Just det
Blossa följer upp 2010 års saffran och 2011´s Arabica med Yuzu Ingefära. Nu ser flaskan förvisso ut att vara starkt japanskt inspirerad, men Yuzu åt vi även i Korea. Utanför hallen där jag tränade innebandy stod ofta en gammal man med en stor kärra från vilken han sålde Yuzu. Så nu vet ni det.
***
BBCs inslag om mötet mellan MK Dons och AFC Wimbledon.
***
Ikväll tar Djurgården emot Almtuna och vi måste naturligtvis hoppas på Djurgården. Hur det än har känts för oss på sistone så har vi varken Almtuna eller Asplöven särskilt långt framför oss i tabellen. Vad som oroar är förstås att det känns som om våra formkurvor som verkar peka i motsatta riktningar. Just nu känns det som att Asplöven får ihop sitt lagbygge på ett sätt som verkar fullständigt omöjligt i Tingsryd numera. För mig som är en Klas Ingesson-typ och som älskar att vara en del av kittet som håller ihop mitt eget lag så har jag svårt att se hur man kan misslyckas med det i andra lag. För alla som någon gång har befunnit sig i en grupp så är det uppenbart vilka delar av gruppen som är ovärderliga, vilka det är som bär med sig gruppens identitet och vilka det är som omgående ser till att de nya förstår hur det går till i just det här omklädningsrummet. Vem tror ni tar ansvar för att lära Conny Strömberg sjunga vår segersång? Kapten Santorelli? Det går snacka hur mycket man vill om hockeyspelare som professionella yrkesmän som gör sitt jobb vilken tröja de än tar på sig. Men det tror jag inte på. Styrkan i mitt lag har alltid varit att många av oss har spelat ihop i 6-7-9-13-14 år. Vissa har vuxit upp tillsammans, vissa av de yngre har jag sett växa upp. Vi har lärt oss varandras styrkor och svagheter, vi har svetsats samman i vått och torrt och vi har lärt oss kämpa mot samma mål och med samma värderingar. I medgång kanske det inte är så viktigt, men i motgång tror jag det broderskapet är ofantligt viktigt.
***
BBCs inslag om mötet mellan MK Dons och AFC Wimbledon.
***
Ikväll tar Djurgården emot Almtuna och vi måste naturligtvis hoppas på Djurgården. Hur det än har känts för oss på sistone så har vi varken Almtuna eller Asplöven särskilt långt framför oss i tabellen. Vad som oroar är förstås att det känns som om våra formkurvor som verkar peka i motsatta riktningar. Just nu känns det som att Asplöven får ihop sitt lagbygge på ett sätt som verkar fullständigt omöjligt i Tingsryd numera. För mig som är en Klas Ingesson-typ och som älskar att vara en del av kittet som håller ihop mitt eget lag så har jag svårt att se hur man kan misslyckas med det i andra lag. För alla som någon gång har befunnit sig i en grupp så är det uppenbart vilka delar av gruppen som är ovärderliga, vilka det är som bär med sig gruppens identitet och vilka det är som omgående ser till att de nya förstår hur det går till i just det här omklädningsrummet. Vem tror ni tar ansvar för att lära Conny Strömberg sjunga vår segersång? Kapten Santorelli? Det går snacka hur mycket man vill om hockeyspelare som professionella yrkesmän som gör sitt jobb vilken tröja de än tar på sig. Men det tror jag inte på. Styrkan i mitt lag har alltid varit att många av oss har spelat ihop i 6-7-9-13-14 år. Vissa har vuxit upp tillsammans, vissa av de yngre har jag sett växa upp. Vi har lärt oss varandras styrkor och svagheter, vi har svetsats samman i vått och torrt och vi har lärt oss kämpa mot samma mål och med samma värderingar. I medgång kanske det inte är så viktigt, men i motgång tror jag det broderskapet är ofantligt viktigt.
***
Malin Baryard vann igår GP-hoppningen i Globen på hästen H&M Tornesch. Fräscht namn med tanke på vad jag igår skrev om den moderna idrotten och hur ekonomiska intressen tar över allt mer av sporten. Nu finns det säkert många av er som inte anser att hästhoppning är en idrott, men poängen förblir densamma.
Kommentarer
Trackback
