Stolthet, Hjärta, Tradition

Sven-Göran Eriksson till Nord-Korea? I våras var jag på plats i Seoul och såg Syd-Korea spela en VM-kvalmatch mot detta Nord-Korea. Där levde vi under det Nord-Koreanska kärnvapenhotet och ofrånkomligen fick man en aningen mer nyanserad bild av Nord-Korea som en av dessa ondskans axelmakter. Det är lätt att, som krönikören jag länkade till, fördöma att Eriksson skulle arbeta i PR-maskineriet för denna diktatur. Men när jag såg den där april-matchen i Seoul så kunde jag inte låta bli att känna det motsatta. Det handlade om trots allt om elva killar som vill spela fotboll, det handlar om ett land som mår bra av varje liten kontakt med omvärlden. Därför kan jag inte låta bli att tycka att det är kul att Nord-Korea är klara för VM, och jag hoppas att det går bra för dem där. För det Nord-Koreanska folkets skull.

Det är just nu en partiledar-debatt på SVT2. Jag kan inte låta bli irriterad över den så uppenbara retoriken som ständigt återkommer. Den är så lätt att se igenom och det grämer mig att politiker måste använda sig av så billiga knep, det är nedvärderande både för dem själva och mot oss som väljare.

För 7-8 år sedan var jag i Halmstad för att se på ishockey. Det var i slutet av Hammers-eran och klubben var på nergång. Publiken hade slutat tycka det var kul att klappa takten till E-type i högtalarna och det var tomt på stolarna. Den radiostyrda bilen som skulle leverera pucken slirade på den nyspolade isen och fick till slut bäras fram till domaren. Pop-hockeyn var på nergång och på läktaren stod vi mest och tyckte att spektaklet var pinsamt å Halmstads vägar.

För Nord-Koreas skull så hoppas jag givetvis även att de inte hyr in Sven-Göran Eriksson till VM i sommar. De har nog med tråkiga ledare alla redan.

I morse var jag uppe tidigt för att ta vara på min bokade tid i tvätt-stugan. Jag passade även på att vara en av dagens första kunder på ICA-butiken nere på hörnet. När skånskans palestinasjal inte värmer längre, utan jag måste byta upp mig till den tjockare jordanska halsduken istället, och när de har kastat salt på gatan utanför så att vi inte ska halka och bryta lårbenshalsarna, då inser man att sommaren nog ofrånkomligen är på väg att ta slut.