Tingsryd - Mörrum 5-2
Jag läste att det bara sjöngs en ramsa från läktarplats senaste hemmamatchen. Om det stämmer så var det betydligt bättre stämning i Dackehallen ikväll. Men likväl får vi konstatera att det var en ganska avslagen stämning över kvällens match. Jag tror nog både spelare och publik börjar längta till Allettan alltmer nu.
Jag tycker Mörrum gör en ganska bra insats. Det märks att de inte har någon spets över huvud taget, men de stör Tingsryd rätt bra och håller sig länge med i matchen. Totalt sett var dock Tingsryd givetvis helt överlägsna, något som 46 - 24 i skott skvallrar om. Karl-Petter Pettersson i Mörrums mål spelar bra, något som dock inte många lär komma ihåg efter att han släppt in Ismo´s lyftning från mitt-zon i slutminuterna.
Simon Dahl får göra sitt första A-lagsmål och det trodde vi på läktarplats skulle räcka för att få pris som matchens lirare i hemmalaget. Men tydligen hade Peter Johansson imponerat mer på juryn. Mest glädjande med Simons mål var dock att se hans firande efteråt. I sann Larry Pilut/Nicklas Olausson-anda åkte han ner till egen målvakt och slog lite på benskydden. Frågan är dock om Dahl växte upp med att ha Olausson eller orginalet Pilut som idol.
Annars var det roande att se hur Mörrums Ellerbo försökte ge sig på Jacobsson, men eftersom Robin var mer intresserad av att prata med domaren så knuffade han omkull Ellerbo med ena armen medans han fortsatte diskutera med domaren Mikael Holm.
Summa sumarum så var det en ganska trevlig söndag i Dackehallen och allt slutade som det skulle. 19 raka segrar nu, när vi går in i en ny vecka med tuffa matcher mot Kristianstad, Nybro och Pantern.
