Stolthet, Hjärta, Tradition

Idag fick jag erfarenheten av att försöka tala med en vägg som inte inse att jag har rätt. Jag har en väldigt svensk mentalitet och har svårt att besserwissra allt för mycket, därför blir det jobbigt när jag vet att jag har rätt men ändå inte får igenom mina tankar fullt ut.

På tv visas kväll Färjestad - Djurgården. Jag har tidigare skrivit om hur kul det är att se Djurgådens unga lag i år. Kvällens möte får mig dock att tänka tillbaka på klassiska SM-finaler lagen emellan för 8-9 år sedan. Det var på den tiden som TV inte sände så mycket elitserie-hockey. När det blev dags för SM-slutspel så klev TV4 in i handlingarna och helt plötsligt var slutspelet en angelägenhet för hela landet. Tidningarna skrev helsidor om matcherna och alla hade sina favoriter och hatobjekt. Den glöd och spänning som fanns runt SM-slutspelen förr finns inte riktigt nu känner jag.

Den här veckan var det tänkt att jag skulle åka till Göteborg. Imorgon kväll skulle jag till Oasen i Kungälv för att se Kungälv - TAIF och resten av veckan skulle jag ägna mig åt att dricka öl med vänner och kultivera mig. Nu kom andra, mindre lockande, planer i vägen och jag är nödgad att ställa in Göteborgsresan. Ingen är mindre nöjd än mig och tyvärr får TAIF, som så många gånger förr förvisso, klara sig utan mig imorgon. 

Äntligen kommer det ett svenskt veckomagasin med inriktning på enbart engelsk fotboll. På fredag kväll börjar Canal+ sända nya Rule Britania med Jonas Dahlqvist som programledare. Även om det är en ganska liten risk att jag kommer sitta bänkad vid TV´n på fredagkvällar så är det ett initiativ som jag applåderar och jag hoppas på många repriser. Varför inte på lördagar innan den tidiga matchen sänds?