Stolthet, Hjärta, Tradition

Idag har jag varit iväg och tittat på innebandy. 9-åringen och hans lag spelade matcher i förmiddags så jag tog mitt ansvar som morbror och åkte dit för att titta. Han har helt klart en talang som jag aldrig hade i den åldern, men han har också ett humör som jag aldrig har haft. Den sista matchen slutar i vredesmod och han lämnar planen i förtid.

Visst, vi pratade om att Nybro har imponerat mot Tingsryd men trots tre jämna matcher mot oss inte har lyckats ta en enda poäng, det kanske är just därför de ligger under strecket. De tar inte de poäng som de kan tyckas förtjäna.

Cecilia Malmström fick alltså kommissionärsposten med ansvar för rättsliga och inrikes frågor, som bland annat innefattar migrationspolitiken och stärkandet av EU:s yttre gräns. Jag måste säga att det inte känns bra att sätta en Folkpartist på den positionen, med tanke på den poltik som folkpartiet stundtals driver i Sverige.

Frölunda HC - Tingsryds AIF J20, matchstart 16.00.

Igår kväll när jag väl hade kommit hem från ishockeyn så ringde två fyllen som ville komma och se Robin Söderlings två sista set i matchen mot Davydenko. Motvilligt släppte jag in dem, och det fick jag givetvis ångra, det blev ett jäkla kacklande och inte förrän jag hotade med att berätta vem som hade åkt ur idol så valde de att lämna fritidsgården och ge sig ut i nattvimlet.

En som inte kan vara särskilt nöjd med sin fredag torde vara William Quist. Att dra på sig ett matchstraff från utvisningsbåset är aldrig särskilt smart, även om jag gillade att se att han trots allt visade lite engagemang. Jag hoppas inte lilla William tog för illa åt sig av publikens jubel när han lämnade isen, för han är en spelare som jag kan tänka mig att se i den grönvita tröjan igen.