Stolthet, Hjärta, Tradition

Så kom idag vad jag hela året har vetat att det förr eller senare är dags för, inbjudan till återträff för högstadieklassen. Det är minst sagt med blandade känslor man tar emot en sådan inbjudan. Nog för att det vore kul att träffa många från den tiden, men samtidigt finns det mycket från högstadiet man inte vill återuppleva. Nåväl, jag umgås fortfarande med en person från min gamla klass. Om han går så går jag.

Jag fick en komplimang idag som är lite svårtolkad; "Ibland, ibland är du faktiskt lite romantisk...".
Ibland...? Hmm, svårt att veta hur man ska förhålla sig till något sådant.

Det är väldigt mycket innebandy just nu. Idag åt jag lunch med två innebandy-intresserade vänner. Nog för att de representerar en lokal-konkurrent, men likväl fanns det mycket att diskutera. Ikväll drack jag dessutom kaffe ute på stan med två av mina egna lagkamrater. Samtalsämnet är oundvikligt och vi vrider och vänder på det mesta som rör vårt lag. På onsdag drar vi igång, det ska bli väldigt skönt.

Redan imorgon är det dock dags för Tigrarna att dra igång. Lidhultarn har bestämt sig för att det inte är så gay att gå på en träning så han ska med. Det verkar även som om den nyblivna pappan ska med så det blir nog en trevlig utflykt. Det känns nog som om jag är tvungen att ta med lite kontanter till Dackehallen imorgon. Om inte den nya cocktail-baren är öppen så kan jag nog spendera dem på en souvenir eller två. Jag har inte varit i närheten av en ishockeymatch sen i november, så morgondagen ser jag väldigt mycket fram emot.

Nu är det dags för isterband och potatismos på Växjös största balkong. Lev Väl!