Stolthet, Hjärta, Tradition

Jag har börjat få lite napp nu på min lägenhet. När det kommer en kommentar i bloggen som börjar med "En trogen taifare och bloggläsare som är i behov av ett boende i Växjö" så känns det ju ganska lovande och jag väntar nog ett par timmar extra innan jag lägger upp den på blocket. Jag känner tillförsikt.

Nu har den värsta adrenalinkicken efter tisdagens match lagt sig och jag har läst allt och sett allt som finns tillgängligt om tillställlningen, så nu är det dags att börja fokusera på framtiden. Söndagen nere i Olofström hägrar och frågan om biljetter börjar bli aktuell. Olofström hade 2100 åskådare i senaste hemmamatchen och inget talar för att de skulle locka färre denna gången. Och då mötte de dessutom Huddinge som sällan har dragit med sig stora horder av bortafans. På söndag möter de ett Tingsryd med fans som bublar av positiv energi och hungrar efter mer. Jag skulle inte bli förvånad om det vore närmare tusentalet grönvita som på söndag skulle vilja se ishockey i Stålhallen. Eftersom Stålhallen dock enbart tar 2500 åskådare så är detta vad vi brukar kalla för en omöjlig ekvation. Därför råder jag alla som vill se ishockey på söndag att redan nu börja planera hur ni ska göra för att ta er dit och för att sedan komma in i hallen. Man kan boka biljetter över telefon men man måste hämta ut dem senast en timme innan matchstart. Så för er som ska köra ner så är det lika bra att ringa till Olofströms kansli, 0454-402 27, redan nu.

Min resa närmar sig allt mer och det börjar nu bli dags att säga hej då till folk till höger och vänster. Självaste Italienskan var i stan i veckan och i måndags tog vi en tur på stans shoppingstråk. Hon för den goda shoppingens skull och jag för det goda sällskapets. Vi träffas på tok för sällan, men det är likväl en relation som jag vet alltid kommer bestå så jag är inte orolig. Idag var Skånskan som bjöd på lunch och en kram till farväl. Henne träffar jag till sommaren igen, så där är jag inte heller särskilt orolig.

På tal om resan som stundar så tror jag att det är dags att jag anordnar en fest. Så imorgon gör jag slag i saken och bjuder in alla närstående till en avslutningsfest på fritidsgården. En era går mot sitt slut och det får ju trots allt lov att firas på något vis.