Hörs det?

Trots att vi har fler före detta TAIF-spelare i ett hockey-VM än på väldigt länge så är det svårt att drabbas av någon så kallad hockeyfeber i Sydkorea. Folk i min omgivning har fortfarande väldigt svårt att skilja på ishockey och den innebandy jag spelar, något som dock inte hindrade engelskspråkiga Korea Times att ha "Sweden looses to Norway in the world cup" som huvudrubrik på sportsidorna häromdagen. Det verkar nu som om jag även efter sommaren kommer att fortsätta förbrylla koreanerna med min floorball snarare än att återvända till Dackehallen och se nästa generations landslagsspelare. Saker och ting öppnar sig på så vis att en fortsättning i Korea blir mer och mer möjlig, samt mer och mer önskvärd. Kanske går det till och med att skaka fram en eventuell anställning som innebandycoach här, något som nog skulle överträffa alla tidigare förväntningar på vart min innebandykarriär skulle ta vägen eller vad som skulle hålla mig kvar i Korea.

Frågan är då vad som händer med mitt supportskap. Jag har genom åren missat väldigt mycket TAIF på grund av diverse utlandsresor, men jag har aldrig missat en försäsong. Aldrig missat uppbyggnaden till en ny säsong eller en premiär. Jag känner ett band till Tingsryd AIF och de spelare som bär våra tröjor och även om jag har varit utomlands så har jag ändå alltid vetat vilka spelarna är. Just nu känner jag Sebastian Ottosson, Chris Higgins, Joe Pereira och Michal Zajkowski till namnen, och så lär det vara även i september, oktober och november, vilket minst sagt känns lite lustigt. Om ett träd faller i skogen och ingen är där för att höra det låter det ändå? Om Tingsryd gör ett mål i Dackehallen men jag inte är där för att höra det, låter det ändå? Hur mycket kommer det vara värt att via avstånd följa ett lag som jag aldrig har sett? Det känns förstås naivt att tro att det inte skulle jublas, och troligtvis lär allt vara precis som vanligt till hösten, bortsett från att jag är i Korea förvisso. Men det är ändå en tanke som jag inte kan låta bli att tänka.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0