Stolthet, Hjärta, Tradition

Idag gjorde jag min medborgerliga plikt som svensk och röstade i det stuntande EU-valet. Ett snabbt besök på ambassaden och sen var det avklarat. Jag tänkte jag skulle passa på att ge er en liten guide om ni funderar över hur ni ska rösta. Röstar ni vänster så röstar ni rätt, röstar ni mp så röstar ni ok. Röster ni höger så röstar ni helt fel och borde tänka om. Röstar ni på enfråge-partier så har ni inte förstått vad politik handlar om och röstar ni på främlingsfientliga partier så ber jag er omgående sluta läsa min blogg.

När man ser hur tätt det just nu är i Stanley Cup så känner jag att det inte hade varit fel att ha tillgång till Canal+.

Det är roande att läsa hur folk försöker såga vårt lagbygge inför nästa säsong. När folk kastar ut sig att vi inte kommer nå allsvenskan genom att behålla truppen från föregående säsong så kan jag inte låta bli att dra lite på smilbanden. Sanningen är den att vi den gångna säsongen var tillräckligt bra för att nå allsvenskan. Vi presterade tillräckligt för att nå allsvenskan. Hade det varit en vanlig säsong då två lag kvalificerar sig för avancemang så hade vi fortfarande firat. Behåller vi laget från föregående år, låter de unga utvecklas ytterligare samt ersätter medelmåttorna som lämnar med lite mer spets så blir vi minst lika bra nästa säsong. Och det kommer garanterat räcka långt.

På tal om ambassaden så bjöd den på lite hemlängtan. Vi satt och bläddrade i en broschyr om svensk mat och jag insåg att jag i nuläget hade gett oerhört mycket för en nybakad kanelbulle och ett glas mjölk. Överlag har jag för tillfället kommit in i en period då jag känner att det vore ganska skönt med Sverige. Jag drömde om mitt innebandylag häromnatten och insåg att jag saknar den sortens vänskap. Även om jag här nere har massor av nya vänner så är det inga djupa relationer man skaffar sig. Det vore skönt med lite äkta kärlek och värme. Nåja, solen skiner i alla fall.