Kim Jung-ill´s grabbar
Relationerna mellan Syd och Nordkorea är just nu minst sagt frostiga. Som jag tidigare har berättat så planerar Nord-Korea att på lördag skjuta upp en vädersatelit. Problemet är att Syd-Korea och dess allierade, USA och Japan, hävdar att det i själva verket är ett missiltest. De hävdar att om Nordkorea verkligen skjuter upp sin satelit/missil, så kommer de skjuta ner den. Nord-Korea kontrar med att om så blir fallet så innebär det krig. Det här är den enda i världen nu återstående konflikten från kalla krigets dagar, kommunism mot liberalism (liberalism med vissa reservationer). Lördag blir minst sagt en spännande dag för oss här i Suwon.
Hur som helst, vi fick tag i biljetter till matchen och ska alltså ikväll gå och se VM-kval mellan de två antagonisterna. Jag känner rent spontant att jag vill heja på Nord-Korea ikväll. Det jag har sett av Nord-Korea är ingen vacker syn, och då är det fruktansvärt imponerade att det trots allt finns ett fotbolsslag. Låt gå för att de givetvis drillas stenhårt och styrs med järnhand av regimen, men i 90 minuter är de trots allt bara 11 grabbar som vill kicka boll. Jag unnar dem lite framgång.
Vart jag vill komma med det här inlägget är att Nord-Korea, trots allt som är väldigt galet i det landet, har något som jag tycker är värt att lyfta fram. Returen av kvällens möte kommer inte spelas i Nord-Korea, den kommer troligtvis spelas i Kina. Anledningen är att varken den Syd-Koreanska flaggan eller nationalsången är tillåtna i Nord-Korea. Detta kan man tycka vad man vill om, men Nord-Korea släpper i alla fall inte in sina antagonister. Det är kanske något Tingsryd AIF borde fundera på, vad släpper ni in för ohyra nu för tiden i Dackehallen egentligen?
Hur som helst, vi fick tag i biljetter till matchen och ska alltså ikväll gå och se VM-kval mellan de två antagonisterna. Jag känner rent spontant att jag vill heja på Nord-Korea ikväll. Det jag har sett av Nord-Korea är ingen vacker syn, och då är det fruktansvärt imponerade att det trots allt finns ett fotbolsslag. Låt gå för att de givetvis drillas stenhårt och styrs med järnhand av regimen, men i 90 minuter är de trots allt bara 11 grabbar som vill kicka boll. Jag unnar dem lite framgång.
Vart jag vill komma med det här inlägget är att Nord-Korea, trots allt som är väldigt galet i det landet, har något som jag tycker är värt att lyfta fram. Returen av kvällens möte kommer inte spelas i Nord-Korea, den kommer troligtvis spelas i Kina. Anledningen är att varken den Syd-Koreanska flaggan eller nationalsången är tillåtna i Nord-Korea. Detta kan man tycka vad man vill om, men Nord-Korea släpper i alla fall inte in sina antagonister. Det är kanske något Tingsryd AIF borde fundera på, vad släpper ni in för ohyra nu för tiden i Dackehallen egentligen?
Kommentarer
Trackback
