bättre eller sämre. Men i såna lägen finns det bara ett sätt att ta sig igenom träningen, att springa mer och se till att de andra håller i bollen. Så sorglig är världen ibland.

100 Miljoner

Ett visakort laddat till tusen.

En annan värld


I eftermiddags skjutsade jag två vänner till tåget. De ska ner till Kastrup för att flyga till Thailand. När vädret är som det är en söndag i slutet av november så kan jag inte förneka att jag är lite avundsjuk. Ett par veckor med shorts och solsken hade gjort mig gott.
***
Söndagen är veckans överlägset bästa TV-dag. Allt för Sverige, Agenda och Dokument utifrån avlöser varandra. Och då har jag inte ens nämnt att TV4 visar en Beck-film dagen till ära.
***
Oerhört långt från Dackehallens läktare känns dagens penningmöte mellan Chelsea och Manchester City på Stamford Bridge. I halvtid kan jag dock konstatera att matchen blev oerhört intressant, på grund av vad som skedde bland supportrarna på läktarna. Helt plötsligt känns inte Stamford Bridge särskilt långt från Dackehallen. Supportrar är supportrar, trots allt. Under hösten har det på twitter vid ett par olika tillfällen diskuterats hur Tingsrydpubliken tar emot nyförvärv, och speciellt då nyförvärv som har vissa lokala grannklubbar på sitt CV. Utan att lägga allt för stor vikt i om det är rätt eller fel, så är det ett faktum att det brukar vara jobbigt för fd Lakersspelare att bli populära i Dackehallen, Dustin Johner och Tomas Lundström undantagna. Det är inte så att någon buas ut eller får höra glåpord, utan bemöts oftast med tystnad. Victor Fasth har varit ett oerhört tydligt exempel på det. Inget tydligt ogillande, men knappast heller några hyllningar. För ett par dagar sedan sparkades Di Matteo och ersattes Rafa Benitez som tränare för Chelsea, samma man som tidigare har gjort sig väldigt impopulär bland just Chelseas fans. Idag gör han sin första match på det nya jobbet och det har varit intressant att följa hur Chelseafansen öppet protesterar mot sin nya tränare, och hur betydligt mer inskränkta de verkar vara än Tingsrydfansen.
***
Det blev en dubbelutvisning för roughing i i j18-matchen mot Nässjö. Kan någon junior förklara poängen med att boxa på motståndarens galler? Nässjös Rasmus Nilsson passade dessutom på att dra på sig två utvisnignar för roughing, en i första och en i trede perioden. "Har du fått en rejäl snyting på en gallerhjälm skulle du förstå. De susar nästan lika bra i kupan som utan galler.", hälsar Gröna Brigadens ordförande. Matchen sedan vann Nässjö med 2-0 inför 73 åskådare i Dackehallen.

Liket lever

Igår eftermiddag gick jag en utbildning i hjärt och lungräddning. Det känns som kunskap som är väldigt bra att bära med sig, och som man nog inte kan upprepa tillräckligt många gånger. Så nu har jag gått igenom det, och känner rmig trygg i att få liv i de döda.
***
I fredags hade vi 2 400 på läktarna i Dackehallen. Mot Djurgården. Mot ett Djurgården med fler profiler än någon tidigare motståndare vi har tagit emot.Hade det varit för 4-5 år sedan så hade det naturligtvis varit smockfyllt på läktarna. På Gröna Brigadens hemsida publicerades en krönika på samma ämne efter derbyt i Ljungby, en match som sällan har känts så avslage. Det har skett en nergång, det kan ingen förneka. Individuellt för oss i Tingsryd så tror jag det beror mycket på två saker, dels har vi ett lag som i princip ingen kan identifiera sig med. Profilerna är få och spelarna kunde likaväl representerat Oskarshamn eller Mörrum utan att någon hade reagerat. Dessutom har vi förstås blivit lidande efter att vi gick upp i Allsvenskan igen. Under så många år var det drömmen och det mål som legitimerade hela vår existens. Men nu när vi är uppe i allsvenskan då, vad ska vi nu sikta på? Luften har på sätt och vis gått ur läktarna en aning. Den riktiga desperationen finns inte längre. Men, det är inte bara i Tingsryd vi ser det här tycker jag. Det känns som om i stort sett samtliga arenaidrotter lider av sviktande publiksiffror. Och vad beror det på? Det ekonomiska läget? För många matcher? För många TV-sända matcher?
***
Nu kommer Kalla på sista sträckan. Heja Sverige!
***
Igår blev det en ganska svidande innebandyförlust. Toppmöte, jämn match och en motståndare som var bra på att utnyttja våra misstag gjorde att vi inte kunde forstätta på vår fina svit. Men likväl skrapade vi ihop resterna, tog oss i kragen och gjorde oss fina för kvällen. Det blev en inflyttningsfest på gamla Norr i Växjö, och även om vi hade väldigt trevligt så var det svårt att få till den rätta tändningen. Men när övriga välkammade gossar styrde mot drinkbordet på Grace så fällde jag upp luvan, smet in i skuggorna och gick hemåt. Det var ett beslut som jag är väldigt nöjd med i dag om inte annat.

