Skåre - Tingsryd
Det blev en ganska snöig uppresa till Karlstad och Löfbergs Lila Arena men vi kom fram i tid och möttes upp av en del lokala TAIFare innan matchstart.
Vid en första anblick var jag överlycklig över att ha funnit en bar som passade oss som handen i handsken. Men vid en närmare titt visade det sig att siffrorna var fel och att baren dessutom var stängd så det blev en dubbel besvikelse.
Som det redan påpekats på en mängd ställen så gör Tingsryd en oerhört bra match. Ledningen efter första perioden var kanske inte helt rättvist men en bit in i andra perioden tar Tingsryd över och stänger så småningom matchen. Tredje perioden är en ordentligt styrkedemonstration av de grönvita som pressar Skåre över hela banan och knapp låter värmlänningarna komma över mittlinjen. Det finns, som vi påpekat så oerhört många gånger förr, en oerhörd arbetskapacitet i det här laget som förr eller senare betalar tillbaka sig i så gott som varje match. Jag är uppriktigt sagt tveksam om jag har sett TAIF så här bra på hela säsongen. Kanske har det i vissa matcher varit en betydligt frejdigare offensiv och snyggare mål, men sett till motstånd, förutsättningar och genomförande så känns den här matchen och den kontroll vi hade över densamma fruktansvärt imponerande.
Jag noterade med glädje att Johan Forsander i alla fall på bortastället har sitt namn tryckt med samma typsnitt som övriga spelare.
Efter matchen visade det sig att vår kära busschaufför hade tappat nyckeln till bussen någon gång under matchen. Så där gick vi runt och sparkade i snön för att försöka hitta den lilla nyckeln. Det hela slutar dock med att någon bryter upp dörren istället och vi kan till slut ta oss hemåt igen. Vi landade i Växjö runt 03.20 och då var jag mer än lovligt trött, så jag är inte avundsjuk på de stackare som då hade ett par timmar kvar på bussen.
