Sagan om FCK
Jag kom hem från innebandyn ikväll och fick se FC Köpenhamn spela sig fram till slutspel i Champions League. Först och främst är det givetvis väldigt kul för dansk, men även nordisk, fotboll. Kanske kan någon liten brödsmula ramla ner från bordet och komma den svenska fotbollen till gagn. Allt det där räknar jag me att ni kan läsa om i en enad svensk idrottsmedia idag.
FC Köpenhamn, som inte ens fanns för tiotalet år sedan. En klubb skapad ur intet som ägs av ett bolagoch som drivs för att generera mer vinst. Ett lag som har tvingats leta upp sina supportrar och ur tomma luften skapa en känska av samhörighet. Erik Niva skriver förstås väldigt klokt om saker och ting här, och här kan man läsa om hur Roman Abramovitj´s son har planer på att köpa upp FCK för att skaffa sig en egen leksak. Skulle den affären gå vägen för FCK så har vi en ny maktfaktor i norra fotbollseuropa och en klubb utan själ har sålt ut sig ytterligare lite. Är det priset man måste betala för framgång numera så är jag tveksam till om det verkligen är värt det.
Ja, jag tror väl inte det blir så mycket smulor som trillar nånstans, jag tror bara FCK blir en ännu större dammsugare. För några veckor sen så kunde man iallafall glädjas åt att laget var det enda som gick back i koncernen FCK, och att dom kanske kunde lägga ner denna förlustaffär. Nu ser det väl annorlunda ut.
Men ger vi Pia Kjärsgård lite tid till så slänger hon väl ut alla utländska spelare snart nog!