God morgon

Lördagmorgon, frukost och På Spåret. Idag väntar en stor inebandymatch så det gäller att ladda upp på bästa sätt. På Spåret är ett väldigt bra sätt, även om jag tycker programmet allt för mycket numera handlar om ordlekar och rebusar än om ren kunskap. Kaffet på maten avnjuts istället till Vinterstudion, en kär återkomst för väldigt många förstås. Men framför allt gör sig vinterstudion bra som bakgrunds-TV. Så kör jag en lördagmorgon med städ, diskning och lite möblering ihop med Pops och grabbarna.
***
Det finns väl dessvärre ingen som mäter istiden för varje spelare i Allsvenskan, och kanske har jag helt fel för mig. Men hur mycket spelade egentligen Strömberg igår? Kändes som om han knappt var på isen de två första perioderna, bortsett från i powerplay. Jag kan säkert ha, men känslan var påtaglig.
***
Många påpekade hur fjantigt det var att uppröras över Sverigedemokraternas järnörsvideo, eftersom det väl inte var någon förvåning att Sverigedemokraterna är rasister. Men själv tycker jag ändå att det är bra att ta fram bevis även på det uppenbara, eftersom då inte ens de mest hängivna eller de mest förblindade kan blunda längre. Vi vet alla att det fuskas med assist inom hockeyn. Det är inte ovanligt att spelare åker fram till domarna i paus för att snacka till sig en andraassist. Domaren lider inte för det, och för spelaren ser det betydligt bättre ut efter en säsong med 7-8 påhittade andraassist när nästa kontrakt ska förhandlas. Igår var det Dean Kukan som slarvade med pucken utmed sargen, Djurgårdens Marcus Sörensen snodde åt sig den, och serverar Henrik Eriksson till 0-1. I statistiken får tydligen även Michael Holmqvist en assist, men det är ju förstås inte rätt. Det är inget stort scoop, men ibland kan det vara bra att bekräfta även det uppenbara.  

