Stolthet, Hjärta, Tradition

Holger presenterade i början av veckan vilka nummer som årets TAIF kommer spela i. Jag har inga djupare tankar om vilka nummer spelarna väljer. Visst känns det som att det nog dröjer innan vi ser någon #27 eller #10 igen, och det tycker jag nog känns rätt trots allt. Men om det är något som min bakåtsträvande ådra säger så är det att jag har lite svårt för höga nummer. Jag minns när Andrei Matitsyn spelade i nummer 32 och man tyckte att det var högt. Nu har vi Lundström med nummer 91 och nyförvärv som väljer att spela i tröjorna 49, 59, 60, 63, 71 och 84. Det spelar egentligen ingen roll, men någonstans inom mig känner jag att jag gärna hade sett att spelarna hade tröjor i nummerföljd från 1 och uppåt, och att Olof Einarsson spelade i tröja nummer 21 förstås. Själv är jag en nummer 6 och att ha samma nummer som Juha Gustavsson ser jag som något väldigt positivt.

När jag ändå är inne på nummer så vill jag göra ett klargörande. Jag klarar inte av hockeyforum där folk sitter och diskuterar om #34, #21, #74 eller #42 borde spela mellan #24 och #19 i förstakedjan. Spelarna har namn, de är inga nummer. Det finns ingen som i tal benämner spelare med deras nummer. Så att sitta på ett forum och försöka bevisa sig överdrivet insatt och nördig genom att hänvisa till spelarna enbart med deras nummer är så oerhört fånigt att det borde vara spöstraff på det.

...och på tal om nummer så stiger antalet besökare varje dag för den här bloggen. Jag vet inte om jag har blivit länkad någonstans men det har pekat stadigt uppåt de senaste dagarna och igår ökade det med nära 50%, vilket är en ganska rejäl ökning för att vara den här bloggen. Jag antar att vi kan tolka det som att intresset för ishockey börjar stiga och att kronobergs finaste hockeysupporters återigen har börjat surfa.