Det lilla extra...
Jag har de senaste dagarna läst ännu en biografi om Olof Palme. Säga vad man vill om denna ikoniska ledare, men med all tydlighet spelade Sverige en betydligt mer framskjuten roll på den tiden. Sverige var det bångstyriga barnet i klassen som sa vad vi tyckte, och vi fick både ris och ros för det. Nu är vår roll betydligt mer nertonad och som en del i den europeiska gemenskapen är det sällan som de svenska rösterna står ut ur mängden. Tidigare drev Sverige opinion och vann en hel del i anseende genom det. Nu för tiden är det vanligt att se Sverige som tidigare väldigt präktigt och som av någon anledning försökte vara bättre än övriga i klassen. Debatter om den svenska neutraliteten och då framför allt kriget i Afghanistan brukar innehålla argument om att Sverige borde dra sitt strå till stacken, att vi inte har någon rätt att stå utanför och se på när övriga drar det tunga lasset. Liknande argument hålls fram när det kommer till miljö-debatten, varför ska Sverige sänka sina utsläpp när inte övriga världen gör det? Varför ska vi behöva vara bättre än de andra? Miljöpartiets Maria Wetterstrand sa något på området klimatpolitik som jag tyckte lät oerhört bra, och som går att anpassa till fler områden än just klimatpolitik.
"På nästa toppmöte om klimatet borde Sveriges klimatpolitik bli riktmärke för alla de som vill mer. Alla som spelat fotboll vet att framgångsrika lag har spelare som kan göra det där lilla extra. Som tar hela laget till en ny nivå. Sverige ska bli den spelaren."
Vilken roll kan Sverige spela? Vill vi vara ett land som anpassar oss till den rådande opinionen för att inte väcka allt för mycket uppmärksamhet? Vad har vi egentligen att bidra med till världen? Den svenska modellen var ett tag föredöme för hela världen och vi hade något att bidra med. Vi hade en välfärd utan dess like som vi nu mer eller mindre avvecklar. Vill vi spela någon roll i framtiden så tror jag det är rollen som den präktiga/bråkiga ungen i klassen. Skit samma i om övriga länder lyssnar på oss, det finns helt klart ett behov av att någon ställer sig och med jämna mellanrum visar sig vara ett föredöme. Det finns så oerhört många andra länder som är bra på att kriga och som gärna är i Afghanistan, vore det då inte skönt om det var någon nation som stod upp med den vita fanan och sa att krig inte är vår grej? Våra 500 soldater i Afghanistan gör nog inte mycket varken till eller från, vi hade gjort ett större avtryck om vi försökt arbeta emot vapen än med.
Igår när jag kastade ett öga på friidrotts-EM och såg tidigare dopingavstängda Dwain Chambers springa final på hundra meter så blev jag stolt över att DN-galan i dagarna har gått ut med att tidigare dopade Justin Gatlin inte är välkommen. Strunt samma om övriga världen följer DN-galans beslut, men de står i alla fall upp för vad de tror är rätt. Det är den roll jag vill att Sverige ska spela, som den spelaren som kan göra det lilla extra som Wetterstrand pratar om. Det är den roll som jag naivt försöker inbilla mig att Tingsryd AIF med jämna mellanrum lever upp till. Vi försöker tillföra något som andra föreningar har glömt bort. Vi försöker stå upp för vad vi tror är rätt, värderingar som gör att vi inte är sugna på att spela någon försäsongsturnering i Växjö till exempel.
Kommentarer
Postat av: Batman
Väldigt kloka och läsvärda ord.
Trackback