Kort biografi med litet testamente

Djurgården kom till Dackehallen idag, en av Sveriges största klubbar (den största?) genom tiderna. Inför matchen sa jag att om vi vinner så kanske det vore den mest meriterande segern jag någonsin sett oss ta. Inför tredje perioden övervägde jag inte ens att vi skulle ta poäng. Likväl sitter jag nu här och grämer mig över en förlust med 0-2. Djurgåden var ruskigt bra i två perioder, och det kändes märkligt att de inte ligger högre upp i tabellen. Men trots allt så hade de inte avgjort matchen och helt plötsligt började vi skapa kvitteringschanser, kanske är det just därför de inte ligger högre i tabellen än vad de gör. Ingen hade sagt att det vore orättvist i tredje perioden om vi hade vaskat fram en kvittering, sett till chanserna. Det var nära igen. Men det går inte, det vill sig inte, det lossnar inte.
***
Växjö - TAIF J20 0-2.
***
"Jag har glömt min första kyss, men jag minns klart o tydligt när jag fick Rolle Stoltz autograf"
sjunger djurgårdaren Thåström. Kanske är det något liknande för de småkillar som fick en avslagen klubba av Douglas Murray eller de killar som tog kort på Murray när han satt utvisad. Svårt att inte tycka om en spelare som bjuder till så mycket. Det är lätt att håna Murray från läktarplats, men jag har svårt att inte charmas av honom när han poserar för smågrabbarnas mobilkameror bakom utvisningsbåset. Klart han är långsam, men det känns ju föga finessrikt att ropa till en spelare som har överlägsen placeringsförmåga och timing. Jag tycker det är kul att vi får se spelare av den kalibern i Dackehallen, helt klart.
***
En pizzeria i Tingsryd bjuder på oväntade namn på sina pizzor. Troja Special känns inte särskilt lämpligt, och är troligtvis ingen storsäljare. Men Kempe då, det undrar man ju hur det namnet kom till. Någon borde avgå.
***
TAIF´s insats då? Några individuella toppar? Svårt. Överlag kändes vi som en ganska jämngrå massa idag. Svårt att bli särskilt imponerad av någon ikväll. Var finns profilerna? Var finns hjältarna? Var finns publikfavoriterna?
***
På Sabrinas sålde de RC Cola, vilket bara gjorde mig än mer sugen på riktig Cola. Och när det visar sig att de säljer samma sörja i Dackehallen. Riktig cola ska det vara, allt annat kan de hälla ut i vasken enligt min mening. Nu har jag köpt en flaska riktig cola, och njuter av att SVT1 visar en av tidernas bästa filmer. Nästa vecka väntar nya matcher, nya besvikelser och förhoppningsvis nya glädjeämnen.

Endast för ej boende i Kronoberg med omnejd

I gruppen för de som bor med mer än 10 mil till Dackehallen lottas ut fyra koder till kvällens match mot Djurgården. Så bor du tillräckligt långt från Dackehallen för att med gott samvete se matchen via s24.se ikväll så tycker jag att du ska passa på. Utlottningen sker kl 16.

En planka

När Stockholmslaget AIK nu har spelat klart sin sista match på forna nationalarenan Råsunda, då låter de fansen ta del av arenans interiör och ta med sig hem vad de vill ha. Nog önskar jag att hade en planka från Dackehallens gamla ståplats. Jag vet flera som passade på att ta med sig ett minne när Dackehallen moderniserades, men själv var jag utomlands och missade tillfället. En sådan planka hade gjort sig väldigt bra i TAIF-hörnan i min nya lägenhet. Någon som har en planka till övers?
***
Idag på jobbet har vi haft Lisa Syrén på besök för ett möte. Det kändes som om man hade Ring så spelar vi konstant i öronen.
***
Man kan lida av hur mycket Stockholmskomplex som helst, tycka illa om Aftonbladet, tycka illa om media-favorisering, tycka illa om hockeyförbundet, tycka illa om smålänningar som håller på Djurgården och så vidare, men hur man än vrider och vänder på det så tar vi ikväll emot en av svensk ishockeys största (den största?) föreningar genom tiderna. På sätt och vis något som hade varit helt otänkbart för bara något år sedan.

