Jag gör så gott jag kan
Vad var det jag sa, efter solsken kommer dessvärre regn. Jag njöt av vårvädret för en vecka sedan, medans Seoul den gångna helgen bjöd på stormande väder och regn som piskade mot fönsterrutorna. Poängtappet mot Oskarshamn kändes snöpligt och Sundsvalls poäng mot Örebro förstärkte dessvärre höstkänslan. Just nu har vi inte saker särskilt mycket i egna händer och att behöva förlita sig till ett oinspirerat Borås känns inte så lockande.
Ibland är jag uppriktigt sagt väldigt glad att ishockey inte är det enda glädjeämnet jag har i tillvaron. Trots regn och rusk så innehöll den gångna helgen en hel del ljusglimtar och goda stunder. När inte solen värmer så får man försöka finna glädjen på annat håll. Och vem kunde ana att det gröna halssmycket från småland skulle göra sig så bra runt halsen på en dotter av Korea? Livet i allmänhet, och även ishockey, handlar inte enbart om resultat och kvantitativa mål, och just nu fokuserar jag på att spride de mjukare och mer abstrakta värdena av vårt supporterskap.
Du kanske kan kolla ifall det finns koreansk spelare att tipsa Anders om. de ska ju vara snabba enligt http://english.yonhapnews.co.kr/culturesports/2011/02/23/44/0702000000AEN20110223008800315F.HTML