Stolthet, Hjärta, Tradition

Ikväll såg jag skymt av första halvlek av Södertälje - Rögle från AXA Sport Center. Förr så spelade SSK sina hemmamatcher i Scaniarinken. Jag vet inte om det är samma hall som har blivit upprustad och fått ett nytt namn, men det ser så ut i alla fall. Hur som helst så var jag i Scaniarinken och såg SSK - TAIF för 8-9 år sedan. Det var första, och förhopningsvis sista, gången som jag blir utslängd ur en ishall. Vi stod på en bortasektion uppe i ett hörn och när jag kände att domaren hade gjort ett misstag för mycket (han kanske var mutad...?) så kastade jag in en plastflaska på isen. Efter ett par minuter kom det upp ett par vakter på läktarna och skulle kasta ut en av mina grönvita vänner för tilltaget, någon i publiken hade tydligen pekat ut honom. Solidarisk som jag är så erkänner jag och det hela slutar med att vi båda två lämnar läktaren i sällskap med vakterna.

Robin Söderling är bättre i två set och vinner rättvist mot Rafael Nadal. Nu när matcherna går på Viasat så tänker jag passa på och titta. Bra tennis är bra TV-sport, ännu bättre blir det när det är en svensk som spelar bra tennis.

Nu har jag lyssnat tillräckligt mycket på Röd, kent´s senaste album, för att inse hur fruktansvärt bra det är. Ikväll i bilen slog det mig hur jag fullkomligt älskar skivan.  

På tal om Scaniarinken så finns det ett minne till. För 13-14 år sedan var jag i Rosenlundshallen för att se HV71 - Djurgården. I ena pausen drog de resultat från Allsvenskan, som Tingsryd hade kvalificerat sig för den säsongen. Tingsryd vann borta mot Södertälje med 2-1 och på läktarna jublade två personer, jag och min mor. Jag vill minnas att Olof Einarsson var en av målskyttarna och att han dagen efteråt i tidningen uttryckte sin glädje över att ha fått spela mot sin idol Anders Eldebrink.

Det går lite upp och ner, men ikväll insåg jag igen hur förbannat kul jag tycker det är att spela innebandy. Nu är jag hemma igen och kan gå och lägga mig på gott humör och vid god vigör.