Herrskap och tjänstefolk

Fredagsmatch hemma mot Djurgården och ledig lördag borgade för något gott. Men nu blev jag inkallad till innebandymatch på lördag, så istället för att sitta i baksätet och dricka öl imorgon så får jag nog finna mig i att vara chaufför istället. Lidhultarn var dessutom snäll nog att erbjuda sin bil i utbyte mot att jag kör. Så får det bli. Det gäller att veta sin plats.
***
Israel och Hamas har skrivit under ett vapenstillestånd och inga bomber eller raketer passerar längre över Gazas gränser. Gott så. Efter en sommar på Västbanken så har jag svårt att inte känna med det palestinska folket och deras sak.Det betyder inte att jag sympatiserar med terrorister eller anser att Israel bör förintas, vilket är de vanliga kommentarerna man får höra. Men däremot såg jag dagligen de trakasserier som är en del av palestiniernas vardag bakom murarna. Bosättningspolitik, murar, trakasserier och en omvärld som fortfarande inte säger ifrån är nog dessvärre de överlägset bästa metoderna för Israel att föda upp en ny generation palestinier som är beredda att ta till vapen mot ockupationen. Ofrånkomligen och dessvärre. Det är en illusion att tro att man kan möta krav på social rättvisa med våld och militära maktmedel
***
Skatteavdrag för läxhjälp. Låter som ett bra sätt för den som vill förstärka klassklyftorna.
***
Imorgon kommer de till Dackehallen igen. De som senast det begav sig stod på bortasektionen i sina Djurgårdshalsdukar. De skrek "Vi älskar Djurgår´n" och applåderade vid mål. En röststark bortaklack som fick se sitt lag vinna med 2-0. Från långsidan kunde man se vilka som ledde klacken. Emellan åt fick de dock sjunga ensamma. Det verkade som om övriga på bortastå inte kunde sjunga med i ramsorna. Kanske var de inte så vana vid att gå på ishockey? Kanske hade de inte sett sitt favoritlag särskilt ofta? Man ska egentligen inte ranka supportrar eller sätta betyg på vilka som håller på sitt favoritlag mest eller minst. Men om man skulle det...

Så fel man kan ha

Parkerad på kungsgatan, mitt i centrala Växjö. Som alla andra sanna Växjöbor fällde jag upp skygglapparna, tittade ner i backen och fortsatte intala mig vilken storstad Växjö är. Det ska inte en simpel traktor få ändra på.
***

Oskarshamn, som tidigare tyckte att det var fel med korttidslån, fortsätter med sitt långsiktiga arbete...
***
När jag var väldigt ung så var jag dagbarn hos en kvinna som höll väldigt strängt på torsdagstraditionerna. Först åt man ärtsoppa, sen fick man pannkakor. Trots att jag inte gillade ärtsoppa så var det naturligtvis värt att sleva i sig ett par skedar för att komma åt ärtsoppan. Nu för tiden, nu kokar jag gladeligen ärtsoppa utan att ens  fundera på pannkakorna efteråt.
***
...men så klart det fanns vettiga argument för varje individuell förening att inte ta in NHL-spelare. Som till exempel nu när Douglas Murray väljer att lämna Djurgården efter morgondagens match eftersom han behöver ett break och behöver tänka på sig själv ett tag. Det enskilda agerandet är ett ganska utmärkt exempel på när en NHL-spelare kanske inte direkt är beredd att underkasta sig laget, som man önskar att fallet vore lite oftare.

Mycket att åtgärda

11 fel, där har vi lite att jobba på.

Loser

I och med flytten, införskaffandet av en enormt stor TV samt återupptäckten av min DVD-samling så har jag också återfunnit min kärlek för Seinfeld.Tråkiga, egoistiska och otrevliga Jerry Seinfeld har jag inte mycket till övers för, men det är övriga karaktärer som gör serien. Och främst av dem står George Costanza. Tidernas loser. George tar smäll efter smäll, nederlag efter nederlag. Men han reser sig igen. George är med i alla säsonger, trots att smällarna han tar redan i de första avsnitten borde räcka för att få honom att backa ur. Han är en kämpe George, det kan man inte ta ifrån honom.

