Stolthet, Hjärta, Tradition

Igår bröt Man Citys Nigel de Jong benet på Newcastles Hatem Ben Arfa. Producenten valde att inte visa några repriser av händelsen på grund av att bilderna var för otrevliga. Så är det ibland när fotbollsspelare skadar sig, programledarna varnar för obehagliga bilder och det ojas i TV-studiorna. Vi ser ju dagligen bilder på nyheterna som är hundrafalt gånger otäckare än ett benbrott på en fotbollsmiljonär, men av någon anledning är det tydligen otäckare när det rör sig om en idrottsman. Bildproducenterna kan klippa in bråk på läktarna, men inte ett benbrott?

Likadant var det häromveckan när en Växjö-målvakt låg skadad på isen och fick föras till sjukhus med ambulans. Helt plötsligt skriver bloggare och forumfolk om att resultatet i matchen inte känns lika relevant, det viktigaste var att Bengtsberg klarade sig bra. Av någon anledning blir alla tuffa hockeygrabbar så blödiga när det visar sig att spelarna är sårbar människor. Jämför sympatierna Bengtsberg fick med Moras klackledare som uppenbarligen trillade ner 2,5 meter från läktaren i ett betonggolv med hjärnskakning och brutet ben som resultat.

Jag säger inte att den ena är mer relevant med den andra, men jag kan inte låta bli att tycka det är lustigt hur det ska ojas när det är en idrottsman som är skadad. Är det verkligen otäckare än om det är en så kallad 'vanlig människa' som skadar sig?