Stolthet, Hjärta, Tradition

Igår kväll kom en polare över för att dricka en kopp kaffe. Efter ett par timmars häng med kaffekopparna i hand insåg vi att vi kanske trots allt skulle ta oss ner till stan för en öl eller två. Sagt och gjort, vid tio-tiden kommer vi in på Bishops och lyckas hitta ett bord. Det visar sig dock att det i andra änden av bordet sitter två överförfriskade herrar i 50-årsåldern som av oklar anledning känner igen mig. Det visar sig att de håller på Lakers och på något vis känner igen mig som Tingsryd-supporter. Så där fick jag och min polare sitta och lyssna på sluddrandet om hur Tingsryd inte kommer ha en chans i premiären och om hur underlägsna vi är. Är det något man inte vill umgås med som nykter så är det onyktra människor, och framför allt inte fulla människor som tror att de vet bäst. Därför blev lättnaden stor när en öppning visade sig och det blev ett ledigt bord längre in i lokalen där vi slapp fulla lakers-gubbar. Ett par öl senare gav vi oss hemåt i regnet, ytterligare stärkta i övertygelsen att Tingsryd AIF är det rätta.