Man får vara nöjd

Jag står i köket och lagar mat, på datorn ser jag "SMP live - bäst på Lakers", idag med en TAIF-spelare i studion. Och visst pratade de lite om TAIF också till slut. Kul att även vi får lite mediautrymme...
***
Som vanligt sedan 6-7 år tillbaka så innebär onsdagkvällar innebandyträning. Trots det koreanska ligaguldet så är jag inte högre i hierarkin än att jag måste träna varje träning för att hålla liv i någon slags innebandykarriär, på den nivån ligger min talang. Men något roligare än innebandyn tror jag inte att jag kan finna, så jag klagar inte över att få åka och träna.
***
Kommer ni ihåg vår gamla vän Fahlander, sportchefen som gång på gång anklade oss för skattebrott, citerades i SMP som en pålitlig person och som nu jagas av skatteverket. Att han skulle ha ett finger med i boken om Conny Strömberg kom inte som en skräll.
***
Inför gårdagens Champions League-match stod den där tjatiga Erik Niva i Turin och tjafsade om vikten för storklubbarna att behålla sin själ och kultur. Denna jäkla bakåtsträvare. När ska han fatta att den moderna idrotten har tagit över? Money rules. Min tro på kapitalets goda inverkan över idrotten stärks än mer när Roman Abramovitj sparkar sin nionde tränare på åtta år. Så härligt att så många genuina supportrars kärlek förvandlas till Abramovitj´s lekstuga. Hur kan man inte tycka om det?
***
TAIF har ett par tuffa hemmamatcher framför sig, ett utmärkt tillfälle om vi vill visa att segern i Ljungby var en engångsföreteelse och dra på oss ett par nya hedersamma förluster. Alternativt är det ett bra tillfälle för oss att ta ett par starka poäng och gå ur den här veckan med lite medvind i seglen. Ikväll blir det Swehockey i mobilen för mig, men på fredag är det jag som åker till Dackehallen med en öl eller två i bakfickan. Man får passa på när det är fredagsmatch och jag själv inte har match förrän på söndag.


Nu så

Jag är som en dålig sportchef, jag lovar brett och håller tunt. En dåligt scoutad lägenhet och en allmän okunskap om allt praktiskt har skjutit upp mitt bloggande betydligt länge än vad det var tänkt. Efter Burma, Laos och Bangkok flyttade jag hem till Sverige igen i somras. Lägenheten jag fick var vattenskadad och behövde restaureras. Men efter månders ovisshet och liv i en kappsäck har jag till slut landat i min lägenhet. Livet är tillbaka på ruta 1 igen och börjar så smått komma i fas. En nätverkskabel sitter i bredbandsuttagen så varför inte börja blogga igen...
 
"Blogga om vad?" kan man ju dock fråga sig. Det har hänt oerhört mycket det senaste halvåret som har gjort att jag önskar jag hade en blogg. Saker jag borde ha kommenterat. Israel bombar Gaza igen och Hamas skjuter mot Israel. En sydkoreansk poplåt blev en världshit utan att folk visste vad den handlade om. Rasismen i Sverige växer samtidigt som rasisterna på sitt eget vis bidrar till att gräva sin egen grav. I Amerika har det varit ett presidentval som än en gång fick sansade bedömare att än en gång skaka på huvudet. Cirkusen runt vår TAIF har varit rörigare än på länge, spelare kommer och går. TAIF´s kommunikationsavdelning sköts i nivå med Sverigedemokraternas och vår image har knappast förstärkts, samtidigt har media och oseriösa hockeysiter visat sig bedirva allt oseriösare journalistik. Det finns oerhört mycket som jag har velat tycka till om, och där har Twitter fyllt en stor funktion men kanske kan jag även hitta tillbaka till bloggandet igen. Men var ska jag då börja? Jag börjar säkert någostans i mitten, och tar mig ut mot kanterna. Det finns andra som sköter TAIF-biten så bra, så det ansvaret kan jag inte ta på mig. Jag har överlag lite dåligt samvete för att jag kallar mig för en TAIF-blogg. TAIF utgör en del av mitt liv, och av min blogg, men långt ifrån allt. Mitt liv handlar just nu väldigt mycket om innebandy, om politik, om religion, om samhällsfrågor, om sport och om lokal mediekritik. Så den här bloggen forsätter med all sannolikhet vara ett sammelsurum av allt möjligt, sett ur en naiv och vänstervriden TAIF-supporters ögon. Vi får se hur det går.

RSS 2.0