Stolthet, Hjärta, Tradition

Vad säger man om TAIF - Rögle igår? Jag var i vanlig ordning på innebandy och kom först efter åtta minuter av första perioden. Vad som slog mig var att den avslagna stämning som det var på isen och på läktarna. "0-1 efter första, träningsmatchstämning i hallen" skrev jag till Lidhultarn som var i Helsingör och åt pizza. 30 sekunder senare fick jag revidera det sms'et då Rögle även gjorde 2-0 innan perioden var slut. Det blev bättre både på isen och på läktaren ju längre matchen led, men överlag tycker jag inte det var samma bett som det har varit de senaste matcherna. Det här var inte en match som hamnar i samma fack som övriga hedersamma förluster.

När vi har 2-2 och klockan tickar på i tredje perioden så börjar det kännas som att i alla fall en poäng är på gång. Men sen kommer ännu ett misstag i egen zon och Rögle tillåts göra ett lite för enkelt mål. Skräp. Det börjar nu sprida sig en viss oro över årets Tingsryd AIF, med all rätt. Men jag vet ännu inte vilken fot jag ska stå på, när ska den stora motorsågen plockas fram?

***

Söndag, Liverpool-derby, Lidhultarn kommer med glass och kakor, högtalarna spelar Håkan och utanför skiner solen. Hade jag inte haft så förbannat ont i ett revben så hade jag räfsat upp löven som ligger under mitt päronträd. Nu blir det nog istället en kort promenad till ICA.
***
Häromdagen bläddrade jag runt bland den här bloggens tidigaste inlägg, publicerade för fyra år sedan. På den tiden var det fest varje dag, det fanns inga moln på himmelen och den vackra damen från Flen samt Skånskan var ständigt förekommande i inläggen. Igår fann jag en partyskiva bränd under samma tid, igår var jag på fest i de kvarter där vi regerade under den eran och även på den tiden rumlade jag runt med en spricka i ena revbenet. En minst sagt lustig känsla att helt plötsligt förflyttas tillbaka till en tid som jag trodde var lämnad.